Carnage (film, 2011)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carnage
Genre(r) Svart humor
Regissör Roman Polanski
Producent Saïd Ben Saïd
Manus Roman Polanski
Yasmina Reza
Baserad på Massakerguden
av Yasmina Reza
Skådespelare Jodie Foster
Kate Winslet
Christoph Waltz
John C. Reilly
Originalmusik Alexandre Desplat
Fotograf Paweł Edelman
Klippning Hervé de Luze
Produktionsbolag Constantin Film
SBS Productions
SPI Poland
Distribution Sony Pictures Classics
StudioCanal UK
Element Pictures
Premiär 16 december 2011
Speltid 80 minuter
Land  Frankrike
 Polen
 Spanien
 Tyskland
Språk Engelska
Budget $25 miljoner
Intäkter $27,603,069
IMDb SFDb

Carnage är en komedifilm från 2011, regisserad av Roman Polanski. Filmen bygger på pjäsen Le dieu du carnage av den franska teaterregissören Yasmina Reza.

Filmen är ett kammarspel där två föräldrapar, Cowan och Longstreet, träffas efter att deras barn hamnade i ett slagsmål. Filmen spelar nästan hela tiden på ett och samma ställe, i vardagsrummet av familjen Longstreet. Bara under korta tider vistas personerna i farstun, i badrummet eller i köket.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Prolog[redigera | redigera wikitext]

Filmen börjar i en park i New York. En grupp av barn diskuterar med ett ensamt barn som har en pinne i handen. Diskussionen blir hetsigare och sedan slår barnet med pinnen mot barnet som var längst framme. Barnens ord hörs inte utan bara musik av Alexandre Desplat som blir allt intensivare.

Snitt[redigera | redigera wikitext]

Penelope Longstreet (Jodie Foster) som är offrets moder skriver en text om händelsen på datorn. Hennes make Michael (John C. Reilly) och förövarens föräldrar, Nancy och Alan Cowan (Kate Winslet och Christoph Waltz) är i samma rum och ger sina kommentarer. Det blir tydligt att de är oense om vissa formuleringar men de täcker konflikten med spelad vänlighet. Familjen Longstreet bjuder på resterna av en smulpaj så att paren kan lära känna varandra.

Under tiden blir fördomarna som de två paren har mot varandra och även problemen inom båda äktenskapen allt tydligare. Michael hade till exempel lämnat dotterns hamster på öppen gata och de andra tre är övertygade att gnagaren avled. Dessutom tar Alan Cowan, som är advokat för ett läkemedelsföretag, hela tiden emot telefonsamtal. Det kommer under samtalen fram att ett läkemedel har farliga biverkningar och Alan förklarar för sin klient hur de ska försvara sig. Michael Longstreet hör av sin mor, som också ringer några gånger, att hon tar det omstridda läkemedlet. Nancy får ont i magen av den häftiga diskussionen och kanske även av smulpajen och kräks på Penelopes dyrbara konstböcker. Debatten fortsätter och efter några glas dyr single malt whisky kan de inte behärska sina känslor. Penelope kastar Nancys väska genom rummet och Nancys dränker först Alans telefon i en vas med tulpaner och förstör sedan även tulpanerna. Motsättningarna mellan de två paren övergår i motsättningar mellan männen och kvinnorna där spriten utgör katalysatorn.

Epilog[redigera | redigera wikitext]

På en gräsmatta i parken från filmens början syns hamstern som överlevt. Sedan fokuserar kameran på de två barnen som tidigare stred mot varandra. Nu undersöker de vänskapligt funktionerna på en mobiltelefon.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

  Jodie Foster   –  Penelope Longstreet
  Kate Winslet   –  Nancy Cowan
  Christoph Waltz   –  Alan Cowan
  John C. Reilly   –  Michael Longstreet
  Elvis Polanski   –  Zachary Cowan
  Eliot Berger   –  Ethan Longstreet

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Handlingen utspelar sig i New York men filmen inspelades nästan enbart i Paris på grund av en amerikansk arresteringsorder mot Polanski.

Jodie Foster och Kate Winslet nominerades 2012 för en Golden Globe Award som bästa kvinnliga skådespelare i kategorin komedi/musical.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 25 februari 2012.