Australisk plognos

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Callorhinchus milii)
Hoppa till: navigering, sök
Australisk plognos
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Australisk plognos i Melbourne Aquarium
Australisk plognos i Melbourne Aquarium
Systematik
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Broskfiskar
Chondrichthyes
Klass Helhuvudfiskar
Holocephali
Ordning Havsmusartade fiskar
Chimaeriformes
Familj Callorhinchidae
Släkte Callorhinchus
Art Callorhinchus milii
Vetenskapligt namn
§ Callorhinchus milii
Auktor Bory de Saint-Vincent, 1823
Synonymer
Callorhynchus dasycaudatus Colenso, 1879[2]
Callorhynchus australis Owen, 1854[3]
Callorhynchus tasmanius Richardson, 1840[3]
Callorynchus milii Bory de Saint-Vincent, 1823[4]
Callorhynchus milli Bory de Saint-Vincent, 1823[5]
Callorhynchus milii Bory de Saint-Vincent, 1823[2]
Callorhynchus millii Bory de Saint-Vincent, 1823[6]
Callorhynchus antarcticus (non Fleming, 1822)[3]
Hitta fler artiklar om djur med


Australisk plognos[7] (Callorhinchus milii)[3] är en broskfiskart som beskrevs av Bory de Saint-vincent 1823. Callorhinchus milii ingår i släktet Callorhinchus och familjen Callorhinchidae.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8] Den lever utanför södra Australien, inklusive Tasmanien och söder om East Cape och Kaipara Harbour i Nya Zeeland på djup från 0 till 200 m.[10]

Morfologi och biologi[redigera | redigera wikitext]

Fisken är silverfärgad, med regnbågsskimrande och mörkfläckiga sidor.[11] Hanarna blir könsmogna vid en längd av 50 cm och honorna vid 70 cm. Maximal längd är 1,5 m[11] Kroppen är långsträckt och den har två väl åtskilda, triangulära ryggfenor. Den använder sin plogformade nos till att rota i havsbottnen efter ryggradslösa djur och små fiskar.[11]

Från vår till höst flyttar vuxna fiskar in mot kusten till estuarier och vikar där honorna lägger ägg på sandigt eller lerigt underlag. Äggen är inneslutna i stora gulaktiga kapslar.[12] Äggkapseln öppnas delvis efter några månader, så att den släpper in saltvatten, och efter sex till åtta månader lämnar de cirka tolv cm långa ynglen den. Maximal livslängd uppskattas till 15 år.[11]

Den har, liksom männinskan, tre tapp-cells-pigment för färgseende och dess ryggfena har en mycket skarp tagg. Taggen hart sagts vara giftig, men inga allvarliga skador har ännu rapporterats.[13]

Fiske[redigera | redigera wikitext]

I Nya Zeeland fiskas Australisk plognos kommersiellt; speciellt under vår och sommar när de vandrar till grunda kustvatten.[14]

I Australien tas de som bifångst[1] vid garnfiske efter Gummihaj, Mustelus antarcticus[15], speciellt i Bass Strait[15] och vid sydöstra Tasmanien, och kastas ofta överbord på grund av sitt betydligt lägre marknadsvärde.[15][16][17] De utgör också ett fopulärt byte för fritidsfiskare i Western Port och Port Phillip, vid Melbourne, Victoria[15] och i de kustnära vattnen vid sydöstra Tasmanien.[18] Deras vita kött är mycket populärt på fish and chips-restauranger på Nya Zeeland.[14]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2003 Callorhinchus milii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2014-11-06.
  2. ^ [a b] McAllister, D.E. (1990) A working list of fishes of the world., Copies available from D.E. McAllister, Canadian Museum of Nature, P.O. Box 3443, Ottawa, Ontario K1P 6P4, Canada. 2661 p. plus 1270 p. Index.
  3. ^ [a b c d] Last, P.R. and J.D. Stevens (1994) Sharks and rays of Australia., CSIRO, Australia. 513 p.
  4. ^ Eschmeyer, W.N. and Fricke R. (eds.) (2011) Catalog of fishes. Updated internet version of 05 May 2011., Catalog databases of CAS cited in FishBase (website).
  5. ^ Coleman, N. and M. Mobley (1984) Diets of commercially exploited fish from Bass Strait and adjacent Victorian waters, southeastern Australia., Aust. J. Mar. Freshwat. Res. 35(5):549-560.
  6. ^ Nakamura, I., T. Inada, M. Takeda and H. Hatanaka (1986) Important fishes trawled off Patagonia., Japan Marine Fishery Resource Research Center, Tokyo. 369 p.
  7. ^ Svenskt handelsnamn enligt Livsmedelsverkets författningssamling.
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/callorhinchus+milii/match/1. Läst 6 november 2014. 
  9. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  10. ^ Callorhinchus milii på Fishbase.org.
  11. ^ [a b c d] Bray, Dianne. ”Elephantfish, Callorhinchus milii”. http://www.fishesofaustralia.net.au/home/species/1986. Läst 11 September 2014. 
  12. ^ Fishers For Conservation, The Elephant Fish
  13. ^ ”Boy hospitalised by fish spike”. The New Zealand Herald. 13 April 2012. http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=10798556. Läst April 13, 2012. 
  14. ^ [a b] [http://www.teara.govt.nz/en/sharks-and-rays/page-3 Story: Sharks and rays Page 3 – Sharks as food] på The Encyclopedia of New Zealand.
  15. ^ [a b c d] J Woodhams and S Vieira, Shark Gillnet and Shark Hook sectors
  16. ^ Terence I. Walker, Russell J. Hudson, and Anne S. Gason, 2005, Catch Evaluation of Target, By-product and By-catch Species Taken by Gillnets and Longlines in the Shark Fishery of South-eastern Australia
  17. ^ Ian A. Knuckey , 2006,Southern and Eastern Scalefish and Shark Fishery Bycatch Utilisation Scoping Study, tabell 1.
  18. ^ CITES Animals Committee, Australia’s response to CITES Notification 2010/027


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]