Charles De Geer (1720–1778)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Charles De Geer
Charles De Geer, porträtterad av Gustaf Lundberg (1695-1786)
Född 30 januari 1720
Finspång
Död 7 mars 1778 (58 år)
Stockholm
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Vetenskapsman,
Företagsledare,
Innehavare av Leufsta bruk
Företrädare Charles De Geer (1669-1730)
Hemort Stockholm
Maka Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787
Barn Charles de Geer (1747-1805)

Charles De Geer, född 30 januari 1720 i Finspång, död 7 mars 1778 i Stockholm, var en svensk friherre, en av rikets herrar och bruksägare.

Liv[redigera | redigera wikitext]

De Geer kom från en familj med holländska rötter. Han växte upp i Utrecht från det att han var tre år men återvände till Sverige som ung man. Han ärvde det för riket viktiga järnbruket i Leufsta från en barnlös farbror Charles De Geer (1669-1730).[1] Bruket lyckades han få att blomstra. Det var en för sin tid välkänd industrianläggning.

Då han var åtta år fick han en silkesmask i present och sedan den stunden utvecklade han ett intresse för djur och natur. Han skrev även uppsatser inom ämnet och hans största verk var det i åtta band presenterade och tryckta arbetet Mémoires pour servir à l'histoire des insectes (åtta volymer, 1752-1778). 1739, som 19-åring, blev han invald i den då nybildade Kungliga Vetenskapsakademien. Han blev dessutom en korresponderande medlem av den Franska Vetenskaps Akademien 1748. 1760 blev han hovmarskalk.

Charles De Geers maka Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787), av Gustaf Lundberg

De Geer var serafimerriddare. Han var gift med Catharina Charlotta Ribbing, som 1756 fick en medalj slagen över sig efter att ha varit den första inom den svenska överklassen som låtit smittkoppsvaccinera sina barn.[2] Han efterlämnade sonen, kammarherre Charles De Geer (1747-1805). Han ligger begravd i Uppsala domkyrka.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Hans stora samling av naturalier och insekter donerades till Vetenskapsakademien och finns nu på Naturhistoriska Riksmuseet. På sitt gods Leufsta lämnade han även efter sig ett betydande bibliotek med skrifter av Olof Rudbeck[förtydliga] samt en stor och viktig samling musikalier från 1700-talet. 1986 kunde Uppsala universitetsbibliotek köpa Leufsta biblioteket tack vara en donation från Katarina Crafoord (en av döttrarna till Holger Crafoord, grundaren av Gambro).

Arbeten[redigera | redigera wikitext]

  • Tal om nyttan, som Insecterne och deras skärskådande, tilskynda oss, ... Stockholm 1744-47.
  • Mémoires pour servir à l'histoire des insectes. Grefing & Hesselberg, Stockholm 1752-78.
  • Tal, om insecternas alstring. Stockholm 1754.
  • Abhandlungen zur Geschichte der Insecten. Müller & Raspe, Leipzig, Nürnberg 1776-83 p.m.
  • Genera et species insectorum. Crusium, Leipzig 1783 p.m.

Vanliga insekter beskrivna av De Geer[redigera | redigera wikitext]

  • Camponotus pennsylvanicus, (Hymenoptera: Formicidae)
  • Dermestes maculatus, Coleoptera 1774
  • Xestobium rufovillosum, Coleoptera 1774
  • Meconema thalassinum, Orthoptera 1773 Picture
  • Gasterophilus intestinalis, Diptera 1776
  • Episyrphus balteatus, Diptera 1776
  • Triatoma rubrofasciata, Hemiptera 1773
  • Erythrodiplax unimaculata, 1773
  • Anasa tristis,

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adliga ätten De Geer nr 291.
  2. ^ http://www.nad.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=17342
  • Duncan, James (1804-1861): Introduction to entomology. Lizars, Edinburgh 1840.
  • Pont, A.C. (1996) : Some reflections on the history of systematic Dipterology. Dipterists Digest, Series 2, 2: 49-70.
  • Degeer’s insect collection, without the original labels and not in the original cabinet may be found at the Swedish Museum of Natural History.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Anfält, Tomas (1995). ”Baronen och 1700-talets informationssamhälle.”. Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund (Borås : Valfrid i samarbete med Forskningsrådsnämnden (FRN), 1995): sid. 330-339.  Libris 2119655
  • Anfält, Tomas (1988). ”Charles De Geer och medicinen.”. Nordisk medicinhistorisk årsbok (Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968-1996) "1988,": sid. 75-84 : ill.. ISSN 0303-6480. ISSN 0303-6480 ISSN 0303-6480.  Libris 3043532
  • Anfält, Tomas (1997). ”Offentlighet och privatliv: om livet på Leufsta herrgård på 1700-talet”. Herrgårdskultur och salongsmiljö / red. Erik Kjellberg (Uppsala : Uppsala univ., Institutionen för musikvetenskap, 1997): sid. 3-14.  Libris 2775916
  • Lazarus (1904). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 9. Stockholm. sid. 256-258. Libris 68707. http://runeberg.org/millionar/9/0255.html 
  • Odelberg, Wilhelm (1980). Charles De Geer (1720-78) and his microscope: described in memory of Carl De Geer (1918-78). Stockholm: Nationalmuseum. Libris 2078016 
  • Tottie, Thomas (2007). Ädle och höglärde H. Archiater: om Charles De Geer och hans brevväxling med Carl von Linné. [Föreningen Leufsta och Cahmanorgelns vänners skriftserie], 1653-5626. Uppsala: Stiftelsen Leufsta. Libris 10462428. ISBN 978-91-633-0591-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]