Carl Heinrich Weizsäcker

Från Wikipedia
Carl Heinrich Weizsäcker
Född11 december 1822[1][2]
Öhringen[2], Tyskland
Död13 augusti 1899[1][2] (76 år)
Tübingen[2], Tyskland
BegravdStadtfriedhof Tübingen[2]
Medborgare iKungariket Württemberg[2]
Utbildad vidTübingens universitet[2]
Tübinger Stift, [2][3]
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, [2][3]
SysselsättningEvangelistisk teolog[2], kyrkohistoriker[2], universitetslärare[2]
Befattning
Privatdocent[2][3]
Parochial vicar (1845–)[2][3]
Repetitor (1847–1848)[2][3]
Luthersk pastor (1848–)[2]
Kaplan (1851–)[2][3]
Outbildad arbetare (1856–)[2]
Professor (1861–)[2]
Rektor (1867–1868)[2][3]
Rektor (1877–1878)[2][3]
Universitetskansler (1889–)[2][3]
Parlamentsledamot (1889–)[2][3]
ArbetsgivareTübingens universitet[2][3]
Politiskt parti
Deutsche Partei[2]
BarnSophie von Bilfinger (f. 1850)[3]
Karl von Weizsäcker (f. 1853)[3]
Julie von Weizsäcker (f. 1861)[4]
FöräldrarChristian Ludwig Friedrich Weizäcker[2]
Sophie Rössle[5][2]
SläktingarJulius Weizsäcker (syskon)[2]
Utmärkelser
Riddare av Württembergska kronorden (1861)
Adlande (1861)
Teologie hedersdoktor (1862)[2]
Komtur des Ordens der Württembergischen Krone (1877)
Juris doktor honoris causa[2]
Hedersdoktor[2]
Redigera Wikidata

Carl Heinrich Weizsäcker, född den 11 december 1822 i Öhringen, död den 13 augusti 1899 i Tübingen, var en tysk protestantisk teolog och kyrkoman, bror till Julius Weizsäcker, far till Karl von Weizsäcker.

Weizsäcker verkade med stor framgång lika mycket som praktisk präst i olika ställningar och hög ämbetsman som i egenskap av teologisk författare. Han utnämndes 1848 till kyrkoherde i Billingsbach och 1851 till hovpredikant i Stuttgart. År 1856 blev han medarbetare i ministeriet för kyrko- och skolfrågor, och 1859 utnämndes han till medlem av konsistoriet. År 1861 utsågs han till F.C. Baurs efterträdare som professor i kyrkohistoria i Tübingen och beklädde sedan 1890 kanslersämbetet vid universitetet där.

Som teologisk författare gjorde Weizsäcker sig sedan 1856 bemärkt genom kyrkohistoriska och dogmatiska artiklar i den av honom och andra uppsatta tidskriften "Jahrbücher für deutsche Theologie", där han hävdade en konservativ ståndpunkt och med vissa modifikationer gjorde front mot Baurska skolan. Sedan Weizsäcker kallats till Baurs efterträdare som professor, slog han emellertid in på en kritisk behandling av urkristendomens problem, som gjorde klyftan mellan honom och Baur allt mindre och tillförsäkrade honom en rangplats bland forskarna på urkristendomens område.

Det är huvudsakligen tre arbeten, som förskaffat Weizsäcker högt anseende: Untersuchungen über die evangelische Geschichte, ihre Quellen und den Gang ihrer Entwicklung (1864; 2:a upplagan 1901), där han, emot den inom Tübingenskolan rådande ensidiga kritiken av evangelierna, gjorde gällande en ny uppfattning av dessa och deras källor, Das apostolische Zeitalter (1886; 3:e upplagan 1902), där han utan lärd apparat och utan polemik med andra, efter en för tiden avpassad ny problemställning och med den för honom utmärkande konstnärliga begåvningen gav en konkret bild av kristendomens utveckling, och översättningen av Nya testamentet (1875; sedan många upplagor). Weizsäckers stilistiska konstnärskap kunde här göra sig gällande för en större läsekrets.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Carl Heinrich von Weizsäcker, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 4, unknown value, s. 55-57, Weizsäcker, Carl Heinrich (von), läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 9 april 2024 .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Weizsäcker, Karl, vol. 55, Allgemeine Deutsche Biographie band 55, 1910, s. 27–38, läst: 9 april 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, 1173081107749153-1, läst: 9 april 2024, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Weizsäcker, Karl Heinrich, 1904–1926.