Casablanca (film)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Casablanca (olika betydelser).
Casablanca
(Casablanca)
Casablanca
Genre(r) drama
romantik
Regissör Michael Curtiz
Producent Hal B. Wallis
Manus Julius J. Epstein
Philip G. Epstein
Howard Koch
Baserad på Everybody Comes to Rick's av
Murray Burnett och
Joan Alison
Skådespelare Humphrey Bogart
Ingrid Bergman
Paul Henreid
Originalmusik Max Steiner
Fotograf Arthur Edeson
Klippning Owen Marks
Produktionsbolag Warner Bros.
Distribution Warner Bros.
Premiär USA 26 november 1942
Sverige 11 oktober 1943
Speltid 102 minuter
Land  USA
Språk engelska
Budget 964 000 USD
Intäkter 3,7 miljoner USD
IMDb SFDb

Casablanca är en amerikansk film från 1942 i regi av Michael Curtiz och med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman i huvudrollerna. Filmen brukar räknas som en av de största klassikerna inom amerikansk film.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Filmen utspelar sig 1942, under andra världskriget. Humphrey Bogarts karaktär Rick Blaine är en cynisk caféägare i staden Casablanca, som ligger i Franska Marocko och styrs av den med Tyskland allierade Vichyregimen i Frankrike. Ilsa Lund (Ingrid Bergman), en kvinna som Rick var förälskad i och som lämnade honom i Paris dyker upp tillsammans med Victor Lazlo, ledaren för en motståndsrörelse och Rick blir försatt i en situation med konflikter, omringad av giriga affärsmän (Senor Ferrari, ägare av ett konkurrerande kafé, The Blue Parrot), småskurkar (Ugarte, som stal genomresebrevet) och beundransvärda kvinnor på sitt café.

I filmen används ett lothringenkors som symbol för den franska motståndsrörelsen mot tyskarna och Vichyvatten som en symbol för Vichyregimen, symboler som kanske inte har en självklar innebörd för den som ser filmen idag. Bägge symbolerna användes dock på riktigt och var välkända när filmen gjordes.

Rollista (urval)[redigera | redigera wikitext]

  Humphrey Bogart   –  Rick Blaine
  Ingrid Bergman   –  Ilsa Lund
  Paul Henreid   –  Victor Laszlo
  Claude Rains   –  Capt. Louis "Louie" Renault
  Conrad Veidt   –  Maj. Heinrich Strasser
  Sydney Greenstreet   –  Signor Ferrari
  Peter Lorre   –  Guillermo Ugarte
  S.Z. Sakall   –  Carl
  Madeleine LeBeau   –  Yvonne
  Dooley Wilson   –  Sam
  Joy Page   –  Annina Brandel
  Leonid Kinskey   –  Sascha

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Berättelsen är baserad på Murray Burnetts och Joan Alisons opublicerade pjäs Everybody Comes to Rick's, som Warner Brothers köpte rättigheterna till för 20 000 dollar. Julius J. Epstein och Philip G. Epstein skrev första delen av manuset och lämnade sedan över det till Frank Capra, författare till Why We Fight, som var en serie propagandajournalfilmer gjorda för att övertyga USA att bli involverat i andra världskriget. Howard Koch tog sedan över arbetet med manuset, lade till det mesta av skådespeleriet. Dessutom gjorde Casey Robinson en omarbetning, som ej tillkännagavs, i vilken han lade till de flesta av de romantiska scenerna.

Manuset var fortfarande under arbete under inspelningen. Ingen av skådespelarna visste om Rick eller Ilsa skulle bli tillsammans eller inte, tills slutscenen filmades. Skådespelaren Ingrid Bergman kände sig irriterad under inspelningen, därför att hon inte trodde att filmskaparna visste vad de ville ha ut av filmen. Det fanns säkert anledning. Humphrey Bogart inkallades till exempel en månad efter att inspelningen avslutats, för att dubba den sista repliken, "Louie, I think this is the beginning of a beautiful friendship".

Av kostnadsskäl används i slutscenen miniatyrer av flygplansbesättning och flygplan av papp. Dimman i scenen är där för att dölja det inte så övertygande utseendet av "flygplanet". Hela filmen är en ren studioproduktion.

Citat[redigera | redigera wikitext]

Citatet "Play it again, Sam... For old time's sake" uppstod i denna film. Till skillnad mot vad många tror sades aldrig detta i filmen.

De närmaste uttrycken är från en scen, där Ilsa (Ingrid Bergman) ber Sam (Dooley Wilson) att spela As Time Goes By, och sade "Play it, Sam. Play 'As Time Goes By' for old time's sake". Senare ber även Rick (Humphrey Bogart) detsamma genom att säga "You played it for her, you can play it for me! ... If she can stand it, I can! Play it!"

Felciteringen användes senare som titel i Woody Allens film Play It Again, Sam (En gång till, Sam) som innehöll många anspelningar till och även direkta lån från Casablanca, och även tidigare i Bröderna Marx film A Night in Casablanca.

Filmen gav många populära citat. Två av de mest kända är yttrade av Rick:

  • But it doesn't take much to see that the problems of three little people don't amount to a hill of beans in this crazy world. Someday you'll understand that. Now, now... Here's looking at you kid.
  • Of all the gin joints in all the towns in all the world, she walks into mine.

Andra klassiska Casablanca-citat[redigera | redigera wikitext]

  • "Round up the usual suspects"
  • "We'll always have Paris"
  • "Is that cannon fire, or is it just my heart pounding?"
  • "Louis, I think this is the beginning of a beautiful friendship"

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Oscars[redigera | redigera wikitext]

Casablanca belönades med tre Oscarsstatyetter:

Den var också nominerad till ytterligare fem statyetter:

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]