Challenger 2

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Challenger 2
Challenger II.jpg
Typ Stridsvagn
Ursprungsplats Storbritannien
Tjänstehistoria
Använts av Storbritannien och Oman
Krig Kuwaitkriget
Produktionshistoria
Tillverkare Vickers Defence
Antal tillverkade 424
Specifikationer
Vikt 62,5 ton, med extra pansar 70 ton
Längd 8,3 meter
Bredd 3,5 meter
Höjd 2,5 meter
Besättning 4 (vagnchef, skytt, laddare, förare)

Pansar Chobham
Primär beväpning 120 mm L30A1 räfflad kanon
Sekundär beväpning Coaxial 7,62 mm L94A1
7,62 mm L37A2 ksp
Motor Perkins CV-12 Diesel
895 kW (1 200 hk)
Effekt/vikt 19,2 hk/ton
Upphängning Hydropneumatisk
Operativ räckvidd 450 km
Hastighet 56 km/h

Challenger 2 är en brittisk stridsvagn som för närvarande är i tjänst i Storbritanniens och Omans arméer. Challenger 2 stridsvagnen är en vidareutveckling av Challenger 1 som fasades ut under mitten av 1990-talet.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Challenger 2 började som ett privat initiativ av Vickers Defence i mitten av 1980-talet som en ersättare för Challenger 1. 1988 fick Vickers ett kontrakt på nio prototypvagnar vilket följdes av ett kontrakt på 127 produktionsvagnar i juni 1991. Från början planerade brittiska armén att bara ersätta hälften av sina Challenger 1, men i juli 1994 tecknade man ett kontrakt på ytterligare 268 stridsvagnar för att utrusta hela pansarkåren med Challenger 2.

Challenger 2 har offererats till andra länder och deltagit i ett flertal utvärderingar, men trots det är Oman fortfarande den enda exportkunden.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Chassiet är identiskt med Challenger 1, men tornet är nyutvecklat och har högre skyddsfaktor. Motorn och drivlinan är också nya och är mer tillförlitliga än i Challenger 1. Drivlinan är kopierad från bärgningsbandvagnen Challenger Armoured Repair and Recovery Vehicle (ARRV).

De omanska vagnarna har dessutom luftkonditionering och förbättrad motorkylning.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]