Carl-Göran Heidegren

Från Wikipedia

Carl-Göran Heidegren, född 1954, är professor i sociologi vid Lunds universitet. Han har dessutom doktorerat i idéhistoria.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Heidegren har bland annat skrivit böcker om Hegel, svensk filosofihistoria och sociologiska perspektiv på tid, liksom om bröderna Ernst Jünger och Friedrich Georg Jünger och andra personligheter i Weimarrepubliken.

Heidegren har också studerat vilka personer som utvecklar öppen källkod och delar filerinternet, och vilka värderingar de har.[1]

Pris och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Heidegren tilldelades 2012 Birger Schöldströms pris av Svenska Akademien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Filosofi och revolution. Hegels väg till visdom (Symposion 1984)
  • Johan Jakob Borelius - den siste svenske hegelianen (Symposion 1995)
  • Hegels fenomenologi - en analys och kommentar (Symposion 1995)
  • Preussiska anarkister. Ernst Jünger och hans krets under Weimar-republikens krisår (Symposion 1997). Utvidgad nyutgåva (Bokförlaget Augusti 2016)
  • Antropologi, samhällsteori och politik. Radikalkonservatism och kritisk teori (Bokförlaget Daidalos 2002)
  • Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860-1915 (Daidalos 2004)
  • Den interagerande människan (tillsammans med David Wästerfors) (Gleerups 2008)
  • Erkännande (Liber 2009)
  • Ernst och Friedrich Georg Jünger. Två bröder, ett århundrade (Bokförlaget Atlantis 2011)
  • Tid. Sociologiska perspektiv (Liber 2014)
  • Positivismstrider (Daidalos 2016)
  • Livsmöjligheter (Bokförlaget Augusti 2019)
  • Kamrater, anti-auktoritära människor. Den nordiska filosofins 1968 (Daidalos 2021)
  • Den högra handens tendens (Bokförlaget Augusti 2022)

Källor[redigera | redigera wikitext]