Carl Gustav Carus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Gustav Carus

Carl Gustav Carus, född 3 januari 1789 i Leipzig, död 28 juli 1869 i Dresden, var en tysk läkare, professor.

Efter att 1811 ha blivit medicine doktor i Leipzig blev han 1814 professor i obstetrik vid medicinsk-kirurgiska akademien i Dresden och föreståndare för barnmorskeskolan där. Han behöll denna tjänst till 1827, då han blev livmedikus. Samma år inträdde han i Reichsgesundheitsamt (Medicinalstyrelsen) i Berlin och hade ett stort inflytande på ordnandet av medicinalväsendet.

Carus var starkt påverkad av den naturfilosofiska riktningen inom medicinen och hade särskild betydelse för anatomin, kranioskopin och psykologin. Han publicerade en rad arbeten inom obstetrik och gynekologi, två ämnen som han bestämt önskade förena. År 1862 blev han president för den kejserliga Leopoldinsk-Karolinska Akademien. Carus invaldes 1836 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Carus var vän med Johann Wolfgang von Goethe och skrev flera böcker om honom. Han gjorde sig också känd som konstskriftställare och utmärkte sig även som landskapsmålare i Caspar David Friedrichs anda.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Lehrbuch der Zootomie (1818; andra upplagan 1834)
  • Lehrbuch der Gynäkologie (1820; tredje upplagan 1838)
  • Grundzüge zur vergleichenden Anatomie und Physiologie (1828)
  • Briefe über die Landschaftsmalerei (1831; andra upplagan 1835)
  • Grundzüge einer neuen und wissenschaftlich begründeten Cranioscopie (Schädellehre) (1841)
  • Psyche. Zur Entwicklungsgeschichte der Seele (1846; tredje upplagan 1860)
  • Goethe, dessen Bedeutung für unsere und die kommende Zeit (1863)
  • Neuer Atlas der Cranioskopie (andra upplagan 1864)

Källor[redigera | redigera wikitext]