Carl Gustaf Hellqvist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Gustaf Hellqvist
CG Hellqvist och maka detail.jpg
Självporträtt (här kraftigt beskuret), tillhör Nationalmuseum.
Född 15 december 1851
Kungsör, Sverige
Död 19 november 1890 (38 år)
München, Tyskland
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri
Rörelse Historiemåleri

Carl Gustaf Hellqvist, 15 december 1851 i Kungsör, död 19 november 1890 i München, Tyskland, var en av Sveriges mest populära historiemålare under 1800-talet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hellqvist föddes i Kungsör 1851, mellan Arboga och Eskilstuna, där han växte upp och gick i skolan. Vid tolv års ålder flyttade han till Stockholm där han först gick i lära hos en dekorationsmålare, för att sedan 1864 började studera konst vid Kungliga Konstakademien i Stockholm. 1875 vann han akademins högsta pris för målningen "Gustaf I anklagar Peder Sunnanväder och Mäster Knut inför domkapitlet i Västerås".[1]

Två år senare, 1877, tilldelades han ett resestipendium från akademin och började resa i Europa. 1879 flyttade han, tillsammans med sin fästmö Julie, till München. Julie och Hellqvist gifte sig 1882 och de lämnade München för att bege sig till Paris, där Hellqvist tidigare hade närvarat vid Salongen med sin oljemålning "Sten Sture den yngres död på Mälarens is 1520".

I augusti 1882 blev han i Wien tilldelad guldmedalj för sin storslagna historiemålning "Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361".[2][3]

Hellqvists främsta influenser var Georg von Rosen, Carl von Piloty och franskt friluftsmåleri.[4]

Hellqvists ateljé i München.

Sjukdom[redigera | redigera wikitext]

Hellqvist led av smärtsam huvudvärk som tvingade honom att avsluta sin undervisning vid Königliche akademische Hochschule für die bildende Künste 1886. Han avslutade sin period som historiemålare vid samma tid. 1889 behandlades Hellqvist med elchocker och sattes på diet.

1890 tillkännagavs att Hellqvists ateljéföremål skulle säljas. Förmodligen var det under samma tid som det kända fotografi av hans ateljé, som visar hur en historiemålares ateljé såg ut i slutet av 1800-talet, togs.

Den 19 november 1890 avled Hellqvist på Irrenanstalt, där han behandlades för sina krämpor, ännu inte fyllda 39 år. Han begravdes i München.[2][3]

Hellqvist är bland annat representerad på Stockholms slott, Nationalmuseum, Metropolitan Museum of Art i New York, Uffizierna, Berlins nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Lunds universitets konstmuseum.[4]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Målningar med separata artiklar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hellqvist, Carl Gustaf i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887)
  2. ^ [a b] Rudnert, Sune. I historiemålarens verkstad: Carl Gustaf Hellqvist - liv och verk. 1991. ISBN 91-7966-162-9
  3. ^ [a b] Rudnert, Sune. Carl Gustaf Hellqvist och hans historiemålning Valdemar Atterdag brandskattar Visby den 27 juli 1361. 1989.
  4. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 990.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]