Carl Gustaf Hammarskjöld
Carl Gustaf Valdemar Hammarskjöld, född 22 april 1865 i Väderum i Tuna, Kalmar län, död 27 februari 1940 i Stockholm, var en svensk militär och konservativ politiker.
Innehåll |
Biografi[redigera]
Carl Gustaf Hammarskjöld tog studentexamen i Uppsala 1883, officersexamen 1885, blev underlöjtnant i Värmlands fältjägarkår 1885, löjtnant 1891, vid generalstaben 1895, kapten där 1899, i Vaxholms gren. regemente 1903, major vid generalstaben 1906, överstelöjtnant i armen 1909, vid Första livgren. regementet 1910, överste i armen 1913, överste och chef för Första livgrenadjärregementet 1914, chef för 3:e infanteribrigaden 1917, generalmajor och chef för 6:e arméfördelningen i Östersund 1918.
Hammarskjöld genomförde extra repetitioner vid Krigshögskolan 1892-93, blev kompaniofficer vid Krigsskolan 1895, biträdande lärare vid Krigshögskolan 1897-98 och lärare 1899-03, generalstabsofficer vid 2:a arméfördelningens stab 1903-05, stabschef vid l:a arméfördelningen 1905-06, souschef vid Lantförsvarsdepartementets komm. expedition 1906-10. Han utnämndes 1922 till chef för generalstaben och 1930 till general, samtidigt som han lämnade sina övriga befattningar.
Hammarskjöld representerade högern 1918-1920 i andra kammaren och 1925-1932 i första kammaren. När Louis De Geer bildade sin expeditionsministär utnämndes han till försvarsminister den 27 oktober 1920 och satt somsådan fram till 6 juni 1921. Såsom försvarsminister ville han öka försvarsanslagen tvärtemot vad den allmänna opinionen i riksdagen, i regeringen och även inom hans eget parti ville, han var, i likhet med de flesta andra inom högern, kritisk till socialdemokraternas förslag om kvinnlig rösträtt och de flesta andra stora reformer som socialdemokraterna ville införa. Han stötte också på motstånd när han till riksdagen lade ett förslag om att öka värnpliktstiden för de värnpliktiga och valde att avgå. Hammarskjöld var ledamot i stadsfullmäktige i Linköping 1916-19.
Carl Gustaf Hammarskjöld var kommendör av första klass av Svärdsorden; kommendör av andra klass av Vasaorden; riddare av Nordstjärneorden; riddare av andra klass av Ryska Sankt Annaorden; riddare av Kungliga Danska Dannebrogsorden; riddare av tredje klassen av Preussiska Röda örnsorden; ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
Familj[redigera]
Carl Gustaf Hammarskjöld var son till löjtnant Knut Hammarskjöld (1818-1891) och Wilhelmina Mimmi Hammarskjöld, född Cöster (1832-1901). Han gifte sig 28 november 1903 med Dora Almgren, dotter till överdirektör Fredrik Almgren och Johanna Hanna Almgren, född Wasenius. Barn: Carl, född 1904 och Bengt, född 1905. Carl Gustaf Hammarskjöld var bror till Hjalmar Hammarskjöld, kusin till Carl Hammarskjöld och Hugo Hammarskjöld, samt farbror till Dag Hammarskjöld.
Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.[1]
Se även[redigera]
- Hammarskjöld, släkt
Referenser[redigera]
Noter[redigera]
Källor[redigera]
- Svenskt biografiskt lexikon, band 18, s. 187-188
- Norberg, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 2.
- Svenska män och kvinnor, band 3.
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1925, red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 281
- Svensk officersmatrikel 1 : Generalitetet, generalstaben och infanteriet, andre bibliotekarien vid Kungl. biblioteket, Severin Hallberg, Hasse W. Tullbergs Förlag, [i distribution hos Seeling & Komp.], Stockholm 1921 s. 175
| Företrädare: Per-Albin Hansson |
Sveriges försvarsminister 1920–1921 |
Efterträdare: Otto Lybeck |