Cebuano

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
cebuano
Sinugboanon
Talas i Filippinerna
Region Visayas och Mindanao
Antal talare över 20 miljoner
Status regionalt språk
Klassificering austronesiskt

 malajo-polynesiskt
  västligt malajo-polynesiskt
   centralfilippinskt

    cebuano
Språkkoder
ISO 639-2 ceb
ISO 639-3 ceb
Cebuano-talande områden i Filippinerna

Cebuano, även kallat visaya eller bisaya, är ett austronesiskt språk. Det talas i Filippinerna av ca 20 miljoner personer. Cebuano med närbesläktade dialekter är huvudspråk inom stora delar av centrala och södra Filippinerna, på öarna Cebu (som har gett namn åt språket), Bohol, Negros, Leyte, och delar av Mindanao.

Språkets grammatik och huvuddelen av ordförrådet är austronesiskt, men spanskan har haft ett avsevärt inflytande och mängder med spanska ord har inkorporerats. Till exempel har språket en dubbel uppsättning räkneord, både spanska och austronesiska.

Som folkligt talspråk och umgängesspråk torde cebuano vara ohotat i sin region, men dess roll i mer officiella och litterära sammanhang är blygsam. Skolundervisning i grundskolan bedrivs på filipino och engelska även i områden där alla elever har cebuano som modersmål. Dagstidningar publiceras på cebuano, men ytterst få böcker.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Cebuano tillhör den centralfilippinska språkgruppen inom den malajopolynesiska grenen av den stora austronesiska språkfamiljen. Närbesläktade språk är till exempel waray-waray, bikol och tagalog, som alla talas i Filippinerna.

Det finns ett antal olika dialekter av cebuano, som ibland betraktas som separata språk. Till exempel på ön Bohol talas boholano, som skiljer sig påtagligt från den cebuano som talas på närbelägna Cebu, även om den ömsesidiga begripligheten fortfarande är god.

Skrift och fonologi[redigera | redigera wikitext]

Cebuano har 21 fonem. Sexton är konsonanter: p, t, k, ? (glottal klusil), b, d, g, m, n, ng, s, h, w, l, r, och y, och fem vokaler: i, e, a, o, och u.

Traditionellt har cebuano skrivits med Baybayin-alfabetet, men idag används en delmängd av det latinska alfabetet, kallad Abakada, motsvarande de fonem som räknats upp ovan.

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Innan spanjorerna kom hade cebuano bara tre vokalfonem: /a/, /i/, och /u/. Med introduktionen av spanska lånord expanderade vokaluppsättningen med /ɛ/ och /o/, även om /o/ och /u/ fortfarande är nära nog allofoner, liksom /ɛ/ och /i/, och används utbytbart i inhemska ord.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Nedan är en tabell med konsonanterna i cebuano. Klusiler (stoppkonsonanter) är alltid oaspirerade. Den velara nasalen (ng) används även i början av ord, i motsats till svenskans ng.

Bilabial Dental Palatal Velar Glottal
Nasal m n ŋ
Klusil Tonlös p t k ʔ
Tonande b d g
Affrikata s h
Flapp ɾ
Lateral l
Approximant w j

Betoning[redigera | redigera wikitext]

Betoning kan vara betydelseskiljande, så att dápit med betoning på första stavelsen betyder "bjuda in", medan dapít med betoning på andra stavelsen betyder "nära".

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Cebuano är ett språk med grundordföljd VSO (verb subjekt objekt). Viss flexibilitet finns i ordföljden, så att topikalisering av en komponent kan ske genom att den lyfts fram först i meningen, liksom i svenska, även om topikalisering normalt sker genom grammatiska markörer. Adjektiv och substantiv kopplas ihop med förbindelseordet nga, och kan stå i godtycklig ordning bara nga är mellan dem.

Substantiv[redigera | redigera wikitext]

Substantiv i cebuano böjs inte, men kasusmarkörer läggs normalt till framför dem. Kasus fungerar dock på ett helt annat sätt i Cebuano än i svenska och de flesta andra europeiska språk. Cebuano kan analyseras som ett ergativt språk. Medan svenska skiljer på nominativ (subjekt) och ackusativ (objekt), skiljer istället ergativa språk mellan:

  • Ergativ: den aktivt handlande som påverkar ett objekt, subjektet till ett transitivt verb.
  • Absolutiv: den som utsätts för något, objektet till ett transitivt verb eller subjektet till ett intransitivt.

Men i Cebuano beror exakt vilka roller som olika kasusmarkörer indikerar också på hur verbet böjs. Olika verbformer tilldelar olika roller till absolutivt och ergativt markerade substantiv.

Det finns tre typer av kasusmarkörer:

Kinsa används för att markera det topikaliserade i en mening, och även för båda leden i en ekvativ mening.

Tag-iya används för ägaren till något eller den som aktivt gör något.

Gitagan-an.markörer motsvarar närmast svenskans prepositioner, och används för sådant som läge och riktning.

Kasusmarkörer delas dessutom in i två klasser, för personer och för allting annat.

Nedan är en tabell med kasusmarkörer. Mga (uttalat [maˈŋa]) är pluralmarkör.

  Kinsa Tag-iya Gitagan-an
allmänt singular ang sa sa
allmänt plural ang mga sa mga sa mga
person i singular si ni* kang
person i plural sila si/ silang nila ni/ nilang* kanila ni/ kanilang

Exempel:

Miabot si Manang Kcy.
har-kommit Manang Kcy
"Manang Kcy hae kommit."

Gwapo si Roland Christian.
Snygg är Roland Christian.
"Roland Christian är snygg."

Nakit-an ni Nicoy si Janx.
såg Nicoy Janx
"Nicoy såg Janx."

Mangadto silang Karlatoot ug Susiedear sa balay ni Jedd.
Ska-gå Karlatoot och Susiedear till hus -s Jedd
"Karlatoot och Susiedear ska gå till Jedds hus."

Hain ang mga libro?
Var de där bok
"Var är böckerna?"

To-a kang Williever ang yawe.
Vid med Williever den nyckel
"Williever har nyckeln."

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

Precis som substantiv är pronomen kasusmarkerade.

  Kinsa Tag-iya(primär)* Tag-iya(modifier)** Gitagan-an
Första person singular ako akoa*** nako kanako
Andra person singular ikaw imoha*** nimo kanimo
Tredje person singular siya / sya iyaha /iya niya kaniya
Första person plural inklusiv (jag & du) kita atoa / ato nato kanato
Första person plural exklusiv (jag & de) kami amoa / amo namo kanamo
Andra person plural kamo inyoha ninyo kaninyo
Tredje person plural sila ilaha nila kanila

*Det finns två varianter av tag-iya. De är snarlika utom att primär tag-iya kräver förbindelseordet nga medan...

**... modifier tag-iya inte kan användas som adjektiviskt komplement.
***Sista stavelsen bortfaller ofta.

När ett pronomen inte står först i en mening används oftast en kortare form:

  Kinsa Tag-iya(primär) Tag-iya(modifier) Gitagan-an
Första person singular ko* ako ko nako
Andra person singular ka imo mo nimo
Tredje person singular siya iya niya niya
Första person plural inklusiv ta** ato nato nato
Första person plural exklusiv mi amo namo namo
Andra person plural kamo inyo ninyo ninyo
Tredje person plural sila ila nila nila

*När objektet är i andra person används ibland ta istället för ko.
**När objektet är i andra person kan ta betyda första person singular.

Det inklusiva vi, kita, syftar på talaren och den tilltalade tillsammans, och kan också inkludera ytterligare personer.

Det exklusiva vi, kamí, syftar på talaren och någon/några andra, men inte den tilltalade.

Exempel (notera skillnaden i verbformer, som styr vilken roll ett kinsa-pronomen har):

Misulat ko.
"Jag skrev."

Gisulatan ko niya. eller Misulat siya nako. (beroende på om sändare eller mottagare är i fokus).
"Han/hon skrev till mig."

Akong ihatag niya.
"Jag ska ge det till honom/henne."

Modifier tag-iya pronomen följer efter det ord de bestämmer. Primära tag-iya pronomen kan ersätta ersätta ett modifier tag-iya pronomen men föregår då det ord de bestämmer.

Ang balay nako.
Ang akong balay.
"Mitt hus."


Wala tay bugas.
"Vi (du och jag) har inget ris."

Wala miy bugas.
"Vi (någon annan och jag, men inte du) har inget ris."

Pronomen i cebuano are könsneutrala, så att siyá betyder både han och hon.

Demonstrativa pronomen[redigera | redigera wikitext]

  Kinsa Tag-iya Gitagan-an*
Närmast talaren (det här) kiri(ri)** iri ngari
Nära talaren och den tilltalade (det här) kini(ni) ini nganhi
Närmast den tilltalade (det där) kana(na) ana nganha
Långt bort från båda kadto(to) ato ngadto

*Formen med nga- kan ersättas med di- så att ngari, nganhi, nganha, ngadto blir diri, dinhi, dinha, didto.

**Formen inom parentes är kortformen som ofta används när pronomenet inte står först i en mening.

Exempel:

Unsa ni?
Vad detta? "Vad är det här?"

Kinsa nang tawhana?
Vem den där man? "Vem är den där mannen?"

Gikan ni Pedro ning sulata.
Från (ni=adjektiv) Pedro detta brev "Det här brevet är från Pedro."

Mangaon sila didto.
Ska-äta de där-borta "De ska äta där."

Mikaon ana ang bata.
Åt det där det barn. "Barnet åt det där."

Verb[redigera | redigera wikitext]

Verben i cebuano är krångliga för en svensk, både för att de är morfologiskt komplicerade, och för att de olika formerna inte alls matchar det svenska verbsystemet. Verben har affix som kan ange fokus, aspekt, modus, och annat, men däremot inte direkt tempus som vi är vana vid.

Aspekt[redigera | redigera wikitext]

Verben böjs med avseende på aspekt snarare än tempus. Imperativ används för uppmaningar, ungefär som i svenska. Därutöver finns två aspekter som saknar svensk motsvarighet, och veterligen också saknar svenska namn: incepted och incepting.

  1. imperativ aspekt - för uppmaningar.
  2. incepted aspekt - handlingar som inte kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. förflutna handlingar, och pågående handlingar som inte vanemässigt upprepas.
  3. incepting aspekt - handlingar som kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. futurum och vanemässigt upprepade handlingar.

Exempel på "INCEPTED" ASPEKT:

Förfluten tid
1. Jag åkte till Europa.
Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:
Miadto ko sa Uropa .
2. Äntligen hittade jag dig,
Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:
Nakaplagan ra gyud ta ka.

Pågående handlingar
1. Jag går (håller på att gå) till köket.
Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:
Nagpadulong ko sa kusina.
2. Peter hittar Miriam.
Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:
Nakaplagan ni Pedro si Miriam.

Exempel på "INCEPTING" ASPEKT

Framtida handlingar
1. Jag kommer att återvända till jul.
Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
Mobalik ko karong Pasko.
2. Hon kommer att hitta dig.
Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
Iya kang makit-an.

Vanemässiga handlingar
1. Hon går till stranden varje morgon.
Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen varje framtida morgon, och gåendet kommer påbörjas gång på gång även i framtiden:
Moadto siya matag buntag sa baybayon.
2. Han hittar alltid henne där.
Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen
Kanunay siya niyang makaplagan didto.

Fokus[redigera | redigera wikitext]

Ett speciellt drag hos verben i cebuano är att verbformen återspeglar verbets relation till meningens tema, det som topikaliserats i meningen genom att ges absolutivt kasus.

Det finns nio vanliga fokusklasser: um-, pag-, pang-, ka-, magka-, on-, an-, i-, och reciprok klass.

um- verb[redigera | redigera wikitext]
  • Form
imperativ incepted incepting wala bas
-(um)- mi- mo- mo-
  • Funktion - den här formen används i följande två fall:
  1. man betonar att händelsen är momentan
  2. man betonar att händelsen är en medveten handling
  • Typ av tema - den som utför handlingen är tema.
pag- verb[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
pag- nag- mag- mag-
  • Funktion - uttrycker handlingar som
  1. pågår ett tag
  2. inte nödvändigtvis är medvetna
  • Typ av tema - temat handlar om den som utför handlingen
pang- verb[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
pang- nang- mang- mang-
  • Funktion - pluritiv form av um- verb
  • Typ av tema - den som utför handlingen är tema.
ka verbs[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
ka- na- ma- ma-
  • Funktion - handlar om förändringar
  • Typ av tema - det som förändras är tema
magka verbs[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
none nagka- magka- magka-
  • Funktion - handlar om en långsam fortskridande förändring
  • Typ av tema - den som förändras är tema
reciproka verb[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
pag-in-ay nag-in-ay mag-in-ay mag-in-ay
  • Funktion - ömsesidiga handlingar
  • Typ av tema - minst två personer/saker som gör något ömsesidigt på varandra
on- verb[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
-a gi- -on -a
  • Funktion - det direkta objektet är tema. Liknar närmast svenskans passivformer.
an- verb[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
-i gi-an -an -i
  • Funktion - det indirekta objektet är oftast tema
i- verbs[redigera | redigera wikitext]
  • Forms
imperativ incepted incepting wala bas
i- gi- i- i-
  • Funktion - det använda instrumentet är ofta temat

Modus[redigera | redigera wikitext]

Modus finns tre i cebuano: intuitiv, icke-intuitiv, och aptativ.

  1. Intuitiv - intuitiv är verbets normala modus. Verbformerna i tidigare avsnitt ovan är i intuitiv.
  2. Icke-intuitiv - icke-intuitiv används för att uttrycka oväntade eller oavsiktliga händelser. Det finns därför inga icke-intuitiva imperativ.
  3. Aptativ - aptativ uttrycker möjligheten av en handling. Liksom icke-intuitiv saknar även aptativ en imperativform. I "incepted" aspekt motsvarar aptativ närmast svenskans perfekt. I "incepting" aspekt motsvarar det svenska uttryck med "kan/kunde".
Icke-intuitiv[redigera | redigera wikitext]
ICKE_INTUITIV incepted aspekt incepting aspekt wala form
um verb nahi- mahi- mahi-
pag verb nahi- mahi- mahi-
pang verb nahipang- mahipang- mahipang-
ka verb naha- maha- maha-
magka verb none none none
reciproka verb nagka-in-ay magka-in-ay magka-in-ay
on verb na- ma- ma-
an verb hing-an mahi-an hing-i
i verb nai- mai- mai-
Aptativ[redigera | redigera wikitext]
APTATIV incepted aspekt incepting aspekt wala form
um verb naka- maka- maka-
pag verb naka- maka- maka-
pang verb nakapang- makapang- makapang-
ka verb none none none
magka verb none none none
reciproka verb none none none
on verb na- ma- ma-
an verb na-an ma-an ma-i
i verb gika- ika- ikaw

Bestämningar[redigera | redigera wikitext]

Adjektiv i cebuano (och substantiv som används som bestämningar) länkas till det ord de bestämmer med länkordet nga. Om nga kommer efter ett ord som slutar på vokal, glottalt stopp eller bokstaven N så assimileras nga som ett suffix -ng på det ordet.

Adjektiv placeras oftast före det ord de bestämmer, men kan också placeras efter.

Exempel:
maayong buntag = god morgon
dakong panon = en stor skara
mga matang malulot = vackra ögon

A noun however always comes after the word it modifies. Ett substantiv placeras däremot alltid efter det ord det bestämmer.

Exempel:
balay nga bato = stenhus
hangin nga habagat = sydöstmonsun

Superlativ uttrycks med affixet kina--an eller partikeln labing eller prefixet pinaka-

Exempel:
kinamaayohan = bäst
kinadak-an = störst
labing malulot = vackrast
pinakagwapa = vackrast

Komparativ uttrycks med någon av partiklarna mas eller labawng.

Enklitiska Partiklar[redigera | redigera wikitext]

Cebuano har enklitiska partiklar som bär mycket information om betydelsenyanser

Några exempel på vanligt förekommande partiklar:

  1. na och pa
    • na: nu, redan, än
    • pa: fortfarande, annars, utöver, än
  2. man: partikel som används för att bortse från orsaker eller resultat;även, fastän
  3. pud,sad: också
  4. lamang (lang): begränsande partikel; bara
  5. daw, kuno: en partikel som uttrycker att informationen i yttrandet är hörsägen; man säger, det sägs att, det lär vara så att, ...
  6. gyud: artig partikel
  7. ba: används i ja/nej-frågor och ibland i andra sorters frågor
  8. sa: för tillfället, för ett ögonblick men ändå (i negativa fraser)
  9. kaha: uttrycker förvåning; jag undrar, kanske, minsann (används ibland också i frågor).
  10. kay: uttrycker orsak; eftersom, alltså
  11. diay: insiktspartikel; uttrycker att talaren har insett eller plötsligt kommit ihåg något.
  12. tingali: uttrycker osäkerhet; kanske, eventuellt, tycks
  13. unta: uttrycker hopp, orealiserat villkor (med verb i incepting aspekt), används i villkorliga uttryck.

Negation[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre negationer i cebuano: dili, wala, och ayaw.

Dili negerar adjektiv, substantiv, och "incepting" verb.

Dili ko motrabaho ugma.
"Jag kommer inte att arbeta imorgon."

Dili dato tong babayhana.
"Den kvinnan är inte rik."

Wala negerar "incepted" verb och existentiella påståenden.

Wala koy kwarta.
"Jag har inga pengar."

Wala ko motrabaho tibuok adlaw.
"Jag arbetade inte hela dagen."

Ayaw används för negativa befallningar.

Ayaw og hilak.
"Gråt inte."

Ayaw mo pagdagan-dagan dinhi.
"Spring inte här!"

Frågeord[redigera | redigera wikitext]

  • Unsa? Vad?
  • Asa? Var? (för en plats)
  • Diin?, Dis-a? Var?
  • Hain?, Saa? Var? (för ett föremål eller en person)
  • Kinsa? Vem?
  • Ngano? Varför?
  • Kangkinsa? Till vem?
  • Giunsa? Hur?
  • Kanus-a? När?
  • Pila ka buok?, Pila? Hur många?
  • Tagpila? Hur mycket?
  • Diay ba? Verkligen?

Asa eller hain?[redigera | redigera wikitext]

Asa och hain—båda betyder var—används i olika kontext i formell cebuano.

Asa används när man frågar efter en plats.

    • Asa ka padulong? (Vart går du?)
    • Asa ta molarga? (Vart reser vi?)

Hain används när man frågar efter personer eller saker.

    • Hain na ang gunting? (Var är saxen?)
    • Hain na si Arsenia? (Var är Arsenia?)

I talspråk används däremot mest asa. Det är sällan man hör hain.

Vokabulär[redigera | redigera wikitext]

Swadeshlista med grundläggande ord på svenska och cebuano:

Svenska - Cebuano

  1. jag - ako
  2. du - ikaw
  3. han, hon - siya
  4. vi - kita (inkl), kami (exkl)
  5. ni - kamo
  6. de - sila
  7. det här - kani, ining, ini
  8. det där - kanâ, anang, anâ
  9. här - diri, dinhi, di-ani, di-ari
  10. där - dihâ, dinhâ, di-anâ, di-arâ
  11. vem - kinsa
  12. vad - unsa
  13. var - ahà
  14. när - kanus-a
  15. hur - gi-unsa
  16. inte - dilî, wala
  17. allt - tanan
  18. många - daghan
  19. några - pila-pila
  20. få, lite - gamay
  21. annan - uban
  22. ett - usà, uno
  23. två - duhà, dos
  24. tre - tulò, tres
  25. fyra - upat, kwatro
  26. fem - limà, singko
  27. stor - dako, dagko
  28. lång - ta-as
  29. bred - lapad
  30. tjock - bagâ
  31. tung - bug-at
  32. liten - gamay
  33. kort - mobô
  34. smal - kitid, pi-ot
  35. tunn - niwang
  36. kvinna - babae
  37. man - lalaki
  38. människa - tao
  39. barn - anak (egna barn), batâ (andras ungar)
  40. maka - asawa
  41. make - bana, asawa
  42. moder - inahan, mama
  43. fader - amahan, papa
  44. djur - mananap
  45. fisk - isda
  46. fågel - langgam
  47. kyckling - manok
  48. hund - irô
  49. lus - kuto
  50. gnet (lusägg) - lusâ
  51. orm - halas, ha'as
  52. mask - bulati, ulod, u'od
  53. träd - kahoy
  54. skog - kakahoyan (skogsdunge), lasang, kalasangan (djungel)
  55. pinne - kahoy, sanga (gren), tukog (kvist)
  56. frukt - bunga
  57. frö - liso
  58. löv - dahon
  59. rot - gamot
  60. fruktskal - panit sa bunga
  61. blomma - bulak, buwak
  62. gräs - sagbot
  63. rep - pisî
  64. skinn - panit
  65. kött - karne, carne
  66. blod - dugô
  67. ben (i skelettet) - bukog
  68. fett - tambok, mantika
  69. ägg - itlog
  70. horn - sungay
  71. svans - ikog
  72. fjäder - balahibo
  73. hår - buhok, balahibo
  74. huvud - ulo
  75. öra - dalunggan, dunggan
  76. öga - mata
  77. näsa - ilong
  78. mun - bâ-bâ
  79. tand - ngipon
  80. tunga - dila
  81. nagel - kuko
  82. fot - ti-il
  83. ben - paa (även lår), bagtak (underben), hita höft)
  84. knä - tuhod
  85. hand - kamot
  86. vinge - pakô
  87. mage - tiyan
  88. inälvor - tinae
  89. hals - li-ug
  90. rygg - luyo
  91. bröst (på kvinna) - totoy, susô, dughan
  92. bröst (bringa) - dughan
  93. hjärta - kasing-kasing, dughan
  94. lever - atay
  95. dricka - inom
  96. äta - kaon
  97. bita - paak (bite), kitkit (nibble)
  98. suga - supsup
  99. spotta - luwâ
  100. kräkas - suka
  101. blåsa - huyop
  102. andas - ginhawa
  103. skratta - katawa
  104. se - kitâ
  105. höra - dungog
  106. veta - kabalo, kabawo
  107. tänka - huna-huna
  108. lukta - simhot
  109. frukta - hadlok
  110. sova - tulog, tu'og
  111. liv - kinabuhi
  112. dö - patay, mamatay
  113. döda - mupatay, nipatay
  114. kämpa - away, laban (även välja sida)
  115. jaga - nangaso
  116. slå - igô, tira
  117. skära - putol (skära av), hiwa (skiva), gunting (klippa)
  118. klyva - tungâ, hatî
  119. hugga - saksak, dunggab
  120. klia - katol
  121. gräva - kalot, kotkot
  122. simma - langoy
  123. flyga - lupad
  124. gå - lakaw
  125. komma - anhi, halî
  126. ligga - higdâ
  127. ligga på mage - kulob
  128. sitta - lingkod
  129. stå - tindog
  130. vända - likô
  131. falla - hulog
  132. ge - hatag
  133. hålla - gunit
  134. klämma - pig-it, pi-it (pressa), pisâ, pusâ (klämma sönder)
  135. gnugga - kuskus
  136. tvätta - hugas
  137. torka av - pahid (gnida), trapo, punas (torka rent)
  138. dra - bira
  139. putta - tuklod
  140. kasta - labay
  141. binda - higot
  142. sy - tahî
  143. räkna - ihap
  144. säga - sulti, ingon
  145. sjunga - kanta
  146. ljud - tingog
  147. leka - dulâ
  148. flyta - lutaw
  149. rinna - agas
  150. frysa - nigahî (also harden)
  151. svälla - burot
  152. sol - adlaw
  153. måne - bulan, buwan
  154. stjärna - bituon
  155. vatten - tubig
  156. regn - ulan, uwan
  157. flod - ilog (större flod), sapa (mindre vattendrag, bäck)
  158. sjö - lawâ
  159. hav - dagat
  160. salt - asin
  161. sten - bato
  162. sand - balas, ba'as
  163. damm - abog
  164. jord - yutâ
  165. moln - ambon
  166. dimma - yamog, tun-og
  167. himmel - langit
  168. vind - hangin
  169. snö - nyebe
  170. is - yelo
  171. hård - gahî
  172. rök - aso
  173. eld - kalayo, kayo
  174. aska - abo
  175. brinna - sunog
  176. väg - dalan, da'an
  177. berg - bukid, buntod, bungtod
  178. lukta illa - bahô
  179. röd - pula, puwa
  180. grön - berde
  181. gul - dilaw
  182. vit - putî
  183. svart - itom
  184. natt - gabii
  185. dag - adlaw (also sun), buntag (also morning)
  186. år - tu-ig
  187. varm - langgaw (ljummen), igang (obehagligt varm), init (het)
  188. kall - bugnaw, tugnaw, tun-og
  189. full - punô
  190. ny - bag-o
  191. gammal - da-an
  192. bra - maayo
  193. dålig - batî (även ful), la-in
  194. rutten - latâ, bulok
  195. smutsig - hugaw
  196. rak - tulid
  197. rund - lingin
  198. vass - ha-it
  199. slö - puol, pulpol, habol
  200. jämn - hamis
  201. våt - basâ
  202. torr - uga
  203. rätt - tuod, sakto, ensakto
  204. fel - sayop, malî
  205. nära - duol, tapad (beside)
  206. långt bort - layô
  207. ha rätt - tu-o (to be correct)
  208. vid - sa
  209. i - sa [sulod sa]
  210. med - uban sa
  211. och - ug
  212. om - kung
  213. eftersom - kay, tungod kay
  214. namn - ngalan



Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Cebuano.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia