Centers for Disease Control and Prevention

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
US CDC logo.svg

Centers for Disease Control and Prevention är USA:s nationella folkhälsomyndighet med huvudkontor i DeKalb County några kilometer nordost om Atlanta i Georgia. Internationellt är CDC kanske mest känt för sitt arbete med smittskydd, men arbetar också inom en rad andra områden med att skydda folkhälsan genom att förebygga sjukdom, skador och handikapp.

Historia[redigera | redigera wikitext]

CDC:s huvudbyggnad i Druid Hills, sedd från Emory University
Tom Frieden är CDC:s chef sedan 2009. Han har tidigare bland annat arbetat med bekämpning av tuberkulos i Indien.
David Sencer, CDC:s chef 1966-1977, pekar på en bild av Triatomine sp. som är vektor för Chagas sjukdom.

Myndigheten grundades 1946 som efterföljare till ett program för kontroll av malaria i krigsområden som drevs under andra världskriget.[1] Budgeten var runt en miljon dollar och huvuddelen av personalen arbetade med bekämpning av malariamyggor. Atlanta valdes som huvudort eftersom det ligger centralt i den amerikanska södern där malaria fortfarande var en endemisk sjukdom på 1940-talet.[2] Under CDC:s första år behandlades mer än 6,5 miljoner amerikanska hem med DDT mot malariamyggor. Robert W. Woodruff som var president för Coca Cola fattade intresse för malariabekämpning bland annat för att sjukdomen plågade hans jaktmarker och gav en donation till CDC som då kunde förvärva ett markområde nära Emory University där huvudkontoret fortfarande ligger.[1]

Arbetsområdet utvidgades senare till att omfatta veneriska sjukdomar och tuberkulos. Idag arbetar man inom en lång rad områden som kroniska sjukdomar, funktionsnedsättning, olycksfall, miljömedicin, arbetsmiljörisker, beredskap mot terrorism m.m.

CDC bekämpar nya, framväxande sjukdomar och hälsorisker som antibiotikaresistens, missbildningar, diabetes, fetma, fågelinfluensa, svininfluensa, västnilfeber, ebolafeber, denguefeber, Escherichia coli, bioterrorism m.m.

Personal och budget[redigera | redigera wikitext]

Budgeten för 2014 var 6,9 miljarder dollar. Personalstyrkan var 2008 ca 15000 personer (inhyrd personal och kontraktsanställda inräknade).

Problem och kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Från 1957 till 1972 hade CDC kontroll över den beryktade Tuskegee-studien av syfilis i Alabama som hade startats 1932 av U.S. Public Health Service. I studien ville man undersöka hur obehandlad syfilis utvecklades och underlät därför avsiktligt att erbjuda penicillin till deltagarna, trots att man redan 1947 visste att penicillin hjälpte mot syfilis. Framför allt svarta män drabbades.[3][4]

I maj 1994 medgav CDC att man mellan 1984 och 1989 skickat preparat som var användbara som biologiska stridsmedel till den irakiska regimen, bland annat botulinumtoxin, Yersinia pestis och denguevirus.[5]

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

  • CDC:s publikationer[6]
  • CDC:s program i korthet[7]
  • Morbidity and Mortality Weekly Report[8]
  • Emerging Infectious Diseases (månadsjournal)[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Parascandola J (November–December 1996). ”From MCWA to CDC—origins of the Centers for Disease Control and Prevention”. Public Health Reports "111" (6): sid. 549–51. PMID 8955706. 
  2. ^ Division of Parasitic Diseases (February 8, 2010). ”Malaria Control in War Areas (1942–1945)”. The History of Malaria, an Ancient Disease (2004). Atlanta, Georgia: Centers for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/malaria/history/index.htm#mcwa. Läst 2011-03-21. 
  3. ^ Katz RV; Kegeles SS; Kressin NR; Green, B. Lee; Wang, Min Qi; James, Sherman A.; Russell, Stefanie Luise; Claudio, Cristina (November 2006). ”The Tuskegee Legacy Project: Willingness of Minorities to Participate in Biomedical Research”. J Health Care Poor Underserved "17" (4): sid. 698–715. doi:10.1353/hpu.2006.0126. PMID 17242525. 
  4. ^ ”U.S. Public Health Service Syphilis Study at Tuskegee”. Centers for Disease Control and Prevention. 15 June 2011. http://www.cdc.gov/tuskegee/timeline.htm. Läst 7 July 2010. 
  5. ^ "The eleventh plague: the politics of biological and chemical warfare" (pp. 84-86) by Leonard A. Cole (1993)
  6. ^ ”CDC – Publications”. CDC – National Center for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/Publications. Läst 2012-10-10. 
  7. ^ ”Programs in Brief: Home Page”. CDC – National Center for Disease Control and Prevention. Arkiverad från originalet den July 18, 2006. http://web.archive.org/web/20060718013207/http://www.cdc.gov/programs. Läst 2006-08-10. 
  8. ^ ”Morbidity and Mortality Weekly Report”. CDC – National Center for Disease Control and Prevention. http://www.cdc.gov/mmwr. Läst 2012-10-10. 
  9. ^ ”Emerging Infectious Diseases”. CDC – National Center for Disease Control and Prevention. http://wwwnc.cdc.gov/eid/pages/about.htm. Läst 2012-10-10. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]