Carl Fredrik Fredenheim

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Fredrik Fredenheim

Carl Fredrik Fredenheim, född Mennander den 4 mars 1748 i Åbo, död den 6 mars[1] 1803 i Stockholm, var en svensk ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Fredrik Mennander var son till ärkebiskopen Carl Fredrik Mennander och Johanna Magdalena Hassel, dotter till professorn i Åbo Henrik Hassel och Catharina Meurman, av samma släkt som Mannerstedt. Modern avled innan han hunnit fylla ett år, och han uppfostrades därför hos sina morföräldrar på Bussila säteri utanför Åbo. Han började studera 1754 i Åbo, men flyttade 1761 till Uppsala och fortsatte studierna där. Efter något år anställdes han vid Justitierevisionsexpeditionen, blev 1765 auskultant vid Åbo hovrätt och 1767 amanuens vid Lagkommissionen. Han var därefter verksam som kopist, vid Riksarkivet och Kanslikollegium.

1769 adlades Carl Fredrik Mennander för sin fader ärkebiskopens förtjänster, och introducerades 1772 på namnet Fredenheim och nummer 1980. Han anställdes därefter vid Kanslirätten och Utrikesexpeditionen. Fredenheim blev 1780 ceremonimästare vid hovet, och kansliråd 1792.

Fredenheim invaldes som ledamot 152 av Kungliga Musikaliska Akademien den 31 december 1794 och var dess preses 1798–1799. Den 30 juli 1795 blev han hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, ledamot där 1793-1795 med nr 28.[2] Fredenheim var cembalist och medlem av Utile Dulci.[3]

År 1795 valdes han till överintendent för måleri- och skulpturakademien. Fredenheim har betydelse för nordisk historieforskning eftersom han anskaffade cirka 300 avskrifter av påvliga bullor rörande Sverige och Finland 1782.

Han var gift med Christina Fredenheim, född Hebbe och dotter till kommerserådet och handlanden i Stockholm Simon Bernhard Hebbe och Maria Ulrika von Bippen. Deras yngste son Berndt Henrik Fredenheim var konduktör vid Konungens museum, men ogift. Deras andra barn, äldste sonen Gustaf Carl Henrik Fredenheim var överstelöjtnant- Den senares dotter Elisabet Gustava Fredenheim var mor till statsminister Erik Gustaf Boström.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Dagboksanteckningar under en resa till Åbo 1785. Meddelade af K.G.Leinberg. Hfors. 1902. Libris 2652370 
  • Tal, hållet vid inträdet i Kongl. : Vitterhets, Historie och Antiquitets academien den 15 dec. 1795, [om Forum Romanum]. [Stockholm]. 1808. Libris 2994582 
  • Svenska memoarer och bref. 3, Fredenheims och Mennanders brefväxling / i urval utgifven af Henrik Schück. Stockholm: Bonnier. 1901. Libris 53614 
  • ”Den första museivägledningen”. Kongl. Museum / redigerad av Solfrid Söderlind (Stockholm  : Streiffert, cop. 1993): sid. 48-64  : ill., faks. 1993.  Libris 3082995

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien ..., (1992), s. 24
  2. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 24
  3. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84. Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  • Anrep, Gabriel, Svenska adelns Ättar-taflor

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Knif, Henrik (2010). Leva och låta leva i gamla Europa : Saint-Évremond, Metastasio, Fredenheim och Oxenstierna. Stockholm: Atlantis. Libris 11855647. ISBN 978-91-7353-414-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]