Carl Bildt (1850–1931)

Från Wikipedia
För liknande namn, se Carl Bildt (olika betydelser).
Carl Bildt
Född15 mars 1850[1][2]
Klara församling[3][2][4], Sverige
Död26 januari 1931 (80 år)
Rom[1]
BegravdProtestantiska kyrkogården[5]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningHistoriker[6], diplomat[1][6]
Befattning
Sveriges ambassadör i Storbritannien
Stol nummer 1 i Svenska Akademien (1902–1931)[7][1]
MakaLilian Augusta Stuart Moore
(g. 1874–1887)[1][8]
Hedvig Alexandra Keiller
(g. 1890–)[1]
BarnHarald Bildt (f. 1876)[8]
Didrik Bildt (f. 1879)[8]
Alice Blanceflor Bildt (f. 1891)
FöräldrarGillis Bildt[2]
SläktingarKnut Gillis Bildt (syskon)[1]
Utmärkelser
Kungliga Nordstjärneorden[9]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Carl Nils Daniel Bildt, född 15 mars 1850 i Stockholm, död 26 januari 1931, var en svensk friherre, diplomat, författare, kammarherre och ledamot av Svenska Akademien från 1901.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Bildt var son till den svenske statsministern Gillis Bildt. Bildt var friherre och huvudman för ätten Bildt efter faderns död 1894, med ättenummer 404 i Riddarhuset. Bildt studerade i Uppsala från 1866 och blev juris utriusque kandidat 1870. Han var notarie vid Svea hovrätt 1870 och attaché i Paris och London 1870–1871 och i Washington 1875. Han utsågs 1877 till tillförordnad legationssekreterare i Berlin, och senare samma år till legationssekreterare i Washington, där han 1879 utsågs till chargé d'affaires i Washington. Han utsågs 1884 till legationssekreterare i Wien och tjänstgjorde från samma år i Utrikesdepartementet från 1886 som kabinettssekreterare.

Bildt utsågs 1889 till envoyé extraordinarie och ministre plènipotentiaire i Rom och som kännare av denna stad, har fått en gata uppkallad efter sig – Via Carlo de Bildt. Han var historiskt intresserad, bedrev omfattande forskningar i italienska arkiv och utgav ett flertal skrifter – främst om drottning Kristinas vistelse i Italien. Bland dessa märks Christine de Suède et le cardinal Azzolino (1899), Svenska minnen och märken i Rom (1900) och Christine de Suède et le conclave de Clément X (1906).

1889 utsågs Bildt till svensk-norskt sändebud i Rom. Hösten 1902 utsågs Bildt till svenskt-norskt sändebud i London. Han vantrivdes dock i London och hösten 1905 blev han åter svensk minister i Rom och fanns kvar på den posten till 1920.[10] Han var 1898 och 1899 ledamot av antianarkistkonferensen i Rom samt fredskonferensen i Haag.

Han blev 1872 utsedd till kammarherre vid svenska hovet, blev 1900 filosofie hedersdoktor, 1901 ledamot av Svenska akademien, 1902 ledamot av Unionella kommittén, 1903 hedersledamot av kejserliga tyska arkeologiska institutet och medlem av den permanenta skiljedomstolen i Haag.

Bildt var gift (1 oktober 1874–15 november 1887) med Lillian Augusta Stuart Moore och (från och med 15 september 1890) med Hedvig Alexandra Keiller.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Carl N D Bildt, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Klara kyrkoarkiv, Dopböcker över äkta barn, SE/SSA/0010/C I b/8 (1828-1850), bildid: C0056124_00318, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges dödbok, 18500315 Bildt, Carl Nils Daniel, läst: 25 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Bildt, Carl Nils Daniel, f. 1850 i Klara Stockholms stad, Minister, läs onlineläs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Carl Nils Daniel de Bildt, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : XIV. Akademier samt vittra och lärda samfund, vol. 14, 1904, s. 3, läs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Bildt, Carl, f. 1850 i Stockholm, Legationssekreterare, läs onlineläs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sveriges statskalender 1925, 1925, s. 868, läs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Jangfeldt, Bengt (2003). En osalig ande. Berättelsen om Axel Munthe. sid. 380. ISBN 91-46-18183-0 
  11. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
  12. ^ Svenska akademien. i Sveriges statskalender 1925
  13. ^ Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien. i Sveriges statskalender 1925
  14. ^ K. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. i Sveriges statskalender 1925
  15. ^ [a b c d e f g h i j k] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 133 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Diplomatiska titlar
Företräddes av
Frans Theodor Lindstrand
 Sveriges envoyé i Rom
1889–1902
Efterträddes av
Thor von Ditten
Företräddes av
Thor von Ditten
 Sveriges envoyé i Rom
1905–1920
Efterträddes av
Augustin Beck-Friis
Kulturtitlar
Företräddes av
Hans Forssell
 Stol nummer 1 i Svenska Akademien
1902–1931
Efterträddes av
Birger Wedberg
Svenska adelstitlar
Företräddes av
Gillis Bildt
 Friherre inom ätten Bildt(1)
1894–1931
Efterträddes av
Harald Bildt
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur.
Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.