Carl Gustav Jung

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
C.G. Jung

Carl Gustav Jung, C.G. Jung, född 26 juli 1875 i Kesswill i Thurgau, död 6 juni 1961 i Küssnacht i Zürich, var en schweizisk psykiater, psykolog, författare, idéhistoriker och mystiker. Jung har efterlämnat en rik samling publikationer som ofta exemplifierar psykologiska teorier och modeller med analyser av religioner, seder, myter och berättelser från olika kulturområden.

Jung är bland annat känd för att ha myntat begreppen arketyp, det kollektiva omedvetna och synkronicitet. Hans läror bygger dels på kliniska observationer, i samarbete med Sigmund Freud och andra psykologer, dels studier av andra kulturer. Han genomförde resor i utomeuropeiska samhällen för att vidareutveckla sina psykologiska teorier. Inte minst intresserade han sig för olika kulturers myter. Jung blandade gärna in pseudovetenskapliga element, såsom astrologi och alkemi, i sin analys av människans kollektiva omedvetna. Ursprungligen var han lärjunge till Freud, men en brytning kom till stånd mellan dessa båda på grund av Jungs avvikande uppfattning om psykoanalytisk teori.

De psykologer som är anhängare av C.G. Jungs teorier brukar kallas jungianer, och deras praktik jungiansk psykologi eller analytisk psykologi.

Jungs psykologiska typer[redigera | redigera wikitext]

Personlighetskompass

Jung har presenterat en modell för personlighetstyper som bygger på:

  • psykisk orientering eller attityd:
    • introvert
    • extrovert
  • fyra funktioner:
    • tanke
    • känsla
    • förnimmelse
    • intuition

Enligt Jungs modell är tanke och känsla varandras motsatser, likaså förnimmelse och intuition. Människor utvecklas olika och därmed sker specialisering och en av dessa funktioner blir den primära funktionen för individen, vilket leder till att dess motsatta funktion förblir outvecklad och primitiv (mindervärd). Någon funktion i det andra paret kan också utvecklas mer och blir stödfunktion. Med andra ord: individen kommer bara att kunna hantera ett par av funktionerna på ett moget och medvetet sätt.

Således kommer en individ med anlag för tanke och intuition, så kallat intuitivt tänkande, att hantera känsla och förnimmelse på ett omoget och omedvetet sätt. Är denne dessutom introvert har han anlag för att bli ingenjör eller uppfinnare. Tanken hjälper till att systematisera idéer, definitioner, abstraktioner och begrepp, medan intuitionen hjälper till att komma på vad skall kunna använda sin insikt till.

Är man extrovert och intuitivt tänkande blir man dragen till att systematisera omvärlden och lära sig dra nytta av den, och skulle troligen kunna fungera som företagsledare. Men båda dessa personlighetstyper har outvecklad känsla och förnimmelse.

Men den introvert intuitivt tänkande personen har ju någonstans kvar, som outvecklade, egenskaperna extroverthet, förnimmelseförmåga, känslor - då detta är outvecklat och omedvetet så styr de hur den Jungska skuggan beter sig. Till exempel omedveten/outvecklad känsla kan leda till obetänkt risktagning, medan omedveten/outvecklad förnimmelse kan göra att idéerna går före det praktiska, ibland på bekostnad av funktionsdugligheten (till exempel en ritning blir omöjlig att omsätta i verkligheten).

Bilden är en personlighetskompass. Genom ökad självkännedom kan man sänka horisonten för det omedvetna, och vid dålig självkännedom förblir mycket av den egna psykologin omedveten.

Jungs anatomi hos personligheten[redigera | redigera wikitext]

Anatomi hos personligheten

Jungs personlighetsmodell kan åskådliggöras av ett antal sfärsiska lager, som en lök ungefär. Yttersta lagret är det medvetna inkluderande jaget. Jaget är just det som man menar med att ha självkännedom om sig själv.

Nästa lager är det personliga omedvetna med ett antal omedvetna strukturer/bildningar (komplex), bland andra skuggan, persona, anima eller animus. Innehållet i detta lager är unikt för varje människa, och vilka strukturer man har utvecklat beror på vilka anlag man har, vad man upplevt och hur man hanterat sina upplevelser. Persona är vårt försvar mot omvärlden, ungefär som en grekisk teatermask (jämför Bergmans film Persona). Med begreppet skuggan benämns de förträngda/omedvetna sidorna, goda och dåliga. Man ser dem inte själv men omgivningen kan till viss del märka dem. Anima (feminin) och animus (maskulin) är våra inre följeslagare - det kvinnliga hos mannen och det manliga hos kvinnan.

Nästa lager är det kollektiva omedvetna, det vill säga det mytologiska lagret med en mängd arketyper som i stort har allmänmänskliga men dolda mönster. Exempel på arketyper är

  • arketypiska gestalter som till exempel den evige ynglingen, den gamle mannen, urmodern, gud/Gud,
  • arketypiska händelser som till exempel födelse, död, skiljas från föräldrar, fria, giftas, skiljas
  • arketypiska objekt som till exempel orm, vatten, sol, måne, eld

Den innersta kärnan är arketypen Självet som står för helheten och enheten i personligheten.

Jaget och Självet bildar par och förbinds därför av en Jag-Själv axel. På liknande sätt är de omedvetna komplexen kopplade till arketyper i det kollektiva omedvetna.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Populärt skrivna introduktioner:

  • C.G. Jung, Mitt liv. Minnen, drömmar, tankar
  • C.G. Jung, Människan och hennes symboler

The Collected Works of C.G. Jung. Engelsk översättning utgiven av Routledge.

  • 1. Psychiatric Studies (1904-05)
  • 2. Experimental Researches (1904-1910, 1937)
  • 3. The Psychogenesis of Mental Disease (1907-1958)
  • 4. Freud and Psychoanalysis (1906-1917,1930,1949)
  • 5. Symbols of Transformation (1911-1912,1952)
  • 6. Psychological Types (1921)
  • 7. Two Esseys on Analytical Psychology
  • 8. The Structure and Dynamics of the Psyche
  • 9:I The Archetypes and the Collective Unconscious
  • 9:II Aion (1951)
  • 10. Civilization in Transition
  • 11. Psychology and Religion: West and East
  • 12. Psychology and Alchemy (1944)
  • 13. Alchemical Studies
  • 14. Mysterium Coniunctionis (1955-1956)
  • 15. The Spirit in Man, Art, and literature
  • 16. The Practice of Psychotherapy
  • 17. The Development of Personality
  • 18. The Symbolic Life - Miscellaneous writings.

Annan litteratur[redigera | redigera wikitext]

Populärt skrivna introduktioner:

  • Anthony Stevens, Jung - Om hans liv och verk

Kritik:

  • Richard Noll, Jung-kulten: en modern mysteriereligions födelse

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]