Carl Daniel von Haartman
Carl Daniel von Haartman, född 5 maj 1792 i Åbo, död 15 augusti 1877 i Pikis, var en finländsk läkare. Han var son till Gabriel Erik von Haartman och halvbror till Lars Gabriel von Haartman.
Haartman blev 1805 student i Åbo, 1813 filosofie kandidat, 1814 medicine kandidat, 1815 filosofie magister och 1816 medicine licentiat. Han antogs 1817 till stadsläkare i Åbo, utnämndes 1818 till adjunkt i kirurgi och obstetrik 1825 till förlossningsläkare i Åbo. År 1833 befordrades han till professor i kirurgi och obstetrik vid Helsingfors universitet, förordnades samtidigt att vara tillförordnad generaldirektör för Medicinalverket samt utnämndes 1836 till ordinarie innehavare av detta ämbete, från vilket han tog avsked 1855.
Haartman var en skicklig läkare och förvärvade sig anseende även som vetenskaplig författare. Hans Handbok för barnmorskor (1821) nyttjades nära trettio år som ledning vid barnmorskeundervisningen i Finland. I det främst på hans initiativ grundade Finska läkarsällskapets handlingar offentliggjorde han flera artiklar, främst innehållande meddelanden från hans praktiska läkarverksamhet, samt utgav Anvisning till igenkännande af de allmännaste sjukdomar hos menniskan (1844-45). Slutligen bör framhållas, att Haartman genom sitt Försök att bestämma den genuina racen af de i Finland boende folk, som tala finska ("Acta Societatis scientiarum Fennicæ", 1845) var den förste, som hävdade, att finnarna ur antropologisk synpunkt måste hänföras till flera olika raser.
Källor
- Haartman, 3. Karl Daniel von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
|