Cecilia Payne-Gaposchkin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cecilia Payne-Gaposchkin vid skrivbordet på Harvard College Observatory.

Cecilia Payne-Gaposchkin, född 10 maj 1900 i Wendover i Buckinghamshire, död 7 december 1979 i Cambridge, Massachusetts, var en brittisk astronom som 1925 var den första att visa att solen till allra största del består av väte, vilket stred mot den dåtida uppfattningen att solen huvudsakligen bestod av järn.

Liv och karriär[redigera | redigera wikitext]

Cecilia Payne föddes och växte upp i England. Hon studerade vid universitetet i Cambridge där hon fullföljde sina studier. Hon fick dock ingen examen, eftersom Cambridge inte utexaminerade kvinnor. 1923 blev hon rekryterad till Harvard College Observatory av Harlow Shapley och emigrerade till USA för att starta ett nytt liv där. Vid observatoriet lärde hon bland annat känna de döva astronomerna Annie Jump Cannon och Henrietta Swan Leavitt. År 1925 blev hon filosofie doktor i astronomi och 1931 blev hon amerikansk medborgare. År 1933 träffade hon den ryskfödde kollegan Sergei Gaposchkin i Tyskland vid en rundresa i Europa. De flyttade till USA, gifte sig 1934 och fick senare tre barn. År 1956 fick hon som första kvinna en professur vid Harvard.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

  • I sin doktorsavhandling föreslog hon att skillnaderna i styrka hos absorptionslinjerna i stjärnspektrat beror på skillnader i temperatur, snarare än kemisk sammansättning.
  • Payne föreslog 1925 att väte var det mest förekommande grundämnet i stjärnor. Detta tillbakavisades först av den erkände astronomen Henry Norris Russell, men accepterades till slut 1929.
  • Den senare delen av sin karriär ägnade hon åt att försöka förstå Vintergatan. Tillsammans med sin man och ett forskarlag utförde hon 1,25 miljoner observationer av variabla stjärnor i Vintergatan, samt ytterligare 2 miljoner variabelobservationer i Magellanska molnen. Forskningen blev en pusselbit i kunskapen om stjärnornas livscykler.

Källor[redigera | redigera wikitext]