Carl Wilhelm Linder

Från Wikipedia
Carl Wilhelm Linder
Carl Wilhelm Linder med signatur.
Född10 mars 1825[1][2]
Vists församling[1][2], Sverige
Död20 oktober 1882 (57 år)
Linköpings församling[1][2], Sverige
BegravdNorra griftegården, Linköping[3][4]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1][2]
SysselsättningPräst och professor
Befattning
Andrakammarledamot, Västerås, Köpings och Enköpings valkrets (1876–1878)[2]
Andrakammarledamot, Västerås och Köpings valkrets (1879–1881)[2]
ArbetsgivareLunds universitet
Politiskt parti
Inget[2]
MakaAnna Ulrika Maria Wallenberg
(g. 1854–1882)[1][2]
BarnWilhelm Linder (f. 1855)[2]
Andrietta Maria Christina Linder (f. 1858)[2]
Carl Adolf Markus Linder (f. 1858)[2]
Knut Ludvig Sextus Linder (f. 1862)[2]
Ulla Linder (f. 1873)[2]
SläktingarWilhelm Linder (son)
Ulla Linder (dotter)
Redigera Wikidata

Carl Wilhelm Linder, född 10 mars 1825 i Vists socken, Östergötland, död 20 oktober 1882 i Linköping, var en svensk klassisk filolog och präst.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Linder blev vid Uppsala universitet filosofie magister 1851, docent i latinska språket 1852 och adjunkt i grekiska 1854 samt vid Lunds universitet professor i sistnämnda ämne 1859. Åren 18641865 var han inspektor för Kalmar nation. Tillsammans med professor Albert Lysander upprättade han i Lund 1866 ett filologiskt seminarium. Han prästvigdes samma år och utnämndes 1868 till domprost i Västerås.

Linders rika begåvning och stora arbetsförmåga togs här i anspråk för en mångfald rätt olikartade uppdrag. Han var 1871 preses vid prästmötet i Västerås, 1873 och 1878 representant för stiftet vid allmänna kyrkomötet, 18751878 landstingsman för Västerås stad och ordförande för stadsfullmäktige samt 18761881 riksdagsman i andra kammaren (för Västerås, Köpings och Enköpings valkrets 1876–1878 och Västerås och Köpings valkrets 1879–1881). Han var även verksam för skolväsendet som censor vid mogenhetsprövningarna 18641869 och 18751877, som ledamot av språkundervisningskommissionen 1865 och av kommittén för granskning av läroverksstadgan 18701871 samt som ordförande eller vice ordförande vid fyra allmänna lärarmöten. År 1877 blev Linder domprost i Linköping och teologie doktor.

Linder författade åtskilliga latinska poem och svenska tillfällighetsverser, akademiska avhandlingar och festtal på latin, tidskriftsuppsatser (i synnerhet i Pedagogisk tidskrift), Om grekernas theater och skådespel (1865), Bidrag till grekiska språkets synonymik (1867), Om liturgiens betydelse i och för kulten inom den evangelisk-lutherska kyrkan (1871) med mera. Tillsammans med Carl August Walberg utarbetade Linder ett Svenskt-grekiskt lexikon (1862).

Han var gift med Anna Ulrika "Ulla" Maria Wallenberg (1829–1908) samt var far till bland andra Wilhelm Linder (1855–1924), C.A.M. Linder (1858–1911), gift med Anna Linder, och Ulla Linder (1873–1954).[5][6]

Carl Wilhelm Linder är begravd på Norra griftegården i Linköping.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Carl Wilhelm Linder, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 443, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Linder, Carl Wilhelm, läs online, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läst: 1 juli 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges befolkning 1880, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet/SVAR (2010).
  6. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  7. ^ SvenskaGravar


Företrädare:
Lorentz Fredrik Westman
Inspektor för Östgöta nation
1861–1869
Efterträdare:
Carl Johan Tornberg
Företrädare:
Carl Yngve Sahlin
Inspektor för Kalmar nation
1864–1865
Efterträdare:
Theodor Wisén
Företrädare:
Gustaf Ljunggren
Rektor för Lunds universitet
1868–1869
Efterträdare:
Gustaf Broomé