Carl Gustaf von Rosen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bengt Nordenskiöld och Carl Gustaf von Rosen.

Carl Gustaf von Rosen, född 19 augusti 1909 i Helgesta, Södermanlands län, död 13 juli 1977 nära Gode, Ogaden, Etiopien, var en svensk greve, pilot, grundare av det etiopiska flygvapnet, hjälpflygare i Afrika under 1950- och 1970-talen och en av pionjärerna inom svenskt flyg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Gustaf von Rosen var son till greve Eric von Rosen och friherrinnan Mary Fock.[1] Ena brodern, Björn (1905–1989), var författare, grafiker och målare. Systern Birgitta Wolf (1913–2009) var författare och människorättskämpe. Han var elev vid Lundsbergs skola 1920-1926 och gick på AB Aeromateriels flygskola 1929 samt tog flygcertifikatprov samma år. von Rosen tog trafikflygarexamen 1934[1] och ägnade sig tiden därefter bland annat åt flyguppvisningsverksamhet. Efter att ha hört en föreläsning av Gunnar Agge i oktober 1935 som avhandlade konflikten mellan Italien och Etiopien erbjöd sig von Rosen att ställa sig och sitt flygplan till Röda Korsets förfogande i Etiopien som sambands- och ambulansflygplan. Han var anställd vid Svenska Röda korsets Abessinienambulans 1935 samt pilot hos Etiopiens Röda kors och League of Nations' Union, London, 1935–1936. Han fick befälet över kejsar Haile Selassies personliga flygplan, vars kapacitet för ambulansflyg var större.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för andra världskrigets utbrott tjänstgjorde han som flygkapten vid KLM och sökte sig då till Finland, där han med hjälp av en DC-2 han köpt av KLM utförde ett bombuppdrag mot Sovjetunionen 1940. Efter finska vinterkriget var han flygkapten hos AB Aerotransport (ABA) 1940-1946 och lärare med furirs grad i instrumentflygning i svenska flygvapnet 1944.

Anklagelser för smuggling av naziplundrat gods till Sverige[redigera | redigera wikitext]

I en rapport från 1945 från amerikanska legationen i Stockholm uttalas att Carl Gustaf von Rosen sannolikt hjälpt den blivande tyske riksmarskalken Hermann Göring att till Sverige smuggla naziplundrat gods. Görings svenska kontakter var bland andra Carl Gustaf von Rosens föräldrar. Göring blev genom gifte 1923 med Carin Kantzow, född Fock, von Rosens morbror. Inga bevis för detta framkom vid en undersökning 1997.[2]

Uppbyggnad av det etiopiska flygvapnet[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget tillfrågades von Rosen av kejsare Haile Selassie om han kunde bygga upp det etiopiska flygvapnet vilket han också var verksam med från 1946 med överstes grad i det kejserliga etiopiska flygvapnet. Han begärde 1956 avsked främst på grund av samarbetssvårigheter, både med etiopiska myndigheter och med svenska yrkesofficerare. Han sökte sig tillbaka till trafikflyget och fick arbete som driftschef vid Transair Sweden AB 1957 och var flygkapten där från 1959[1].

Verksamhet under Biafrakriget och därefter[redigera | redigera wikitext]

Under Biafrakriget 1967–1970 flög von Rosen hjälpsändningar, men han skapade också ett litet flygvapen med små MFI-9B Militrainerflygplan. Efter export till Frankrike beväpnades planen i hemlighet med attackraketer och flögs därefter över till Afrika för att delta i konflikten i Nigeria. Insatsen blev förhållandevis framgångsrik, det biafranska flygvapnet förstörde nigerianska stridsflygplan och hämmade därmed flygattacker mot biafransk militär och civilbefolkning.

Perioden 1975–1977 bedrev von Rosen "matbombningar", det vill säga livsmedelsdistribution till otillgängliga områden för att undsätta isolerade nödlidande, i Etiopien med ett antal MFI-17 Supporter. Den 13 juli 1977 dödades i ett granatanfall mot huset han befann sig i staden Gode i den sydöstra delen av landet i samband med det så kallade Ogadenkriget mellan Etiopien och Somalia. Han tilldelades KSAK:s guldmedalj med vingar 1947.

Han ligger begravd på Gulalekyrkogården i Addis Abeba.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

von Rosen var gift första gången 1932-1936 med Stina Maria Theresia (Mille) Wijkmark (1911-1994), andra gången 1938-1943 med Johanna (Hanny) Franciena Krijgsman (1912-1949) och gången från 1943 med Gunvor Lilian Martin (född 1917), dotter till konstnären Seth Martin och friherrinnan Lily Fock. von Rosen var far till Nils Gustaf (född 1932), Margaretha (född 1938), Yvonne (född 1940), Astrid (född 1945), Eric (född 1950) och Carl (född 1953).[1]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

von Rosens utmärkelser:[1]

  • Riddare av Vasaorden (RVO)
  • Kommendör av Etiopiska Menelik II:s orden (KEtMenO)
  • 3. klass av Finska Frihetskorsets orden med svärd (FFrK3klmsv)
  • Finsk krigsminnesmedalj med svärd och spänne (FMMmsvosp)
  • Finsk silversjukvårdsmedalj (FSMsjv)
  • Kungliga svenska aeroklubbens guldmedalj med vingar och silvermedalj (KSAKGMmv o SM)
  • Guldmedalj (GM)
  • Etiopisk Rödakorset ? guldmedalj (EtRKstGM)
  • Etiopisk guldmedalj (EtGM)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Davidsson, Åke, red (1966). Vem är vem?. 4, Skåne, Halland, Blekinge (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. Sid. 704. Libris 53512. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0728.html 
  2. ^ Sverige. Kommissionen om judiska tillgångar i Sverige vid tiden för andra världskriget (1999). Sverige och judarnas tillgångar: slutrapport. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1999:20. Stockholm: Fakta info direkt. Sid. 31-32. Libris 2794231. ISBN 91-7610-925-9. http://www.regeringen.se/content/1/c4/18/18/950400da.pdf 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]