Chalmers tekniska högskola

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Chalmers” leder hit. För andra betydelser, se Chalmers (olika betydelser).
Chalmers tekniska högskola
Engelska: Chalmers University of Technology
Motto Avancez
Grundat 1829
Ägandeform stiftelse
Rektor Professor Karin Markides
Lärarkår 1 600
Studerande 11 000
Doktorander 1 100
Säte Göteborg, Sverige
Medlemskap EUA
Webbplats www.chalmers.se

Chalmers tekniska högskola, (CTH) ofta bara kallat Chalmers, är en stiftelseägd, teknisk högskola med säte i Göteborg. De officiella namnen på skolan har varit: Chalmerska slöjdskolan 1829-1882, Chalmers tekniska läroanstalt 1882-1914, Chalmers tekniska institut 1914-1937 och Chalmers tekniska högskola sedan 1937.[1] Enligt regeringsbeslut den 16 september 1993 skulle Chalmers tekniska högskola överföras till stiftelsehögskola, vilken bildades den 1 juli 1994.[2] Driften av högskolan gick därmed över till den nybildade stiftelsen Chalmers tekniska högskola AB.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Starten[redigera | redigera wikitext]

Skolan invigdes den 5 november år 1829 i Frimuraresamhällets stora sal. Ordförande doktor Pehr Dubb var sjuk, men hans tal hölls av en ersättare:[4]

"Berättelse om Chalmerska Slöjde Skolan i Götheborg, Wid dens öppnande till Wetenskaplig Underwisning den 5 november 1829 av Frimurare Barnhus Direction."[5]

Bland annat hette det i talet: "Frimurare Barnhus-Directionen anser denna dagen för en af de gladaste och mest tillfredsställande, då den för en wördad Allmänhet, sina Medborgare Götheborgs Inwånare, får framställa framgången af sine omsorger och bemödanden, att motswara det förtroende Cancellie-Rådet och Commendeuren af Kongl. Wasa-Orden William Chalmers åt Barnhus-Directionen uppdragit..."[6]

Då hette den Chalmerska Slöjde Skolan, och tanken var att barn från fattiga familjer skulle gå på skolan och få en bra utbildning (slöjd: konstskicklighet, yrkesskicklighet), eller som grundaren kanslirådet William Chalmers uttrycker det i sitt testamente: en framdeles till inrättande bestämd Industrie Skole för fattige barn, som lärt sig läsa och skrifwa. Beloppet som skolan skulle grundas på var 112 500 riksdaler.

Först 1821, tio år efter Chalmers död, påbörjades planeringen av skolan. På grund av en arvtvist kunde de testamenterade medlen överlämnas till direktionen först 1823, utgörande 72 700 banco riksdaler. Genom räntan på det belopp som återstod efter att den första fastigheten förvärvats, anslogs ett årligt bidrag på 3 000 banco riksdaler till lärarnas löner, materialinköp, underhåll med mera.[7] Uppdraget att utveckla den nya skolan gick till industrimannen Carl Palmstedt, som även blev skolans förste rektor.[8] Palmstedt hade flyttat till Göteborg i juni 1829 och redan efter en vecka skrev han skolans reglemente.[9] Skolan hade sina första lokaler i huset Norra Larmgatan 4, vid Lilla Bommen i närheten av vallgraven - som lades igen 1860[10].

På sommaren 1832 besöktes Chalmers av kung Karl XIV Johan, och rektor Carl Palmstedt lyckades med sin galliska livlighet och kunnighet i franska språket få kungen starkt intresserad av skolan. Besöket innebar även att kungen på stående fot bidrog med 600 riksdaler ur sin privata kassa, samt utlovade en proposition om ett årsanslag till skolan.[11] Den 4 april 1835 tilldelade Kungl. Maj:t skolan ett årligt anslag med 3 000 riksdaler.[12] Kungen besökte Chalmers på nytt under hösten 1833 samt en sista gång 1839.[13]

I mitten av 1830-talet försökte frimurarna åter göra Chalmers till en arbetsinrättning för tiggargossar, man ville kasta ut det lärda kramet. Palmstedt kämpade dock vidare för sina idéer, och vid en resa till Stockholm 1835 vann han vännen Jacob Berzelius gehör för sin linje.[14] Samtidigt blev skolans ekonomi ett stort problem, detta trots att riksdagen beviljat skolan statsbidrag redan 1835. Inledningsvis vägrade dock Barnhusdirektionen att ta emot bidraget. Statsmakten beslöt därför att en ny styrelse skulle inrättas,[15] och genom ett kungligt brev den 28 september 1836 beslutades om de allmänna grunderna för skolans organisation och inriktning av stadgar.

Den 9 november 1838 fastslogs Chalmers första stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t. Här bestämdes exempelvis att undervisningen skulle vara avgiftsfri. Skolan ställdes därmed under ledning av en särskild styrelse, bestående av 6 ledamöter, varav barnhusdirektionen fick utse 3 och återstående 3 utgjordes av "Länets Höfding, Stiftets Biskop och en för kunskaper känd Fabrikant eller annan Slöjd Idkare". Dessutom beslutades att landshövdingen skulle vara styrelsens ordförande. Undervisningen skulle "i allmänhet wara mera populär och praktisk än strängt wetenskaplig, och såvitt möjligt göras åskådlig genom förewisande af prof och försöks anställande". Utbildningstiden var sju terminer.[12][16] Inflytandet för frimurarbarnhusdirektionen minskade därmed. Förvaltningen av den Chalmerska fonden behöll man dock ända fram i våra dagar.[14]

Den tidiga undervisningen[redigera | redigera wikitext]

Vid starten fanns det 5 ordinarie elever (skulle ha fyllt 18 år och genomgått trivialskola) och 5 extraordinarie (14-15 år gamla och studerandes enstaka ämnen). Antalet lärare var tre: 1 föreståndare (fysik, kemi samt kemisk och mekanisk teknologi) och 2 lärare - löjtnant Samuel Wilhelm Lagerborg i matematik och linearritning samt verkmästare Anders Rehn i metallers bearbetning.

Vid "Den årliga pröfningen med Eleverna", lördagen den 15 juni 1839, var elevernas antal vid läsårets slut 63 stycken. Undervisningsämnena var: fysik, med tillämpning på konster och näringar (14 elever), elementarkemi (18) och kemisk teknologi (11), vid det kemiskt tekniska laboratoriet hade 10 elever arbetat, praktisk mekanik och maskinritning (10), matematik med aritmetik, planimetri, stereometri, trigonometri, serier och logaritmer samt algebra (40). I ritsalen och i frihandsteckning och linearritning (49), och i modellverkstaden (34).

Följande lärare hade undervisat; slöjd-skolans föreståndare och förste lärare i fysik och kemisk teknologi; andre läraren i kemi, "Hr Tranberg" i elementarkemi samt ledning av arbetet i kemiskttekniska laboratoriet; löjtnant Weinberg i matematiska kunskapsarter, praktisk mekanik och ritning. Särskilt undervisning i "främmande språk": i engelska av rektorn, magister Kullberg (12); i franska av språkläraren S:t Cyr Donnesud (9) samt i tyska av språkläraren Vallentin (8). Verkmästare Wickstedt i modellverkstaden.

De elever som utexaminerats under perioden hade bland annat följande yrken och befattningar: bildhuggeri för husgeråd, bruksrörelse, bryggerihantering, fabriksföreståndarebefattning, färgerihantering, glashantering, guldsmedshantverk, handel, järnhantering, instrumentarbete för fysik och matematik, juvelerarehantering, lantbruk, lantmäteri, litografi, maskinarbete, mekanik, medicin, metallarbete, militära befattningar, murareyrket. Musikaliskt instrumentarbete, målarekonsten, orgelbyggare, pharmaci, ritning för maskinbyggeri, segelsömmare, snickerihantverk, spegelfabrikation, sockerraffinering, inom sjöväsendet och stenhuggeri.[17]

Nya lokaler vid Storgatan[redigera | redigera wikitext]

Chalmers slöjdskolas nybyggnad 1869.
Teckning i Ny Illustrerad Tidning av Otto August Mankell.

Snart blev skolan för trång och fortsatt expansion blev möjlig genom att man 1833 erhöll två "öde granntomter", och 1869 flyttade Chalmers till nya lokaler vid Storgatan 43, där invigningen skedde 12 oktober. År 1852 hade verksamheten indelats i en lägre avdelning, vilken bedrev grundläggande undervisning, och en högre, vilken hade mer vetenskaplig inriktning. Lärareantalet var då åtta stycken, och föreståndare erhöll samtidigt professors namn. En lektor undervisade i matematik, mekanik, beskrivande geometri och linearritning, en annan lektor i allmän fysik, mekanisk teknologi och byggnadskonst och en annan i kemi, kemisk teknologi med tillhörande laborationsövningar samt mineralogi och geognosi. En biträdande lärare undervisade i matematik och andra i frihandsteckning, modellering och verkstadsarbete. Först i de stadgar som utfärdades den 10 augusti 1877, föreskrevs för första gången att skolan skulle bestå av en högre och en lägre avdelning. I den högre avdelningen skulle den vetenskapliga och tekniskt inriktade undervisningen under första året vara gemensam för alla elever, och först därefter uppdelas på tre olika linjer; den mekaniskt-tekniska, den kemiskt-tekniska samt byggnadsfacket. Antalet lärare hade 1878 ökat till 13, varav 4 lektorer och 9 övriga lärare. Sedan 1852 hade allmän byggnadslära och husbyggnadskonst, väg- och vattenbyggnadskonst samt svenska språket och bokföring tillkommit som läroämnen.[16]

Chalmers tekniska läroanstalt och Chalmers tekniska institut[redigera | redigera wikitext]

Skolan, som från 1883 hette Chalmers tekniska läroanstalt, hade en mellanställning mellan de tekniska elementarskolorna och Kungliga Tekniska högskolan. År 1914 ändrades namnet till Chalmers tekniska institut. Chalmers styrelse lämnade 1885 en begäran hos Göteborgs stadsfullmäktige om anslag från den Renströmska fonden med 35 000 kronor till inrättande av en materialprovningsanstalt, vilket godkändes. Samtidigt införlivades Skeppsbyggeriskolan med Chalmers, såsom en fjärde fackskola. En utvidgning av lokalerna blev därför nödvändig genom tillbyggnader. Två lärarbefattningar kom samtidigt till i skeppsbyggeri. Ytterligare utvidgningar skedde på 1890-talet, genom ett elektrotekniskt laboratorium, samt genom att det kemiska laboratoriet utökades.

Uppgiften för den högre avdelningen, blev 1914 att "lämna en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning". Det innebar en större specialisering av läroämnena, varför flera speciallärarebefattningar tillsattes. Inträdeskraven skärptes, och innebar bland annat att kunskaperna i svenska, tyska eller engelska skulle motsvara "ring III vid högre allmänt läroverk". I fysik motsvarande godkänt betyg i studentexamen på latingymnasiet samt elemäntära kunskaper i kemi. Vid höstterminen 1918 skärptes kraven för kemi till att motsvara "dem för flyttning till realgymnasiets ring IV".[18]

Flytten till Gibraltar[redigera | redigera wikitext]

Till höstterminen 1926 var det dags för en ny flytt, den här gången till Gibraltarområdet i Landalabergen. Till en kostnad av 300 000 kronor hade det uppförts nybyggnader för de kemiska- och fysiska institutionerna. Efter en arkitekttävling som slutfördes 10 januari 1921 hade det inkommit 17 förslag, där förstapriset gick till "Origo" som utarbetats av arkitekterna Arvid Fuhre, Hugo Jahnke, Conny Nyquist och Karl Samuelsson. Det var Göteborgs stad som tillhandahöll 96 000 m² av sina egendomar Landala och Gibraltar.[19][20]

Chalmers blir högskola[redigera | redigera wikitext]

I samband med marköverlåtelsen hade institutets styrelse utverkat att en Kunglig kommitté blev tillsatt — "1919 års sakkunniga för Chalmerska Institutets omorganisation", som 1920 och 1922 avgav två betänkanden med förslag om att Chalmers Tekniska Institut skulle ombildas till en teknisk högskola med 200 studerande i första årskursen. Vid institutets 100-årsjubileum 1929 gjordes nya försök att lösa frågan, men eftersom Sverige då drabbats av en förödande depression, ansåg de sakkunniga att deras förslag inte kunde genomföras. I oktober 1933 tog styrelsen upp organisationsfrågan på nytt genom en skrivelse till staten med kravet om en ombildning. Institutets ordförande var då landshövdingen Oscar von Sydow. Styrelsen fick därefter i april 1934 själv i uppdrag att utreda frågan.

År 1937 uppnåddes full likställdhet med Kungliga Tekniska högskolan, då institutet den 1 juli förstatligades och fick sitt nuvarande namn. Samtidigt separerades den högre undervisningen slutgiltigt från den gymnasiala, som bedrevs i den tidigare lägre avdelningen, vilken ombildades till Tekniska gymnasiet i Göteborg. Högskolans rektor (Sven Hultin) skulle under en övergångstid vara rektor även för Tekniska gymnasiet, vilket varade till den 1 juli 1945.[21] Mellan 1943 och 1968 tillkom många skolbyggnader på området och några av dem används fortfarande i undervisningen. Den nya styrelsen bestod av landshövding Malte Jacobsson (ordförande), biskop C.E.D. Block, överdirektör Hugo Hammar, tidigare justitieborgmästare Bernhard Lindberg, konsul Ivar Fallenius samt arkitekt Sven Steen.[22]

Chalmers första professorsinstallation ägde rum i Stenhammarsalen den 13 februari 1943. Det var professor Gustaf Fredrik Ambjörn, som tillträdde professuren i praktiskt skeppsbyggeri och professor Gustaf Lundberg, som tillträdde professuren i elasticitets- och hållfasthetslära.[23]

Chalmersmedaljen, instiftades 1948 till 200-årsminnet av William Chalmers födelse. Personer som genom intresse och värdefulla insatser främjat högskolans verksamhet och utveckling, ska kunna tilldelas medaljen. Den första medaljen överlämnades av ordföranden i lokalstyrelsen för Chalmers, dr Hilding Törnebohm, till frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg. Fram till 1838 ledde de Chalmers slöjdskola och har sedan dess haft representanter i Chalmers styrelse som förvaltare av den chalmerska donationen. Medaljen mottogs av ordföranden, major Herbert Jacobsson. De övriga medaljmottagarna var: landshövding Malte Jacobsson, generaldirektör Gösta Malm, professor Sven Hultin, tidigare statsrådet, professor Georg Andrén, arkitekt Sven Steen och direktör Hugo Heyman.[24]

Den första doktorspromotionen ägde rum den 24 februari 1951, då Chalmers för första gången hade tillerkänts rätten att promovera teknologie doktorer. Promotor, professor Sven Hultin, satte doktorshatten på sex doktorer och fyra hedersdoktorer.[25]

Donationer fram till 1900[redigera | redigera wikitext]

Donationerna uppgick 1905 till 467 435 kronor.[27]

Dagens Chalmers[redigera | redigera wikitext]

Idag består Chalmers av två campus: Johanneberg och Lindholmen. Campus Johanneberg är det område som de flesta syftar på när de pratar om Chalmers tekniska högskola och det är denna del som tidigare kallades Gibraltarområdet. De flesta av civilingenjörsprogrammen finns på campus Johanneberg och här finns det nybyggda kårhuset. På campus Lindholmen håller högskoleingenjörsprogrammen till samt Sjöbefälsskolan. Ett omfattande arbete pågår för att klyftorna mellan de båda campusens status ska minska. På Lindholmen har det de senaste åren uppförts flera nya skolbyggnader. Förutom på de båda campusen har Chalmers forskning vid Onsala Rymdobservatorium, SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) i Delsjön och LundbergslaboratorietMedicinareberget i Göteborg.

På Chalmers utbildas civilingenjörer, arkitekter, högskoleingenjörer, teknologie kandidater, teknologie doktorer och licentiater samt sjöbefäl. Chalmers har genom Chalmers Asia kontor vid National Chiao Tung University (NCTU) i Taiwan. Syftet är att öka medvetenheten på Chalmers om utvecklingen i Östasien med fokus på Taiwan, att främja studerandeutbytet mellan NCTU och Chalmers, samt att synliggöra Chalmers i regionen.[28]

Chalmers är sedan den 1 juli 1994 en stiftelsehögskola[2] med styrelsen för Stiftelsen Chalmers tekniska högskola som högsta beslutande organ. I Chalmerskoncernen ingår Chalmers tekniska högskola AB samt ett antal dotterbolag.[29]

Utbildningar[redigera | redigera wikitext]

Arkitekt- och civilingenjörsutbildningar (270/300 hp)[redigera | redigera wikitext]

Kemiteknik med fysik startade 1988 som ersättning för inriktningen F-K på Teknisk fysik.

Automation och mekatronik är en civilingenjörsutbilding i gränslandet mellan maskin-, elektro- och datateknik. Det är en utbildning med fokus på styrning och reglering av integrerade system med både mekaniska och elektriska komponenter.

Högskoleingenjörsutbildningar, H (180 hp)[redigera | redigera wikitext]

Sjöfartsutbildningar, Sjö (180 hp)[redigera | redigera wikitext]

Teknologie kandidatutbildningar (180 hp)[redigera | redigera wikitext]

Övriga utbildningar[redigera | redigera wikitext]

Tillkommer gör en mängd masterprogram samt

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

1829–1869: Lilla Bommen[redigera | redigera wikitext]

Det Hultmanska husetHultmans holme - efter snickaremästare Nicolaus Hultman (1762-1819) - var ett trevånings stenhus vid Norra Larmgatan 4, i "N:o 108 uti Nya Quarteret, Bastionen Gustafvus Primus" som uppförts i början på 1800-talet. Hultman ägde flera hus och tomter i östra Nordstaden och hade 1811 köpt de båda tomterna "6 qv. nr 11 och 17" och där låtit uppföra ett trevånings stenhus med fasaden åt den sluttande vallen och kanalen därutanför[30]. Huset låg bara ett par tiotal meter från Vallgraven som mynnade ut i Lilla Bommen, ungefär ett kvarter bortom nuvarande Femmanhuset. Det köptes av Barnhusdirektionen, för Chalmerska slöjdskolans räkning, på en konkursauktion i Stockholm 14 mars 1821. Priset var 11 000 riksdaler. Förhandlingar med staden om en lämplig tomt hade pågått i många år. Ett förslag om en tomt på Exercisheden hade direktionen tackat nej till och nu tog man saken i egna händer[30]. Efter omfattande reparationer startade skolan sin verksamhet här 1829. Det var Palmstedt själv, som tillsammans med den blivande läraren för modellverkstaden, Anders Rehn stod för arbetet. Huvudbyggnaden inrymde lektionsrum, ritsal och laboratorie samt bostad för föreståndaren och två lärare. I byggnaden åt Norra Larmgatan fanns skolans verkstad. Göteborgs stad skänkte senare en intilliggande tomt, där skolan uppförde en tvåvåningsbyggnad i sten.

År 1847 installerades gasljus i verkstäderna, laboratoriet och ritsalen, vilket då var en nyhet som fick stor uppmärksamhet. 1830 upplät magistraten Stadstjänareholmen eller den så kallade Hultmans holme till slöjdskolan under 25 år. Som villkor för detta gällde att holmen skulle användas för elevernas undervisning i trädgårdsskötsel och jordbruk. Eftersom sådan undervisning inte ingick i skolans program, utarrenderades istället holmen för 133 riksdaler 16 skilling banco, vilket tillföll skolan.

Arkitekten Adolf W. Edelsvärd utarbetade i januari 1855 ritningar till nya lärosalar - en tillbyggnad norr om det Hultmanska huset - för Chalmersska slöjdskolan. I maj 1855 godkändes ritningarna av stadsarkitekt Kaufmann, och byggmästare Carl Gustaf Dahmm kunde därefter uppföra den nya lärobyggnaden, vilken stod klar efter ett år. Ritningar visar att den nedre våningen tas upp av en stor kemisal och att den övre våningen, med stora fönsteröppningar, innehöll en ritsal. För att eleverna skulle hålla värmen, fanns rejäla kakelugnar. Byggnadens huvudfasad vette även den mot "Wall Kanalen".[31]

Då skolan 1869 flyttade till sina nyuppförda lokaler, bjöds de gamla byggnaderna vid Lilla Bommen ut på auktion, dock utan resultat. Men under åren 1875-76 kunde de slutligen säljas för 100 000 kronor, varav 75 000 kronor för den Hultmanska fastigheten. Det Hultmanska huset revs 1971.

1869–1926: Storgatan[redigera | redigera wikitext]

Av Sven Adolf Hedlund, August Kobb, Edvard von Schoultz, Albert Ehrensvärd d.ä. med flera, blev det ursprungligen (17 oktober 1866) föreslagit till stadsfullmäktige att skolans nya byggnad skulle uppföras på "Lilla Berget" i 6:e och 7:e roten, ett område som avgränsades av Smedje-, Sill-, Tyggårds- och Köpmansgatorna. Tomten var på 40 000 kvadratfot (cirka 3 900 kvadratmeter) och värderades till cirka 200 000 riksdaler.[32] Planerna fullföljdes aldrig och Storgatan 43 blev istället snabbt ett nytt alternativ.

Storgatan 43 i 12:e Roten, andra kvarteret Kronoberg, var en tvåvånings stenbyggnad med två fristående flyglar i renässansstil. Byggnaderna ritades av Victor von Gegerfelt och uppfördes med start på senhösten 1867, kring en rymlig gårdsplan av byggmästare P J Rapp, till en kostnad av 148 000 riksdaler. Tomten på 45 988 kvadratfot (cirka två tredjedelar av kvarteret) hade kostnadsfritt upplåtits av Göteborgs stadsfullmäktige i mars 1867. Byggnaderna invigdes 4 oktober 1869 klockan 12 med tal av landshövding Albert Ehrensvärd d.ä. och domprost Peter Wieselgren. Ny illustrerad tidning skrev i september 1869 om de då angränsande omgivningarna: "Helt nära staden, på södra sidan om den så kallade Nya alléen och i närheten af Nya teatern, är Chalmerska slöjdskolans område beläget. Omgifningen på alla sidor utgöres af vackra trädgårdar. Tillträdet lättas genom breda avenyer. Lugn och stillhet, nödvändiga vilkor för ett ostördt undervisnings-arbete, herrska i denna omgifning". Huset byggdes till med en våning 1888, ritad av arkitekt Hans Hedlund.

Huvudbyggnaden var 168 fot lång, 48 fot bred och 39 fot hög (från marken till gesimsen), och i första våningen fanns salar för undervisning i modellering och frihandsteckning samt en rymlig lokal för undervisningsmateriel; dessutom två salar för undervisningen i fysik, mekanisk teknologi, mekanik och byggnadskonst. På den andra våningen fanns arbetsrum för lärarna samt en tambur, två parallella stora salar försedda med en mellanvägg som kunde bli till en samlingslokal. Dessa var avsedda för undervisningen i matematik och linear- och konstruktionsritning. I detta våningsplan hade föreståndaren sin lägenhet och skolan sitt bibliotek. Flygelbyggnaden för undervisning i kemi samt laboratorier, var 87 fot lång, 37 fot bred och 32 fot hög. I källarvåningen fanns laboratorium för beredningar i stort, rum för laboratorieredskap och en kolkällare. På första våningen fanns en större föreläsningssal och två laboratorier för "kemiskt-tekniska övnings- och preparatoriska arbeten". Andra våningen upptog också två laboratorierum för analytiska arbeten, ett arbetsrum för läraren, vågrum samt en sal med samlingar. Byggnader samt tomt taxerades 1889 till 200 000 kronor.[33]

År 1907 flyttade den angränsande Slöjdföreningens skola och Chalmers kunde då disponera hela kvarteret. Stora om- och tillbyggnader skedde 1911-13 och ett nytt maskinlaboratorium på gårdsplanen var färdigt under hösten 1914. Bland annat utvidgades ritsalarna, lokalerna för skeppsbyggerifacket, en rymlig laborationssal för elektrotekniska facket tillkom, två föreläsningssalar för matematik, en lokal för undervisning i mineralogi, en hörsal för kemi, ökat utrymme för materialprovningsanstalten samt tre vaktmästarbostäder. Efter rektorn August Wijkanders död 1913, byggdes hans bostad i huvudbyggnaden om till kansli, rektorsrum, en utvidgad sessionssal, en ny hörsal samt en bostad åt den förste vaktmästaren. Ombyggnaderna finansierades med lån ur donationsfonderna. [34][35][36][37][38][39][40][41][42]

På gårdsplanen avtäckte landshövding Oscar von Sydow den 3 november 1917 en minnesbyst av professor August Wijkander. Den tre meter höga bysten i granit var utförd av skulptören Sidney Gibson, och bekostades genom "--subskription bland institutets lärare, elever och enskilda vänner till den aflidne,--" .[43]

1926 och framåt: Johanneberg[redigera | redigera wikitext]

Institutionen för arkitektur

Med början 1926 flyttade institutet till nya lokaler uppe i Johanneberg, där högskolans Campus Johanneberg är beläget idag. Menat som en imponerande centralbyggnad uppfördes huset "Origo" på en kulle, ritat av Arvid Fuhre[44]. Huset är i 20-talsklassicistisk stil med rött tegel och skiffertak. På östra fasaden sitter åtta porträttbyster skulpterade av Johan Ek föreställande framstående svenska fysiker och kemister: Svante Arrhenius, Anders Ångström, Johan Carl Wilcke, Anders Celsius, Torbern Bergman, Carl Wilhelm Scheele, Jöns Jacob Berzelius, Alfred Nobel.[45]

Chalmerska byggnadskommittens förste ordförande var Hugo Hammar. Övriga ledamoter var länsarkitekten E. Friberger, rektor Sven Hultin och arkitekt S. Steen, samt professorn i byggnadslära och ornamentsritning vid GTH, M. Wernstedt. Som chefsarkitekt antogs professorn i byggnadslära och ornamentsritning vid GTH, M. Wernstedt, som därmed satte sin prägel på de nya byggnader som uppfördes på "Nya Chalmers".[46]

Redan den 10 maj 1949 beslöt byggnadsnämnden i Göteborg om en ny stadsplan, som innebar att Gibraltarvallen mellan Landalas höjdområde och Gibraltargatan, skulle avvecklas som idrottsområde. Detta innebar bland annat att Statens skeppsprovningsanstalt kunde förlänga provningsrännan med cirka 100 meter[47]. Fysikinstitutionen tillbyggdes och togs i bruk 1948. Vidare tillkom en byggnad för Svenska textilforskningsinstitutet 1945 samt en tillbyggnad av institutionen för silikatkemi, ungefär samtidigt.[48]

På 1960-talet uppfördes en rad nya byggnader; 1960-1963 restes Kurslaboratorium Fysik samt två byggnader för Kemiinstitutionen. Arkitekt för dessa var Klas Anshelm[49] Administrationsbyggnaden och Palmstedtsalen byggdes 1963 enligt Jan Wallinders ritningar[50], medan A- och V husen ritades 1966 av Helge Zimdal.[51]

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

1829-1852 Carl Palmstedt
1852-1881 Eduard von Schoultz
1881-1913 August Wijkander
1913-1933 Hugo Grauers
1934-1943 Sven Hultin
1943-1958 Gustav Hössjer
1958-1966 Lennart Rönnmark
1966-1974 Nils Gralén
1974-1989 Sven Olving
1989-1998 Anders Sjöberg
1998-2006 Jan-Eric Sundgren
2006- Karin Markides

Personer[redigera | redigera wikitext]

Framstående personer som utexaminerats från Chalmers[redigera | redigera wikitext]

De första lärarna[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Palmstedt, lärare i fysik, kemi samt kemisk teknologi.
  • Samuel Lagerborg, kapten, född 1798 i Norrbottens län, död 1852 i Göteborg. Lärare i matematik och linearritning 1829-34.
  • Anders Rehn, lärare i modellverkstaden 1829-33.
  • Erik Ronell, verkmästare, lärare i modellverkstaden 1831-32.
  • Wilhelm Ludvig Regnell, verkmästare, född 1800. Lärare i modellverkstaden 1832-33.
  • Algot Landin, apotekare, född 1811 i Stockholm, död 1869. Andre lärare i kemi och kemisk- tekniska laborationer 1833-34.
  • Johan Wickstedt, verkmästare, född 1810. Lärare i modellverkstaden 1833-45.
  • Clemens Ullgren, adjunkt, född 1811 i Stockholm, död 1868. Andre lärare i kemi och kemisk- tekniska laborationer 1834-36.
  • Johan Philip Weinberg, löjtnant, född 1808, död 1841. Lärare i matematik och linearritning 1835-40.
  • Carl Johan Tranberg, farmacie kandidat, född 1812, död 1857. Andre lärare i kemi och laborationer 1836-44.

[55][56]

De första eleverna[redigera | redigera wikitext]

År 1830 utexaminerades dessa fem elever:[57]

De första kvinnorna[redigera | redigera wikitext]

Den första kvinnliga chalmeristen var Vera Sandberg 1914 som läste kemi, och tog examen 1917. Den första kvinnan som tog arkitektexamen på dåvarande Chalmers Tekniska Institut var Margit Hall (1901-1937) som påbörjade studierna 1919 och utexaminerades 1922.[58] Civilingenjör Calla Blomstrand var Sveriges första kvinnliga väg- och vattenbyggnadsingenjör. Hon utexaminerades i februari 1944.[59] Marianne Kärrholm blev 1984 Chalmers första kvinnliga professor, i ämnet konsumentteknik.[60]

Utbytesprogram[redigera | redigera wikitext]

Chalmers Innovation[redigera | redigera wikitext]

Sten A. Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur gav en donation på 50 miljoner kronor till Chalmers. Detta blev grundplåten till Chalmers Innovation, en stiftelse med syfte att möjliggöra för uppfinnare och kreatörer att förverkliga nya idéer baserade på teknik. Man har sin verksamhet på två platser i Göteborg: Stena Center — mitt emot Chalmers huvudentré — och på Lindholmen Science Park, nära Chalmers Lindholmen.

Sason School of Design[redigera | redigera wikitext]

Sason School of Design är ett samarbete mellan Designhögskolan i Umeå och Chalmers.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Statyn Emil och Emilia
  • I samband med Chalmers 100-årsjubileum, de så kallade "Chalmersdagarna" 4-5 november 1929 i Göteborg, överlämnade professor Gösta Bodman till högre avdelningens elevkår ett nytt standar som tillkommit på initiativ av professorskan C. Hedvall. Standaret med "Avancez"-märket i guld på vitt siden, var utfört av konstnärinnan I. Wedel. Överlämnandet skedde i vestibulen i Chalmersbyggnaden vid Vasagatan, den 5 november 1929, kl. 10.[61]
  • Den 20 november 1954 firade Chalmers sitt 125-årsjubileum i Göteborgs universitets aula. I anslutning till högtidligheten installeras de av högskolans professorer, som utnämnts under tiden efter den föregående professorsinstallationen den 24 februari 1951: Helge Zimdal (Arkitektur), Stig Löfgren (Textilmekanik), Erich Adler (Organisk kemi), Lennart Rönnmark (Byggnadsekonomi och byggnadsorganistaion), Cyrill Brosset (Oorganisk kemi), Folke Tenelius (Fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik), Anders Svennerud (Praktiskt skeppsbyggeri) och Niels Knudsen (Elektrisk anläggningsteknik). Jubileums- och installationsmiddag för 600 inbjudna gäster intogs i "Kopparbunken" på Chalmersområdet.[62]
  • Under år 2004 firade skolan 175-årsjubileum under mycket pompa och ståt.
  • En student vid Chalmers kallas chalmerist. Ospecifierade chalmerister kallas Emil och Emilia. Emil valdes in i Teknologföreningen CS 1944,[63] och den 4 april 1955 samlades den kvinnliga delen av Chalmers studentkår för att bilda Teknologföreningen Emilia.[64]
  • I tävlingen Teknik-SM har teknologer från Chalmers vunnit segerpokalen flera år.[65]
  • Chalmersplatsen i stadsdelen Landala, är ett torg som fick sitt namn 2004. Platsen ligger vid entrén till chalmersområdet, där Aschebergsgatan, Guldhedsgatan, Landalagatan och Sven Hultins Gata möts och vid den västra mynningen av Chalmerstunneln. Platsen ligger inom Chalmers område.[66]
  • Då kung Carl XVI Gustaf var på en av sina eriksgator under sommaren 1974, besökte han Chalmers och bjöds då på en roddtur av chalmeristerna i bassängen vid Sven Hultins gata. Vid årorna i plastekan satt Per Rudqvist.[67]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Chalma mater: del IV 1926-1949, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1970 s. 596
  2. ^ [a b] Sveriges statskalender 1998, Johan Hirschfeldt & Christina Spiegelberg, CE Fritzes, Stockholm 1998 ISBN 91-38-31311-1 s. 419
  3. ^ Chalmers: lite Chalmershistoria, Chalmers informationsavdelning, Göteborg 1998, s. 42
  4. ^ Chalma mater : del I 1780-talet - 1864, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1967, s. 86. Palmstedt i ett brev till Berzelius, den 13 november 1829, "Ändtligen skedde Slöjdeskolans högtidliga invigning för 8 dagar sedan i Frimuraresamhällets stora sal. Talen höllos af Doct. Dubb in effigie föreställd af en annan läsare (emedan gubben sjelf var opasslig) samt af mig."
  5. ^ Hugo Hammar 1864 4/3 1939, red. Olof Traung, Sjöfartsmuseet i Göteborg, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1939 s.46
  6. ^ Chalmers: lite Chalmershistoria, Chalmers informationsavdelning, Göteborg 1998, s. 20
  7. ^ Göteborgs Kalender för 1857, Utgifven af S. A. Hedlund och Anton Berg, Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857, s. 102
  8. ^ Under Palmstedts föreståndarperiod, fanns totalt 644 elever inskrivna vid skolan. Han höll väl reda på var eleverna hamnade, och de anses ha lämnat avsevärda bidrag till Sveriges industriella utveckling. Källa: Carl Palmstedt, (1987), s. 7
  9. ^ Det gamla Chalmers : 1829-1937, (1994), s. 11
  10. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 54
  11. ^ Hugo Hammar 1864 4/3 1939, red. Olof Traung, Sjöfartsmuseet i Göteborg, Göteborg 1939, s. 48
  12. ^ [a b] Chalmersska institutet 1829-1904 (1907), s. 10
  13. ^ Det gamla Chalmers : 1829-1937, (1994), s. 14
  14. ^ [a b] Carl Palmstedt : Pionjär för vetenskaplig teknisk utbildning, professor Nils Gralén, utgiven av Chalmers Tekniska Högskola, Informationssekretariatet, Göteborg 1987, s. 4f
  15. ^ Chalmers: lite Chalmershistoria, Chalmers informationsavdelning, Göteborg 1998, s. 21
  16. ^ [a b] Svenska industrier, (1945), s. 20f
  17. ^ Post- och Inrikes Tidningar, 1839-06-26, s. 3
  18. ^ Svenska industrier, (1945), s. 20
  19. ^ Chalmers Tekniska Institut: Minnesskrift 1829-1929, (1929), s. 86-89
  20. ^ Chalma mater: del III 1904-1926, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1969 s. 576
  21. ^ Chalmers tekniska högskola 1829 - 1954 : minnesskrift utgiven till skolans 125-års jubileum, Gumperts förlag, Göteborg 1954 s. 4-5
  22. ^ Landala i ord och bild : en stadsdelsskildring, red. Karl-Erik Fredriksson, Föreningen Gamla Landala Pojkar, Göteborg 1962, s. 208
  23. ^ Chalma mater: del IV 1926-1949, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1970, s. 686
  24. ^ Chalma mater: del IV 1926-1949, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1970, s. 747
  25. ^ Chalma mater: del V 1950-1970, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1971, s. 816
  26. ^ Berättelse om Chalmerska slöjde skolan i Götheborg, wid dens öppnande till wetenskaplig underwisning den 5 november 1829, af frimurare barnhus direction, igenom desz ordförande Pehr Dubb, Göteborg 1829 s. 18
  27. ^ Chalmersska institutet 1829-1904 (1907), s. 113-115
  28. ^ Asia Magazine, nr 14, 2010
  29. ^ Chalmers organisation
  30. ^ [a b] Östra Nordstaden i Göteborg: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie VIII, red. Maja Kjellin, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1973, s. 64f
  31. ^ Arkitekt vid industrialismens genombrott : Adolf Edelsvärd - en yrkesbiografi, [Serie: Visuellt (Göteborg), 1404-3386 ; 5], Gunilla Linde Bjur, Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet 1999 ISBN 91-85198-16-1, s. 170
  32. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1866 : Nis 1 - 30, Göteborg 1866. N:o 29, s. 8-11
  33. ^ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 159
  34. ^ Gullbergsvass - Hultmans Holme : Stadsdelshistoria, J H Karlsson, Föreningen Gamla Holmepojkar, Göteborg 1951 s. 50-52
  35. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 641, 934
  36. ^ Det gamla Chalmers, Ulla & Alf Samuelsson, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1994 ISBN 91-7032-912-5 s. 8, 11-12, 151
  37. ^ Chalma mater : del I 1780-talet - 1864, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1967 s. 48-49
  38. ^ Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 43-44
  39. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 16, 44
  40. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 68-69
  41. ^ Chalma mater: del II 1864-1903, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1968 s. 232-235
  42. ^ Chalmers Tekniska Institut: Minnesskrift 1829-1929, (1929), s. 61
  43. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Nittonde årgången (7 oktober 1917 - 29 september 1918), D F Bonnier, Göteborg 1918, s. 95f
  44. ^ KulturNav: Fuhre, Arvid
  45. ^ Chalmers:Porträtt Origos fasad
  46. ^ Karl-Erik Fredriksson, (1962), s. 208
  47. ^ Chalma mater: del IV 1926-1949, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1970, s. 760
  48. ^ Karl-Erik Fredriksson, (1962), s. 211
  49. ^ KulturNav: Anshelm, Klas
  50. ^ KulturNav: Wallander, Sven
  51. ^ KulturNav: Zimdal, Helge
  52. ^ akademiskahus.se - Akademiska Hus: Universitetslokaler - Kreativa Miljöer - Fastighetsförvaltning - Campusmiljö : Styrelse, läst 2012-08-19
  53. ^ iva.se - Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) - ett nätverk med inriktning på teknik och ekonomi - IVA, 2010-12-15
  54. ^ globalhealthpartner.com - Styrelse - Global Health Partner, 2012
  55. ^ Chalmers Tekniska Institut: Minnesskrift 1829-1929, (1929), s. 145ff
  56. ^ Det gamla Chalmers : 1829-1937, (1994), s. 14, 30
  57. ^ Det gamla Chalmers, Ulla och Alf Samuelsson 1994 s.33
  58. ^ Läs mer + foton, VGR Regionarkivet
  59. ^ Chalma mater: del IV 1926-1949, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1970, s. 694
  60. ^ Chalma mater: del VI 1970-1996, redaktör Hans Arby & projektledning Leif Blomquist, Stiftelsen Chalma mater, Göteborg 1997 s. 1 146
  61. ^ Chalmers Tekniska Institut : Chalmers-dagarna i Göteborg den 4:e och den 5:e november 1929, Gösta Bodman, utgiven av Chalmerska Ingeniörsföreningen i Göteborg 1929, s. 20f
  62. ^ Inbjudning till Chalmers tekniska högskolas 125-årsjubileum: med professorsinstallation, [lördagen den 20 november 1954] utfärdad av rektor Gustav Hössjer, Göteborg 1954
  63. ^ Chalma mater: del IV 1926-1949, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1970, s. 699
  64. ^ Chalma mater: del V 1950-1970, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1971, s. 859
  65. ^ Teknik-SM:s webbplats: Vinnare 2000-2009
  66. ^ Göteborgs Gatunamn 2001-2006, Louise Brodin [sekreterare i Göteborgs gatunamnberedning], Göteborg 2007, s. 9
  67. ^ ANNO 74, [Årskalender], red. Madaleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1975, s. 400 + försättssidan (foto)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ekelöf Stig, red (1979). Teknik i 150 år. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 7593318. ISBN 91-7032-000-4 (inb.) 
  • Samuelsson, Ulla; Samuelsson Alf (1994). Det gamla Chalmers: 1829-1937. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 7594129. ISBN 91-7032-912-5 (inb.) 
  • Svenska industrier, [: industrilexikon över Västergötlands och Göteborgs och Bohusläns industriella utveckling med biografier över industriernas ledande män], Göteborgs industriförlag 1945, s. 20ff, "Chalmers Tekniska Högskola", av fil.mag. Rolf Persson.
  • Chalmers Tekniska Institut: Minnesskrift 1829-1929, red. Gösta Bodman, utgiven av Styrelsen för Chalmers Tekniska Institut, Göteborg 1929
  • Landala i ord och bild : en stadsdelsskildring, red. Karl-Erik Fredriksson, Föreningen Gamla Landala Pojkar, Göteborg 1962

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°41′21″N 11°58′25″Ö / 57.68917°N 11.97361°Ö / 57.68917; 11.97361