Carl Gustaf Löwenhielm (landshövding)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Gustaf Löwenhielm som ung officer omkring 1820.
Carl Gustaf Löwenhielm porträtterad under ambassadörstiden i Wien av Josef Kriehuber.
Denna artikel handlar om landshövdningen Carl Gustaf Löwenhielm. För kanslipresidenten, se Carl Gustaf Löwenhielm.

Carl Gustaf Löwenhielm, född den 30 januari 1790Long i Grums socken, död där den 18 maj 1858, var en svensk militär och ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Löwenhielm växte upp på fideikommisset Lång utanför Grums i Värmland. 1809 lämnade han hemmet och blev regementsadjutant. På rekommendation av en släkting blev han våren 1811 kavaljer hos den då 12-årige prinsen Oscar. På våren 1812 var han attaché vid det ryska militära högkvarteret och följde den ryska armén under Napoleons ryska fälttåg 1812. Under kriget medverkade han både i slaget vid Borodino och slaget vid Leipzig och var med när de allierade marscherade in i Paris på våren 1814.

1815 trädde han åter i tjänst hos kronprinsen. 1815 befordrades till ryttmästare och 1818 till överstelöjtnant och chef för kronprinsens stab.[1] 1817 gifte han sig med drottning Hedvig Charlottas hovfröken Jaquette Gyldenstolpe. Äktenskapet var olyckligt, främst då hans hustru blev kronprins Oscars älskarinna. Äktenskapet upplöstes 1828.

1821 utnämndes Löwenhielm till överste i generalstaben och följande år följde han kronprinsen på dennes friarfärd i Europa, bland annat då kronprinsen uppvaktade Josefina av Leuchtenberg som han senare gifte sig med.

1824 utnämndes Löwenhielm till ambassadör i Konstantinopel där han dock vantrivdes. 1830 blev han svensk minister i Wien. 1840 gifte sig Löwenhielm på nytt, nu med riksgrevinnan Natalie Alexandra von Buxhoeweden. Äktenskapet har beskrivits som lyckligt. Löwenhielm kunde 1843 lämna sin diplomatiska karriär och återvända till familjegodset Lång. Han utnämndes till landshövding av Göteborgs och Bohus län.

1848 återvände Löwenhielm till den militära banan då han utnämndes till överbefälhavare för de svenska trupperna som var förlagda på Fyn under Schleswig-holsteinska kriget. Efter sitt avsked från det militära 1856 var han en av kung Oscar I:s förtrogna under Krimkriget.

Han var serafimerriddare samt kommendör av Svärdsorden och Nordstjärneorden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1099 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Gillis Edenhjelm
Landshövding i Göteborgs och Bohus län
18431847
Efterträdare:
Olof Fåhræus