Carl Mörner (1755–1821)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Mörner af Tuna

Carl Mörner, Carl Carlsson Mörner af Tuna, född 1 december 1755Rödjenäs i Björkö socken, Jönköpings län, död 24 juni 1821 i Stockholm var en svensk greve, general, överståthållare och riksståthållare i Norge.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mörner var son till hovjägmästare Carl Gustaf Mörner d.y. och Margareta Fredrika Duse och växte upp under tämligen enkla förhållanden. Han var sonsons sonsons son till Otto Helmer Mörner.

Militär bana[redigera | redigera wikitext]

Han inledde sin militära bana som kadett vid artilleriet och avlade 1772 en examen i artillerivetenskap. Han verkar därefter inte ha fått någon ytterligare formell utbildning. Han blev riddare av svärdsorden 1772 som tack för sin insats vid Gustav III:s statskupp. Mörner deltog i det högre sällskapslivet i Stockholm och kom att stå kungen nära och utnämndes till kammarjunkare hos Gustav III 1785. Efter sin kaptensutnämning blev han kavaljer hos kronprins Gustav Adolf 1787. Han utnämndes till överste 1794 och hann till sist bli general av artilleriet.

1794 utnämndes Mörner till vice guvernör hos kungen och 1800 blev han greve Mörner till Tuna, nr 109 på Svenska Riddarhuset.[1]

Han utnämndes till en av rikets herrar 1814, till lantmarskalk vid riksdagen i Stockholm 1815 och till fältmarskalk 1816 samt förordnades 1818 till riksståthållare i Norge. Mörner, som i grunden var artillerist, blev chef för Kalmar regemente 1795 genom byte med generalmajor, friherre Abraham Daniel Schönström. Under Mörners chefstid flyttades regementets mötesplats till Hultsfred. 1802 bytte han till sig Svea livgarde. Vidare utnämningar var som guvernör i Pommern 1811, general 1812, fältmarskalk 1816

Överståthållare[redigera | redigera wikitext]

1812 utnämndes Mörner till överståthållare i Stockholm. I sin civila bana som överståthållare gjorde Mörner stora insatser och han understödde borgerskapet i Stockholm och främjade borgerlig självstyrelse och en modernare förvaltning. Mörner var socialt ansvarskännande och verkade bland annat för ökad nykterhet och var initiativtagare till det kurhus som 1816 inrättades på Kungsholmen för veneriskt sjuka. En kunglig gåva på 40 000 riksdaler skänkte han vidare till sociala ändamål.

År 1810 gifte sig Mörner med den förmögna Charlotta Arfwedson, dotter till Carl Kristoffer Arfwedson, som även blev hans sekreterare och talskrivare. Hon hade goda kontakter vid hovet och främjade Mörners karriär.

Riksståthållare i Norge[redigera | redigera wikitext]

Som riksståthållare i Norge 1816-1818 ingick att vara ordförande för den norska statsrådsavdelningen, överbefälhavare för alla militära styrkor och universitetskansler. Makarna Mörner blev väl integrerade i samhällslivet i Kristiania, umgicks med ledande personer i Norge och blev medelpunkt för huvudstadens sällskapsliv. Kungen menade emellertid att Mörner var för eftergiven mot norrmännen och han fick lämna sin befattning redan efter två år, formellt på egen begäran, och skulle återgå till överståthållarämbetet. Men befälet över Stockholms garnison ingick nu inte längre däri och Mörners missnöje med detta fick honom att avgå.

Omdömen[redigera | redigera wikitext]

Om Mörner skrev Hampus Mörner 1848: "Han var ej utmärkt av ovanligt lysande gåvor, varken såsom talare, skriftställare eller fin politikus, eller för djupare kunskaper; men han var redlig, ordhållig, uppriktig, vänfast, pålitlig och allvarlig mitt i hela hovcirkeln, uti vilken han tillbringat större delen av sin levnad, utan att det ädla i hans karaktär därav lidit någon förändring."

Den grevliga ätten[redigera | redigera wikitext]

Carl Möller förblev barnlös och därmed utslocknade den grevliga ätten nr 109, Mörner af Tuna i och med hans frånfälle. Hans vapensköld krossades av generallöjtnanten greve Jacob De la Gardie vid jordfästningen i Jakobs kyrka i juli 1821. Gravsättningen skedde senare i det Bunge-Mörnerska gravkoret i Huddinge kyrka.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1807, s.32-36

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Dardel, Nils Otto von (1919). Grefve Carl Mörner.. Stockholms öfverståthållare. 28. Af N.v.D. Stockholm. Libris 2609916 
  • De la Gardie, Jacob; Storm Much, Johan (1821). Carl Carlsson Mörners Minde. Christianstad. Libris 2612836 
  • De la Gardie, Jacob (1821). Tal öfver konungens högstbetrodde man, en af rikets herrar, fältmarskalken ... Carl Carlsson Mörner af Tuna, den 6 juli 1821; då dess grefliga vapen krossades af Jacob Pontusson De la Gardie. Stockholm, tryckt hos Carl Deleen, 1821.. Stockholm. Libris 2399275 
  • Material till släkterna Mörners historia. Stockholm: Fören. 1985. Libris 501224 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]