Cats Falck

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cats Falk)
Cats Falck
FöddMaureen Cathryn Harriet Falck
11 juli 1953
Enskede församling, Stockholms kommun
Död19 november 1984 (31 år)
Hammarbyleden, Stockholms kommun
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragJournalist

Maureen Cathryn Harriet "Cats" Falck, född 11 juli 1953 i Enskede församling, Stockholm, död förmodligen 19 november 1984[1] i Hammarbyleden i samma stad, var en svensk TV-journalist som arbetade för TV-programmet Rapport. Falck höll på med en undersökning om vapensmuggling från Sverige till Östeuropa, när hon i november 1984 försvann tillsammans med sin väninna Lena Gräns. Ett halvår senare påträffades kvinnornas döda kroppar i en bil i Hammarbykanalen. Dödsfallen förblir olösta, men det har framlagts teorier om att kvinnorna hade mördats av agenter från DDR, vissa menar också att det finns en koppling mellan det misstänkta mordet på den tyske politikern Uwe Barschel och Falcks död.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Cats Falck och en väninna, Lena Gräns (född 22 maj 1952), påträffades den 29 maj 1985 i en uppochnedvänd bil i vattnet vid kajplats 310 i Hammarbykanalen.[3] De ansågs ha dött i en olycka. Falck och Gräns sågs sista gången i livet vid 21.30-tiden den 18 november 1984 när de lämnade restaurangen Öhrns Hörn[4] vid korsningen FolkungagatanBorgmästargatanSödermalm i Stockholm.[5]

I september 2003 kom nya uppgifter som, enligt ett reportage i den tyska tidningen Berliner Zeitung, gjorde gällande att Cats Falck mördades av den östtyska säkerhetstjänsten Stasi på uppdrag av den högsta statsledningen i Östtyskland, eftersom hon kommit smuggling av vapen från Sverige till Östtyskland på spåren. Falck arbetade på SVT:s Rapport och hade kommit över uppgifter om smuggling av teknologi och vapen från Sverige till DDR, bland annat via hamnen i Rostock. Detta ansågs av många[vem?] utgöra tillräckligt motiv för DDR att vilja röja henne ur vägen.

Enligt en teori ska Falck och hennes väninna ha förgiftats på en restaurang i Stockholm. Giftet ska ha förlamat de bägge kvinnorna, som därefter placerats i Gräns bil. Bilen ska sedan ha puttats i Hammarbykanalen den 19 november 1984.[6] Deras kroppar anträffades emellertid först onsdagen den 29 maj 1985, då värnpliktiga från kustartilleriet genomförde övningsdykningar från Danvikstull till Hammarbyslussen. Sjöpolisen i Stockholm, kriminalpoliser och kriminaltekniker kallades till kajplats 310, där fyndet gjorts. Klockan 22.25 stoppades all sjötrafik och 22.32 inleddes bärgningen. Bilen bröt vattenytan klockan 23.13 och 23.22 lades den på bärgningsbilen; två kroppar syntes då i bilens framsäte.[7][8]

Vissa menar även att de omkom i en bilolycka då Cats Falck råkade köra över kajkanten. Ett antal märkliga omständigheter omgärdar Falcks död. Den vita Renault 12 TL med registreringsnummer HSG 771, i vilken hon och Lena Gräns hittades, tillhörde Gräns, men det var Falck, en mycket ovan bilförare, som satt vid ratten. Hon var iförd högklackade skor. Tidigare under kvällen hade vittnen sett de båda kvinnorna dela en flaska vin på en restaurang i Stockholm. Att Cats Falck skulle köra någon annans bil i ett hamnområde som vid den tiden var mörkt och ogästvänligt, iförd högklackat och med vin i kroppen, ansågs av hennes vänner som fullständigt otänkbart.

Den 31 maj 1985 företogs obduktionen av de båda kvinnornas kroppar. Överläkare Milan Valverius fann bland annat en liter klar rosafärgad vätska i Falcks lungor, och även hos Gräns.[9] Obduktionsassistenten Gerth Winterhagen slogs av hur "prydligt fastspända" kvinnorna satt i bilen. Han fann det även märkligt att kropparna inte uppvisar några avvärjningsskador. Det borde ha uppstått blessyrer, när de försökte ta sig ur bilen.[9] Valverius konstaterade att dödsorsaken ej entydigt kan fastställas, "men intet motsäger antagandet att den var drunkning".[9] Cats Falcks begravning ägde rum i Heliga korsets kapell den 14 juni 1985.[10] Lena Gräns begravdes på Bromma kyrkogård.[11]

I ett TV-reportage gjordes en tämligen grundlig genomgång av händelsen med ett flertal intervjuer med svensk och tysk polis och även före detta Stasi-medarbetare och -ansvariga.[källa behövs]

Dokumentärredaktionen hos Sveriges Radio P1 har gjort en grundlig genomgång av fallet i programmet Scoopet som försvann, sänt i P1 den 6 november 2005.[12] Enligt Christoph Andersson hade Falck med utgångspunkt i Containeraffären och ASEA-affären granskat exporten av isostatiska pressar till Östtyskland och det Stasi-kontrollerade företaget AHB Elektronik Export-Import. Dessa pressar kan bland annat användas för konstruktion av bombkärnor till kärnvapen.[13]

Fallet Cats Falck berörs i Christoffer Carlssons kriminalroman Mästare, väktare, lögnare, vän från 2015.[14]

I juni 2017 hävdade Anders Jallai att han från en tidigare spion inom Sektionen för särskild inhämtning fått information om att Falck mördats i ett badkar i en lägenhet i Stockholm.[15]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Begravningsbyrån fastställde Falcks dödsdag till den 29 maj 1985. Andersson 2013, s. 131.
  2. ^ Online, FOCUS. ”Die Zweite Hand” (på tyska). FOCUS Online. Arkiverad från originalet den 20 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180520140156/https://www.focus.de/politik/deutschland/kriminalitaet-die-zweite-hand_aid_164158.html. Läst 6 juni 2020. 
  3. ^ DN (25 september 2003). ”Cats Falck-fallet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/cats-falck-fallet. Läst 15 december 2014. 
  4. ^ Krogen Vita Bergen ändrade namn till Öhrns Hörn våren 1984, Dagens Nyheter, bilagan "På Stan", 10–16 mars 1984 sidan 5; adress Folkungagatan 122, Dagens Nyheter 12 december 1984 sidan 60
  5. ^ Andersson, Bo G (1 juni 1997). ”"Stasi mördade kvinnorna"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/stasi-mordade-kvinnorna. Läst 20 januari 2008. 
  6. ^ Andersson 2013, s. 179.
  7. ^ Andersson 2013, s. 125–126.
  8. ^ Jallai 2016, s. 322.
  9. ^ [a b c] Andersson 2013, s. 129.
  10. ^ Andersson 2013, s. 130.
  11. ^ ”SvenskaGravar”. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107004949/http://www.svenskagravar.se/gravsatt/46004536. Läst 6 november 2017. 
  12. ^ ”Scoopet som försvann”. Sveriges Radio P1. 6 november 2005. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=909&artikel=495171. 
  13. ^ Andersson 2013, s. 171.
  14. ^ Lundin, Bo (2 september 2015). ”Liksäcken knyts ihop”. Sydsvenska Dagbladet. https://www.sydsvenskan.se/2015-09-02/liksacken-knyts-ihop. Läst 13 juli 2017. 
  15. ^ Jallai, Anders (24 juni 2017). ”Bakgrund till Mördarkommandot del 1”. http://www.jallai.se/2017/06/bakgrund-till-mordarkommandot-del-1/. Läst 25 juni 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]