Camelus

Från Wikipedia

?Camelus
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Familj:	Kameldjur Camelidae
Släkte:	Camelus
Vetenskapligt namn
§Camelus Auktor: Carl von Linné, 1758
Arter
Baktrisk kamel Dromedar Camelus gigas (fossil) Camelus hesternus (fossil) Camelus sivalensis (fossil)
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Den här artikeln behöver språkvård. Du kan hjälpa Wikipedia genom att förbättra texten. Se även Kategori:Språkvård för fler artiklar.

Camelus är det vetenskapligt namnet för den del av kameldjurssfamiljen som bland annat innefattar arterna kamel och dromedar. Till Camelus räknas förutom kamel (Camelus bactrianus) och dromedar (Camelus dromedarius), även de utdöda arterna Camelus gigas, Camelus hesternus och Camelus sivalensis.

[redigera] Kännetecken

[redigera] Allmänt

Kameldjur i Gamla världen skiljer sig från sina släktingar i Nya världen genom större storlek och genom att de har en eller två puckel. Kroppslängden ligger mellan 225 och 345 centimeter, mankhöjden ligger mellan 180 och 230 centimeter och vikten mellan 300 och 700 kilogram. Dessutom har de en svans som är med 35 till 55 centimeters längd jämförelsevis kort. Pälsens färg varierar mellan mörkbrun, beige och sandgrå. Dromedarens päls är relativ kort men den baktriska kamelen har över vintern en lång päls. Under våren byts pälsen ut och djuret har under dessa månader ett rufsigt utseende.

Som alla kameldjur har de bara två tår per fot och bara två ledar av tån når marken. De har inga hovar utan bara böjda naglar som bara skyddar fotens främre kant. Under hela foten finns en elastisk fotsula som består av bindväv.

Dessa djur har en lång hals och ett långsträckt huvud. Den övre läppen är kluven i två delar. Som skydd mot extrema väderförhållanden har ögonen stora ögonlock med långa ögonfransar och näsöppningarna är förslutbara. Liksom hos andra kameldjur är deras mage delad i flera kamrar som omsätter den vegetariska födan bättre.

[redigera] Biologisk anpassning till värme och kyla

Camelus lagrar fett i pucklar som energireserv. När fettet sedan förbränns i kroppen bildas mer än 1 gram vatten per gram fett som konverteras. Detta sker genom kemisk reduktion av fettet med hjälp av syre. Detta år bakgrunden till missuppfattningen att kameler och dromedarer skulle ha vatten i sina pucklar. Denna möjlighet att på så sätt omvandla fett till vatten gör att camelus kan klara sig långa tider utan vatten. Men denna uthållighet beror inte enbart på pucklarna. Deras blodceller har en oval form, till skillnad från andra däggdjur som har cirkulära. På så sätt kan de bibehålla en cirkulationen trots i lägen då de annars blivit uttorkade. Dessutom blir deras celler stabilare för att stå emot höga osmotiska tryck^[1] utan att att få interna bristningar till följd av de stora stora mängder vatten (100-150 liter) som de kan dricka vid ett tillfälle.).^[2]

Camelus klarar av stora skillnader i kroppstemperaturen. Kroppstemperaturen kan variera mellan 34 °C å natten upp till 41 °C. När kroppstemperaturen överstiger 41 °C börjar de svettas. Denna övre temperatur gräns nås oftast inte i milda klimat och därför kan de ofta klara sig helt utan att svettas under dagen. Camelus klarar att svettas bort 20-25% av sin kroppsvikt, vilket kan jämföras med de flesta andra däggdjur som blir uttorkade redan efter 3-4%. Deras blod fortsätter vara hydrerat till dess den förlorat 25% av kroppsvikten.

[redigera] Nutida utbredning och användning

Dromedaren och kamelen används som rid- och dragdjur såväl för mat, mjölk, ulle och läder. Dromedaren används i västra och Kamelen i norra och östra Asien. Av de 14 miljoner dromedarer som finns är de allra flesta som tamdjur i Somalia, Sudan, Mauretanien och dess grannländer. Enligt uppskattningar förekommer cirka 1 000 vild baktriska kameler i Gobiöknen i Kina och Mongoliet.^[3]

Den största vilda dromedar populationen i världen finns i Australien, dit dromedarer fraktades för att användas till transporter under 1800- och början av 1900-talet. Populationen växer med cirka 11% per år delstatsregeringen i södra Australien tillämpa skyddsjakt för att kontrollera antalet

Kameler förekommer i en tiondel så stort antal varav de flesta tamboskap (cirka 1.4 miljoner).

[redigera] Levnadssätt

I motsats till sina sydamerikanska släktingar lever arterna i släktet Camelus i några av de torraste områden på jorden. Bredvid dessa två arter finns bara få stora däggdjur som har förmåga att överleva i öknen.

Arterna är aktiva på dagen och dessa djur som lever fritt i naturen bildar grupper som består av en hane, flera honor och deras ungdjur. Unga hanar som fick lämna gruppen sammansluter sig ibland till egna grupper. För rätten att leda en grupp med honor uppstår ibland häftiga strider mellan hanarna.

[redigera] Föda

Baktrisk kamel och dromedar livnär sig huvudsakligen av gräs. De har även förmåga att äta växter med taggar samt växter som är rikt på salt. I nödsituationer händer det att de äter ben, hud och kött eller till och med tälttyg, sandaler och klädseldelar av sina skördare.

[redigera] Fortplantning

Efter den jämförelsevis långvarige dräktigheten som varar i 360 till 440 dagar föder honan normalt ett enda ungdjur. Ungdjuret är särskild bra utvecklad och går efter en kort tid självständig. Efter cirka ett år sluter honan att ge di och efter två eller tre år är ungdjuret könsmogen. Arterna i släktet blir mellan 40 och 50 år gamla.

[redigera] Historik

Fossil tyder på att de nutida arterna av Camelus härstammar från Nordamerika där de utvecklades under paleogenperioden. Sedan spred de sig till Asien. Människan tämde Camelus mellan 3 500 och 3 000 år sedan.

[redigera] Användning i krig

Vid spaningsuppdrag kan det fortfarande förekomma att kameler och dromedarer används. På bilden ses FN-soldater i Eritrea.

Både dromedarer och kameler har använts i krig. Dromedarer har historiskt varit en viktig del av krigföringen i mellanöstern. En dromedar kan springa i upp till 60 kilometer i timmen korta sträckor och klara av att springa 40 kilometer i timmen under längre sträckor. Deras klövar är dessutom inte lika känsliga som hästar och kan därför ta sig fram i steniga områden utan att skadas.

[redigera] Hybrider

Dromedarer har en puckel och en tunn päls medan kameler har två pucklar och tjockare päls. Kameler och dromedarer kan korsas. En sådan Dromedar-Kamel kallas bukhts och blir större än både föräldrarna. De får en puckel och används som dragdjur. Om en sådan hona sedan korsas med en kamel ges en ett riddjur som används i Kazakhstan, dessa djur är således tre fjärdedelar kamel och en fjärdedel dromedar.

Det har även förekommit vetenskapliga försök att korsa dromedarer och lamadjur. På engelska kallas ett sådant sjur för cama efter camel och lama. Det går bara att korsa en dromedarhanne och en lamahona, men det måste ske med provrörsbefruktning eftersom dromedaren är sex gånger större än lamadjuret.

[redigera] Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

[redigera] Noter

1. ^ Unique properties of the camel erythrocyte membrane, National Center for Biotechnology Information, 5 april 1975
2. ^ Dromedary, Hannover Zoo, besökt 8 januari 2008
3. ^ Wild Bactrian Camel, Animal Info