Cashew
| Cashew | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kinesträdordningen Sapindales |
| Familj | Sumakväxter Anacardiaceae |
| Släkte | Anacardium |
| Art | Cashew A. occidentale |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anacardium occidentale | |
| Auktor | Linné |
Cashew, kasju[1] eller acajou (Anacardium occidentale) är ett träd i familjen sumakväxter. Växten kommer ursprungligen från nordöstra Brasilien där den på portugisiska heter cajueiro (trädet) eller caju (frukten). På svenska kallas trädet också acajouträd eller kasjuträd. Numera är det vanligt att cashew odlas för sin frukt och sina nötter i tropiska områden, där det är varmt och fuktigt.
Vad som ser ut som en frukt i cashewn är en oval eller päronformad falsk frukt. Denna kallas cashewäpple och är som mogen gul och/eller röd och mellan 5 och 11 centimeter lång.[2] Trädets äkta frukt är en njurformad stenfrukt som växer under den falska frukten. Inuti den äkta frukten finns ett enda frö, cashewnöten. Botaniskt sett är det ett frö, men som livsmedel kallas den nöt. Fröet är omgivet av ett dubbelt skal.
Fröet innehåller en etsande olja som måste avlägsnas innan det kan ätas. Oljan bränns bort genom att fröna rostas.[3]
Användning
Cashewnöten (el. kasjunöten) används både som tilltugg och som ingrediens i matlagning. Nöten förekommer ofta i kinesisk och thailändsk mat och i Indien utgör den bas i såser som shahi korma.[4][5] Cashewfruktjuice är populär i Brasilien,[6] och i Goa i Indien är den en ingrediens i alkoholdrycken Feni.[7]
Inom folkmedicin har cashewträdets bark använts för att behandla diarré.[8]
Produktion
| Nr | Område | Produktion (ton) |
Andel (%) |
|---|---|---|---|
| 1 |  Nigeria |
894 368 | 24,08 % |
| 2 |  Indien |
753 000 | 20,28 % |
| 3 |  Elfenbenskusten |
531 488 | 14,31 % |
| 4 |  Vietnam |
245 003 | 6,60 % |
| 5 |  Benin |
201 818 | 5,43 % |
| 6 |  Filippinerna |
170 853 | 4,60 % |
| 7 |  Guinea-Bissau |
155 538 | 4,19 % |
| 8 |  Indonesien |
131 200 | 3,53 % |
| 9 |  Tanzania |
130 124 | 3,50 % |
| 10 | Indonesien |
107 713 | 2,90 % |
| Total världsproduktion | 3 713 731 | 100,00 % | |
| Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[9] | |||
Referenser
- ^ cashewnöt i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2015.
- ^ ”Cashew Apple”. the New Crop Resource Online Program. 1987. https://hort.purdue.edu/newcrop/morton/cashew_apple.html. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Why Cashews Aren’t Sold In The Shell” (på engelska). Indiana public media. http://indianapublicmedia.org/amomentofscience/why-cashews-arent-sold-in-the-shell/. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Cashew recipes” (på engelska). BBC Food. http://www.bbc.co.uk/food/cashew. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Chicken Shahi Korma”. Pinch of Yum. 15 juli 2014. http://pinchofyum.com/chicken-shahi-korma. Läst 17 februari 2017.
- ^ Igor Utsumi (13 november 2014). ”10 Brazilian Drinks You Should Try And 10 Drinks You Should Avoid” (på engelska). http://thebrazilbusiness.com/article/10-brazilian-drinks-you-should-try-and-10-drinks-you-should-avoid. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”About Drink” (på engelska). Kazkar Feni. http://www.goafeni.com/aboutdrink.htm. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Medicinal properties of the Cashew tree” (på engelska). Botanical-online. http://www.botanical-online.com/english/cashew_edible_properties.htm. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017.
