Carl XIII:s orden
Kungliga Carl XIII:s orden | |
Kung Karl XIII med ordenskorset i rött band om halsen. | |
Utdelas av | Sveriges konung |
---|---|
Typ | Kunglig riddarorden |
Motto | CXIII |
Behörighet | Svenska och utländska frimurare |
Status | Aktiv |
Herre och mästare | Carl XVI Gustaf |
Sekreterare | Svenska Frimurare Ordens sigillbevarare och kansler |
Grader | 1 |
Förkortning(ar) | CXIII:sO |
Statistik | |
Instiftad | 27 maj, 1811 av Karl XIII |
Första utdelning | 1811, Karl XIII |
Senaste utdelning | 28 januari 2017, Lars Bergholz |
Antal mottagare | Lista över riddare av Carl XIII:s orden |
Rang | |
Nästföljande (högre) | Kommendörer av 1. klass av Svärds-, Nordstjärne- och Vasaorden |
Nästföljande (lägre) | Kommendörer av Svärds-, Nordstjärne- och Vasaorden |
Carl XIII:s ordens släpspänne |
Carl XIII:s orden är en svensk kunglig orden i en klass instiftad av Karl XIII den 27 maj 1811.
Historia
Orden tilldelas endast svenska och utländska frimurare av evangelisk konfession och en ordinarie riddare skall minst vara 36 år gammal. En förutsättning för att svenskar skall kunna bli utnämnda till riddare i orden är att de har den högsta graden inom Svenska Frimurare Orden, grad X och är Riddare och Kommendör med Röda korset (R&K), i Svenska Frimurare Orden. Sveriges kung är ordens stormästare och näst efter honom sköter tronföljaren dess styrelse. År 1826 bestämdes att svenska prinsar blir riddare av orden vid födseln men de kan inte bära halskorset förrän de uppnått högsta graden i Svenska Frimurare Orden.
Antalet svenska riddare, förutom de kungliga vilkas antal inte räknas in, är bestämt till 33 varav högst tre präster (vilka inte benämns riddare utan ledamöter)[1] samt 30 (tidigare 27) världsliga riddare. Antalet utländska riddare var därutöver tidigare högst sju men är numera högst 10 till antalet.[2] Vid synnerliga skäl kan och har antalet riddare överskridit det stipulerade antalet.
Nya riddare utnämns (normalt) den 28 januari på Carls-dagen. Dubbningsceremonin äger normalt rum två månader senare.
Insignier och grad
Riddarna bär i rött band ett rött, krönt frimurarkors om halsen med ett monogram bestående av två C i guldtext varav det ena spegelvänt omslutande ”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan samt ett rött bröstkors. Orden är den enda av de kungliga ordnarna där ordensdräkten[3] ännu är i bruk.
Halskors | Bröstkors | Ordensgrad | Tillkomst | Anmärkning |
---|---|---|---|---|
Riddare av Carl XIII:s orden (RCXIII:sO) | 1811 | Ordensdräkt ännu i bruk |
Vid mottagares död
När en mottagare av Carl XIII:s orden dör, skall ordenstecken samt halskors, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[4]
Ordensdräkt
Carl XIII:s orden har liksom de andra kungliga riddarordnarna en ordensdräkt, men till skillnad från de andra så används ännu dräkten under ceremonier inom Svenska Frimurare Orden. Ordensdräkt är i gult siden och sammet, med vita och röda detaljer, och över axlarna bärs en slängkappa i vitt siden och sammet med ett broderat rött kors. Runt livet bär man ett skärp i vitt. Hela dräkten har samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778. [5]
Bilder
-
Ordensdräkt för Carl XIII:s orden
-
Carl XIII:s ordenskors och bröstkors[6]
-
Den danske kungen, Christian X med Carl XIII:s orden runt halsen samt på bröstet.
Riddare av Orden
Nu levande kungliga riddare
Nu levande svenska kungliga innehavare av Carl XIII:s orden:
- H.M. Konung Carl XVI Gustaf, Ordens Herre och Mästare
- H.K.H. Prins Carl Philip (f. 1979)
- H.K.H. Prins Nicolas (f. 2015)
- H.K.H. Prins Oscar (f. 2016)
- H.K.H. Prins Alexander (f. 2016)
- H.K.H. Prins Gabriel (f. 2017)
Riddare av Kungliga Carl XIII:s orden
Sedan orden inrättades har över 100 personer tilldelats orden. Den förste var kung Karl XIII som fick orden 1811 och den senaste är docent Lars Bergholz blev riddare den 28 januari 2017.
Kuriosa
Jacob Wilhelm Tornérhielm var en av Karl XIII:s närmaste män. När han förbigicks och inte utnämndes till Carl XIII:s riddare blev han enligt ett rykte så oerhört besviken att han sköt sig.[7] Senare tids forskning, samt efter vad som antyds i hans avskedsbrev, visar emellertid att ryktet inte är sant, även om det kan ha bidragit till hans allmänna leda vid livet.[8]
Se även
- Svenska kungliga medaljer
- Kungl. Maj:ts orden
- Ordensreformen
- Ordenstecken
- Ordensdräkt
- Svenska Frimurare Orden
Referenser
- ^ ”Det svenska ordensväsendet”. Kungl. Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/ordnar/detsvenskaordensvasendet.4.7c4768101a4e888378000762.html. Läst 27 januari 2010.
- ^ ”Ordens informationsbroschyr”. Svenska Frimurare Orden. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811142041/http://www.frimurareorden.se/ideologi/ordens_informationsbroschyr.html. Läst 27 januari 2010.
- ^ http://www.arnell.cc/bilder/draktcxiiio.jpg Läst 27 januari 2010
- ^ De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
- ^ Nordisk Familjebok http://runeberg.org/nfbt/0442.html
- ^ ”Svenska förtjänstordnar – Swedish Orders of Merit”. www.arnell.cc. 30 juni 2009. http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm. Läst 27 januari 2010.
- ^ charlietekopp (6 maj 2008). ”Samlarområde: Frimureriets skatter”. charlietekopp.wordpress.com. Charlie Tekopp’s Petitesser. https://charlietekopp.wordpress.com/2008/05/06/frimurare/. Läst 27 januari 2010.
- ^ Åsén, Ulf (2010). ”Jacob Wilhelm Tornérhielm”. Hertig Carl och det svenska frimureriet
Litteratur
- Anton Anjou: Riddare af Konung Carl XIII:s orden: 1811–1900: biografiska anteckningar (1900) Kopia tillgänglig på nätet: ”Riddare af Konung Carl XIII:s orden: 1811–1900: biografiska anteckningar”. http://www.archive.org/stream/riddareafkonung00anjogoog#page/n9/mode/1up. Läst 27 januari 2010.
- Tom C Bergroth: Kungl. Carl XIII:s Orden 1811 – ”til uppmuntran och belöning för medborgerliga och välgörande bemödanden til nödlidandes och allmänt gagn” (2002)
- Karl E. Ekegrén: Riddare av Konung Carl XIII:s orden: 1811–1928 (1928)
- Johan Kleberg: Kungl. svenska riddarordnarna. 2, Kungl. Vasaorden ; Konung Carl den XIII:s orden (1936)