Cellulit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar underhudsinflammationen; för den kosmetiska åkomman, se celluliter.
Cellulitis
Klassifikation och externa resurser
Cellulitinfektion i vänster underben
ICD-10 L03
ICD-9 682.9
DiseasesDB 29806
MedlinePlus 000855
eMedicine med/310  emerg/88 derm/464
MeSH engelsk

Cellulit är en bakteriell infektion i huden. Den drabbar specifikt dermis (dermis) och subkutant fett. Symptom och kännetäcken innefattar ett rodnat område som ökar i storlek sett till ett antal dagar. Rodnaden har typiskt sett ingen skarp avgränsning och huden kan uppvisa svullnad. Rodnaden övergår ofta i en vit färg vid tryck, men detta är inte alltid fallet. Det infekterade området är vanligen smärtsamt.[1] Lymfkärl kan i vissa fall vara iblandade[1][2] och individen kan ha feber och vara trött.[3]Cellulit är helt orelaterad till den kosmetiska åkomman celluliter, som är en populär beteckning på oregelbunden fettinlagring i underhuden.[källa behövs]

Benen och ansiktet är de vanligast drabbade områdena, men cellulin kan uppstå på vilken kropdel som helst. Benet drabbas vanligen efter ett sår i huden. Andra riskfaktorer är bland annat fetma, benödem, och ökad ålder. Vad gäller ansiktsinfektioner sker de sällan till följd av sår i huden. De vanligaste bakterierna som orsakar cellulit är streptokocker och Staphylococcus aureus. Till skillnad från cellulit är erysipelas (rosfeber) en bakteriell infektion som drabbar de ytligare hudlagren, uppvisar rodnad med tydlig avgränsning, och är oftare associerat med feber.[1] Allvarligare infektioner som infektion i benet eller nekrotiserande fasciit bör uteslutas.[2] En differentialdiagnos är pretibialt myxödem.[källa behövs]

Diagnosen ställs vanligen baserat på symptom och kliniska fynd, och cellodling är sällan möjligt.[1] Behandling med orala antibiotikum såsom cefalexin, amoxicillin eller kloxacillin utnyttjas ofta.[1][4] Hos de individer som har allvarlig allergi mot penicillin kan erytromycin eller klindamycin användas.[4] När MRSA befaras kan doxycyklin eller trimetoprim/sulfametoxazol rekommenderas i anslutning till ovannämnda.[1] En sådan oro kan vara befogad vid förekomst av var eller tidigare historia av MRSA-infektion(er).[1][3] Steroider kan snabba på återhämtningen bland de som står på antibiotika.[1] Att höja upp det infekterade området kan vara hjälpligt,[2] likaså bruk av smärtstillande.[4]

Kring 95 % av de som drabbas blir bättre inom 7 till 10 dagar av behandling.[3] Potentiella komplikationer innefattar abscessbildning. Hudinfektioner drabbar cirka 2 per 1000 personer och år.[1] Cellulit orsakade år 2010 27,000 dödsfall globalt.[5] I Storbritannien orsakade cellulit 1.6% av sjukhusinläggningar.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Vary, JC; O'Connor, KM (May 2014). ”Common Dermatologic Conditions.”. The Medical clinics of North America "98" (3): sid. 445-485. PMID 24758956. 
  2. ^ [a b c] Tintinalli, Judith E. (2010). Emergency Medicine: A Comprehensive Study Guide (Emergency Medicine (Tintinalli)) (7). New York: McGraw-Hill Companies. Sid. 1016. ISBN 0-07-148480-9. 
  3. ^ [a b c] Mistry, RD (Oct 2013). ”Skin and soft tissue infections.”. Pediatric clinics of North America "60" (5): sid. 1063-82. PMID 24093896. 
  4. ^ [a b c d] Phoenix, G; Das, S; Joshi, M (Aug 7, 2012). ”Diagnosis and management of cellulitis.”. BMJ (Clinical research ed.) "345": sid. e4955. PMID 22872711. 
  5. ^ Lozano, R (Dec 15, 2012). ”Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010”. Lancet "380" (9859): sid. 2095–128. doi:10.1016/S0140-6736(12)61728-0. PMID 23245604. 
Vänster ben drabbad av cellulit.