Charles Lindbergh
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Från vilken/vilka källor är datainsamlingen gjord? (2011-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Charles Lindbergh | |
Lindbergh någon gång mellan 1915 och 1937.
|
|
| Född | Charles Augustus Lindbergh 4 februari 1902 Detroit, Michigan, USA |
|---|---|
| Död | 26 augusti 1974 (72 år) Kipahulu, Maui, Hawaii, USA |
| Dödsorsak | Lymfom |
| Begravningsplats | Palapala Ho'omau Church Cemetery |
| Nationalitet | Amerikan |
| Utbildning | Sidwell Friends School Redondo Union High School Little Falls High School University of Wisconsin-Madison (hoppade av under andra året) |
| Alma mater | Little Falls High School (1918) |
| Yrke/uppdrag | Flygare, författare, uppfinnare, utforskare, social aktivist |
| Religion | Lutheran |
| Maka | Anne Morrow Lindbergh (g. 1929) |
| Barn | With Anne Morrow Lindbergh: Charles Augustus Lindbergh Jr. Jon Lindbergh Land Morrow Lindbergh Anne Spencer Lindbergh (Perrin) Scott Lindbergh Reeve Lindbergh (Brown) Med Brigitte Hesshaimer: Dyrk Hesshaimer Astrid Hesshaimer Bouteuil David Hesshaimer Med Marietta Hesshaimer: Vago Hesshaimer Christoph Hesshaimer. Med Valeska (efternamn okänt): en son (namn okänt) en dotter (namn okänt) |
| Föräldrar | Charles A. Lindbergh Evangeline Lodge Land Lindbergh |
| Namnteckning |  |
Charles Augustus Lindbergh, född 4 februari 1902 i Detroit, Michigan, död 26 augusti 1974 på Maui, Hawaii, var en svenskättad (med rötter i Smedstorp på Österlen) amerikansk flygare och författare. Han var son till kongressledamoten Charles A. Lindbergh, och nära släkt med Frans Lindberg. Han växte upp i Little Falls i Minnesota.
Innehåll |
Karriär [redigera]
Lindbergh var son till advokaten Charles Augustus Lindbergh och sonson till bonden Ola Månsson i Gårdlösa (Smedstorps socken, Skåne), riksdagsledamot för bondeståndet 1847-57 som emigrerade till USA 1860.[1]
Lindbergh studerade mekanik vid Wisconsins universitet, ägnade sig från 1922 åt flygning, genomgick 1924 arméns flygutbildning och blev kapten i flygvapnets reserv samt 1926 postflygare.[1]
Som postflygare för det amerikanska postverket ansågs Lindbergh vara en mycket skicklig flygare, samt utrustad med stor tur. Fyra gånger hade han räddat sig ur störtande flygplan genom att slänga sig ut med fallskärm. Han kallades inom den amerikanska flygvärlden för (översatt) "Den flygande dåren".[2] Han blev känd när han den 20-21 maj 1927 med sitt flygplan Spirit of St. Louis genomförde den första soloflygningen nonstop över Atlanten. Flygningen tog 33,5 timmar. Inför flygningen avlägsnade Lindbergh alla onödiga detaljer i planet. Allt bränsle placerades så nära flygplanets tyngdpunkt som möjligt. Detta innebar bland annat att hela frontrutan avlägsnades. Istället installerades ett periskop ovanför instrumentpanelen.
Starten ägde rum i Garden City på Long Island strax utanför New York i närvaro av tusentals åskådare. Enligt den allmänna opinionen var Lindbergh "en ung dåre". Hans avskedsord, innan han satte sig tillrätta i sitt lilla plan, var: "När jag nu går upp i min maskin känner jag det som om jag gick upp i elektriska stolen. Men när jag stiger ur i Paris kommer jag att känna det som om jag benådats av guvernören".
Sedan han landat i Paris dröjde det en halvtimme innan han fick sätta fötterna på fransk jord. Han mottogs då av entusiastiska franska folkmassor, som "hissade" upp honom i luften och beundrarna tog maskindelar från planet som souvenirer. Efter denna prestation betraktades Lindbergh som en legend, med smeknamnet Lucky Lindy.
Lindbergh berättade sedan om färden, bland annat:
| ” | Fastän jag före avfärden fick officiella underrättelser om utmärkta väderförhållanden, så flög jag mer än 1 000 sjömil genom regnområden och det var icke roligt... jag ömsom höjde och sänkte maskinen för att pröva var det gynnsammaste vädret rådde¨...jag lyckades ändock inte påträffa vackert väder. Jag hade mycket tråkigt men blev icke sömnig och behövde icke intaga de stimulantia som jag medtagit för säkerhets skull, såsom koffein. Jag drack bara vatten, men måste erkänna att jag var tusan så törstig när jag äntligen kom fram!...Summa summarum - jag hade mycket väl kunnat fortsätta att flyga... sedan jag landat hade jag 300 liter bensin kvar... Jag ämnar ej återvända till Amerika luftvägen... Jag är rörd över det mottagande jag rönt från Frankrikes befolkning... Det är första gången jag är i Paris... I varje fall, jag har haft tur... | „ |
| — Charles Lindbergh | ||
Den svenska regeringen skickade en hyllning till Lindberg när budskapet om hans landning nådde andra kammaren, såsom ett telegram: "Medlemmar av svenska riksdagen, som i tankarna följt Eder på den djärva färden mellan nya och gamla världen, sända avkomlingen av svenska fäder sin stolta lyckönskan till den lyckligt fullbordade bragden". Lindman/Hamrin/Hansson/Johansson.[3]
Han gifte sig med Anne Morrow den 27 maj 1929. Hon var redan före de träffades gravid med ett barn åt en annan man. Hon var dotter till USA:s ambassadör i Mexiko Dwight Morrow och de träffades då Lindbergh avlade ett besök i den mexikanska huvudstaden för att mottaga hyllningar. Svärfadern ordnade att de träffades och gifte sig innan barnet blev fött. Hon blev sedan hans andrepilot, och 1931 gjorde de tillsammans en resa till bland annat Alaska och Kina i ett enmotorigt plan.
1933 företog Lindbergh tillsammans med sin hustru en flygning Amerika-Grönland-Europa för att undersöka möjligheterna för regelbunden flygtrafik denna rutt. Han avlade då ett besök i Sverige.[4]
Kidnappningen av Lindberghs son [redigera]
Den 1 mars 1932 kidnappades och mördades deras förstfödde son, knappt tvåårige Charles Augustus Lindbergh Jr. Detta ledde till den största människojakten efter den skyldige någonsin i brottsbekämpningens historia - så småningom greps tyskfödde snickaren Bruno Hauptmann, denne dömdes slutligen fast att han bedyrade sin oskuld till skyldig, och avrättades i elektriska stolen. På senare tid har dock riktigheten i domen ifrågasatts och flera oständigheter talar för ett justitiemord i "nationens intresse". Det döda barn som hittades och påstods vara den bortrövade sonen, undersöktes endast ytligt och identifieringen är därför osäker. Den stege som Hauptmann sades ha använt var ett stark bevis då ursprunget (genom undersökning av materialet) enligt åklagaren kunde spåras, vilket i efterhand har kritiserats. Paret Lindbergh fick sedan ytterligare fem barn.
Andra världskriget [redigera]
Charles Lindbergh startade organisationen America First, som verkade mot en amerikansk inblandning i andra världskriget mot Tyskland. Tidigare hade han påtalat vikten av att Storbritannien och Frankrike inte skulle gå i krig mot Tyskland som han såg som en viktig civilisationens bastion mot sovjetkommunismen. Denna inställning ändrade emellertid Lindbergh efter Pearl Harbor. På grund av antijudiska uttalanden samt en nära koppling till Tyskland före kriget ansågs han dock inte pålitlig av amerikanska regeringen. Han besökte ofta Tyskland och träffade bland andra Hermann Göring som gjorde detta till en stor mediahändelse och propaganda för Nazityskland. Detta medförde att hans popularitet i USA dalade starkt.
År 1940 uttalade Franklin D. Roosevelt: "Om jag skulle dö imorgon, så vill jag att ni skall veta detta: Jag är absolut övertygad om att Lindbergh är nazist."[källa behövs]
Efter Lindberghs död visade det sig att han hade flera barn i Tyskland.
Bibliografi [redigera]
- Lindbergh, Charles A.; Mantling S Rune (1982). Ett liv: [mina övertygelsers självbiografi]. Köping: Lindfors. Libris 7630323. ISBN 91-7268-074-1
- Lindbergh, Charles A. (1970) (på engelska). The Wartime Journals of Charles A. Lindbergh. New York: Harcourt, Brace, Jovanovich. ISBN 978-0-15-194625-9
- Lindbergh, Charles A; Blomkvist, Torsten (1954). Spirit of St. Louis: den första atlantflygaren berättar. Stockholm. Libris 68718
- Lindbergh, Charles A. (1953) (på engelska). The spirit of St. Louis. London: John Murray. Libris 778385
- Lindbergh, Charles A. (1927). "Vi": Min maskin och jag : den berömde flygarens egen skildring av sitt liv och flygningen över Atlanten .... Stockholm: Bonnier. Libris 1338646
Referenser [redigera]
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 247
- ^ Rudberg, Erik; Hellblom, Edvin, red (1928). Svenska Dagbladets årsbok : 1927. Stockholm: Svenska Dagbladet. Sid. 187. Libris 283647
- ^ Jubileumsverk i ord och bild över 1906 och 1911 års män, Egil Lönnberg, Erik Östlund, Ernst Juneby, Allsvenska förlaget, Jönköping 1951, s. 79
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 247-48
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Charles Lindbergh
