Carl Lönnberg
| Carl Lönnberg | |
 Carl Lönnberg i Ringstad fotograferad av Sophie Ahlbom & Fr Kassell. | |
| Född | 24 juli 1828[1][2][3] Linköpings församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 september 1905[1][2] (77 år) Skeda församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[4][2]  |
| Sysselsättning | Politiker[2][3], lantbrukare[2], lantbruksförvaltare[2] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1866)[2][3][3] Andrakammarledamot, Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets (1867–1869)[2][3] | |
| Politiskt parti | |
| ministeriella partiet (–)[2] Nyliberala partiet (–)[2] | |
| Maka | Mathilda Lönnberg (g. 1855–)[2] |
| Barn | Einar Lönnberg (f. 1865)[2] Gustaf Kristian Ingolf Lönnberg (f. 1867)[2] |
| Föräldrar | Johan Lönnberg[2][3] Maria Christina Andersdotter[2] |
| Släktingar | Lars Johan Lönnberg (syskon)[2][3] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Johan Leonard Lönnberg (i riksdagen kallad Lönnberg i Ringstad), född 24 juli 1828 i Linköping, död 12 september 1905 i Skeda församling, Östergötlands län, var en svensk lantbrukare och politiker. Han var son till färgerifabrikören Johan Lönnberg (1769–1838) och Maria Christina Andersdotter (1794–1878) i Linköping samt halvbror till riksdagsmannen Lars Johan Lönnberg och vidare svärson till kontraktsprosten och riksdagsmannen Matthias Stenhammar. Han var från 1855 gift med författaren Mathilda Lönnberg.
Carl Lönnberg blev magister vid Uppsala universitet 1854 och var från 1856 lantbrukare med egendomar i Östra Eneby socken, Kvillinge socken och Risinge socken. År 1890 blev han lantbruksförvaltare på Munkebo. Han var kommunalt verksam i Skeda landskommun och var även lekmannaombud vid kyrkomötet 1868.
Han företrädde bondeståndet i Bråbo, Memmings, Lösings, Björkekinds och Östkinds härader vid ståndsriksdagarna 1862/1863 och 1865/1866, och var efter tvåkammarriksdagens införande ledamot i andra kammaren för Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsagas valkrets 1867–1869. År 1867–1868 tillhörde han Ministeriella partiet och var även under 1868 dess ordförande i andra kammaren, men han övergick till Nyliberala partiet 1869. I riksdagen var han ledamot i bankoutskottet 1867–1868 samt i konstitutionsutskottet 1869. I riksdagen skrev ha tre egna motioner, om kreditlagstiftningen, om beskattning av betsockertillverkningen[5] och om överlämnande till universitetens myntkabinett vid myntverket präglade mynt och medaljer[6].
Källor[redigera | redigera wikitext]
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 91
- Bo Lindwall/Henrik Mosén: Östgötska bonderiksdagsmän. Bondeståndets ledamöter från Östergötland 1600-1866 (Lund 2008), s. 372f.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Lönnberg, Karl Johan Leonard, läst: 2 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 91, Lönnberg i Ringstad, Carl J L, läst: 10 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Lönnberg, släkt, Carl Johan Leonard L (1828–1905), läst: 30 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 510, läst: 2 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagsdokument C22O269 /
- Motion 1869:269 Andra kammaren , 27 Januari 1869 - Af Herr C. J. L. Lönnberg: Om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande beskattning å hvitbetsockertillverkningen.
- ^ Riksdagsdokument C22O270 / - Motion 1869:270 Andra kammaren , 27 Januari 1869 - Af Herr C. J. L. Lönnberg: Om öfverlemnande till universiteten i Upsala och Lund af hvartdera sitt exemplar utaf de vid Kongl. Myntverket präglade mynt och medaljer.
