Carl Gustaf Pilo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Gustaf Pilo
Carl Gustaf Pilo.jpg
Självporträtt, Portrætsamlingen, Frederiksborg slott
Hillerød, norra Själland, Danmark
Född 5 mars 1711
Göksätter, Runtuna, Södermanland
Död 2 mars 1793
Stockholm
Nationalitet  Sverige
År aktiv 1736-1793
Verk Gustav III:s kröning i Storkyrkan

Carl Gustaf Pilo, född 5 mars 1711 på gården Göksätter nära Nyköping, Runtuna socken, Södermanland, död 2 mars 1793 i Stockholm, var en svensk konstnär och porträttmålare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Gustaf Pilo var son till målaren Olof Pilo (eller Pijhlou) (1668-1753) och Beata Jönsdotter Sahlstedt. Hans far jobbade på 1690-talet på Drottningholm som målare, men blev sedan lantbrukare i Nyköpingstrakten där han köpte ett litet hemman Göksäter i Runtuna socken.[1] Hans farfar härstammade från Polen och farfadern hade inflyttat till Sverige under Karl X Gustavs krig.

De tidiga åren[redigera | redigera wikitext]

Som tolvåring skickades Pilo till Stockholm för att där bli lärling hos yrkesmålaren Kristofer Christman. Pilo blev gesäll hos Christmans son med tiden, och efter det reste han runt i Tyskland. Två år senare, år 1736, återkom han till Sverige. Därefter studerade Pilo vid Konstakademien och för porträttmålaren Olof Arenius (1700-1766) samt vidare i Tyskland, där han utvecklade sin konst. Han påverkades av fransk konst och kanske mest av holländaren Rembrandt.[2] År 1737, när han var 26 år gammal, reste han till Skåne och stannade där i tre år. I Skåne fick han arbete som porträttmålare och målade den skånska adelns porträtt. Sedan reste han till Köpenhamn och kom i tjänst hos danska kungahuset, där han målade en rad porträtt av kung Fredrik V och drottning Louise. Här utvecklade Pilo en ny ljusbehandlig, som till stor del bygger på motsättningen ljus och skugga. Färgen blev alltmer djup och varmt lysande.[3] Åren 1740-1772, i 32 års tid, var han bosatt i Danmark.

Hovmålare i Köpenhamn[redigera | redigera wikitext]

Sofia Magdalena omkring 1765, ett år innan hon gifte sig med Gustav III, målad av Carl Gustaf Pilo i olja på pannå, 92x71 cm. Nationalmuseum i Stockholm.
Sofia Magdalena av Danmark, målning från bröllopsåret 1766,[4] blivande drottning av Sverige, målad av Carl Gustaf Pilo. Nationalmuseum, Stockholm.

I Köpenhamn utnämndes han till hovmålare, professor och direktör för Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn. 1741-1745 var han teckningslärare i kadettkåren och 1747 blev han hovmålare vid det danska hovet, och året efter även professor vid en gammal anrik konstskola. Från den danska kungafamiljen överhopades Pilo med porträttbeställningar. I Danmark utförde han ett antal porträtt, bland annat av kung Fredrik V och drottning Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel samt de kungliga barnen. Mellan åren 1748-1763 målade han sammanlagt 57 porträtt enbart av Fredrik V, sexton av porträtten var i helfigur och fyra till häst. Av drottningarna Louise, Juliana Maria och Caroline Mathilde målade han flera porträtt. Under Kristian VII:s barn- och ungdomstid målade han dessutom flera målningar.[5]

Bland Pilos porträtt av den danska kungafamiljen märks särskilt hans framställning av prinsessan Sofia Magdalena, som sedermera blev Gustav III:s drottning. "De porträtten är målade i ljusgrönt och silverskimrande toner och figuren dyker fram ur det hemlighetsfulla ljusdunkel, som var utmärkande för den store holländske 1600-talsmålaren Rembrandt", enligt professor Carl Gustaf Laurin.

Medlem av akademierna i Wien och Sankt Petersburg[redigera | redigera wikitext]

År 1756 blev Pilo medlem i Akademie der bildenden Künste Wien, konstakademien i Wien. Tre år senare, år 1759 utsågs den svenske miniatyrmålaren Martin Mijtens den yngre till hovdirektör för akademin. Akademien i Wien hade bildats år 1692 som en privatakademi. Tretton år senare, år 1769, blev Pilo medlem i Ryska konstakademien i Sankt Petersburg. Den Ryska konstakademien grundades 1757 med namnet De tre ädla konsternas akademi. Namnet ändrades till Den kejserliga konstakademien av Katarina den stora och hon lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1789. Den byggnaden ligger mitt emot Vinterpalatset vid Nevas strand i Sankt Petersburg.[6]

Direktör och professor vid Konstakademien i Köpenhamn 1771-1773[redigera | redigera wikitext]

Vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn var Pilo professor och 1771 valdes han till dess direktör för två år. Den danske statsmannen Johann Friedrich Struensee blev samma år, 14 juli 1771, utnämnd till geheimekabinettsminister, med fullmakt att utfärda kabinettsorder under kungligt sigill och utan kungens personliga underskrift, så att han i själva verket blev enväldig. Under Johann Friedrich Struensees makt hade akademin en jobbig tid ekonomiskt och de utländska konstnärerna sågs med oblida ögon.[7] Struensee hade doktorsgrad och var livmedikus för de kungliga, de som Pilo hade målat porträtt av, och Struensee blev anvisad bostad på Christiansborgs slott.

Tillbaka till Sverige[redigera | redigera wikitext]

Efter Gustav III:s statskupp i Sverige år 1772 blev danskarna avogt inställda mot svenskar. Pilo kände sig trakasserad och begärde avsked och han blev tvungen att fly till Sverige. Han fick en liten årlig pension från Det Kongelige Danske Kunstakademi, men också rådet att förpassa sig ur landet. Pilo utvisads från Danmark.[8] Han flyttade då till Helsingborg, men då hans försök att få tillbaka sin anställning i Köpenhamn inte lyckades bosatte han sig i Nyköping 1775. Inte heller Gustav III hade någon sysselsättning efter hans ankomst till Stockholm. När Carl Gustaf Pilo bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping hade han två år tidigare blivit ledamot av akademin i Stockholm och fick 1774 en årlig pension av kungen.[9]

Direktör vid Konstakademien i Stockholm 1777[redigera | redigera wikitext]

Efter sin återkomst till Sverige utsågs Carl Gustaf Pilo till direktör vid Konstakademien i Stockholm i december 1777. Pilo tillträdde inte denna befattning förrän tre år senare och behöll den sedan i tretton år till sin död 2 mars 1793, han blev 82 år gammal. Akademien hette då Kongliga Målar- och bildhuggarakademien och det var först år 1810 som akademien fick namnet Kungliga Akademien för de fria konsterna. Gustav III hade skrivit de första stadgarna år 1773 med den franska konstakademien som förebild. Det sena 1700-talet räknas som Konstakademiens första guldålder, då den tidens stora konstnärer var invalda som ledamöter och då konstnärerna även undervisade. År 1780 blev Johan Tobias Sergel invald som ledamot i Konstakademien och blev professor vid akademien.[10] Det sägs att Johan Tobias Sergel hyste stor aktning för Pilo. Följande har sagts om Carl Gustaf Pilo: "Till sitt väsen var han manlig och allvarlig, som konstnär blygsam och flärdlös", enligt Nina Ringbom på Historiesajten.[11]

Karriär även i det svenska kungahuset[redigera | redigera wikitext]

Gustav III sökte upp Pilo med uppdraget att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju inte varit med vid kröningen och hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning, en pendang till EhrenstrahlsDrottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. 1776 beställde dock Gustav III en tavla av sin kröning till kung, vilket hade ägt rum flera år tidigare. Pilo antog till slut uppdraget och under åren 1782 till 1793 arbetade han med tavlan, utan att bli helt färdig, arbetet förblev ofullbordat.

Gustav III:s kröning i Storkyrkan[redigera | redigera wikitext]

Gustav III:s kröning i Storkyrkan i Stockholm 29 maj 1772. Ej fullbordad oljemålning från 1782-1793. Nationalmuseum, Stockholm.

Höjdpunkten i Pilos konst är den väldiga, men ofullbordade målningen av Gustav III:s kröning i Storkyrkan, som hänger på Nationalmuseum. Målningen, som är 3 meter hög och 5,3 meter bred, är Pilos kanske yppersta arbete och ett mästerverk i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten briljant utförda. Om man studerar tavlan den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Därtill experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Färgerna har därför genomgått kraftiga förändringar, men målningen ger ändå en god uppfattning om Pilos storhet som konstnär.

Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas; detta gäller framför allt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av Pilo som motiv vid frimärksutgivning. Till Pilos 250-årsdag år 1961 utgavs en detalj ur kröningstavlan.

Carl Gustaf Pilos far Olof Pilo (1668-1753) var konstnär och lantbrukare och hans bror Jöns Pilo (1707-1793) arbetade som var porträttmålare, bland annat finns flera porträtt av präster i hans produktion.

Pilos väg i Södra Ängby är uppkallad efter konstnären.

Några konstverk som Carl Gustaf Pilo målat, urval[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Historiesajten, Carl Gustaf Pilo.
  2. ^ Carl G. Laurin, Konsten i Sverige, P.A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1915, sidan 58.
  3. ^ Göran Hillman, Vem är vem i svensk konst, Rabén & Sjögren, 1993, sidan 185. ISBN 91-29-61718-9.
  4. ^ Lars O. Lagerqvist, Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts, 1996, sidan 294. ISBN 91-1-963882-5.
  5. ^ Historiesajten, Carl Gustaf Pilo.
  6. ^ Historiesajten, Carl Gustaf Pilo.
  7. ^ Historiesajten, Carl Gustaf Pilo.
  8. ^ Göran Hillman, Vem är vem i svensk konst, Rabén & Sjögren, 1993, sidan 185. ISBN 91-29-61718-9.
  9. ^ Historiesajten, Carl Gustaf Pilo.
  10. ^ Göran Hillman, Vem är vem i svensk konst, Rabén & Sjögren, 1993, sidan 185. ISBN 91-29-61718-9.
  11. ^ Historiesajten, Carl Gustaf Pilo.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]