Charlotta Amalia av Hessen-Kassel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Drottning Charlotta Amalia,
porträtterad av Jacob d'Agar
Drottning av Danmark och Norge
Regeringstid 9 februari 1670-25 augusti 1699
&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 år och &&&&&&&&&&&&0197.&&&&&0197 dagar
Företrädare Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
Efterträdare Louise av Mecklenburg-Güstrow
Gemål Kristian V
Barn Fredrik IV
Christian Vilhelm
Christian
Sofia Hedvig
Karl
Christiane Charlotte
Vilhelm
Ätt Hessiska ätten
Far Wilhelm VI av Hessen-Kassel
Mor Hedvig Sofia av Brandenburg
Född 27 april 1650
Kassel, Hessen-Kassel
Död 27 mars 1714
&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 år och &&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334 dagar
Charlottenborg, Köpenhamn, Danmark
Begravd Roskilde domkyrka, Roskilde, Danmark

Charlotta Amalia av Hessen-Kassel, född 27 april 1650 i Kassel, död 27 mars 1714 i Köpenhamn, var drottning av Danmark och Norge 1670-1699, genom sitt äktenskap med kung Kristian V av Danmark. Hon var dotter till lantgreve Wilhelm VI av Hessen-Kassel och dennes maka Hedvig Sofia av Brandenburg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Charlotta Amalia fick en strikt uppfostran och kom att bli mycket välutbildad, främst i franska, italienska, geografi och filosofi. Hennes mor var politiskt engagerad, vilket förmodligen påverkade dotterns åsikter.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Hennes äktenskap med Kristian arrangerades av dennes mor, drottning Sofia Amalia av Danmark. Sofia Amalia ville ha en svärdotter hon skulle kunna kontrollera och tyckte att Charlotta Amalia passade bra i den rollen. Kronprins Kristian sändes till Hessen-Kassel för att lära känna sin blivande hustru. Äktenskapsförhandlingarna drogs därefter ut på tiden, mest på grund av religiösa anledningar.

Charlotta Amalia gifte sig 25 juni 1667 med Kristian V.[1] Hon ansågs inte vara vacker, men däremot begåvad, praktisk och energisk och charmfull. Hon behandlades alltid med största aktning av sin make, trots att han snart, 1672, tog Sophie Amalie Moth till sin officiella älskarinna.

Charlotta Amalias kärleksrelation till sin make var inte den bästa, men de ska ömsesidigt ha blivit goda vänner. Hon beskrivs också som en mycket god förälder.

Drottning[redigera | redigera wikitext]

Charlotta Amalia av Hessen-Kassel.

Efter Fredrik III:s död 1670 blev Kristian V dansk och norsk kung och Charlotta Amalia därför också drottning. I äktenskapskontraktet hade inget stått om att hon skulle bli tvungen att konvertera till lutherdomen, i stället behöll hon sin reformerta kristna tro. Detta ogillade man dock i Danmark och kyrkan vägrade kröna henne.[1] Ändå fick hon rätt till att bygga en reformert kyrka som hon finansierade själv.

Charlotta Amalia kom ofta i konflikt med sin svärmor om etikett och företräde. Maken motsatte sig att hon utövade inflytande över politiken och gjorde vad han kunde för att förhindra detta; han hade till och med en spion, Justine Cathrine Rosenkrantz, bland Charlotta Amalias hovdamer. Charlotta Amalia lyckades dock genomdriva lättnader för sina trosfränder, 1685.

Hon lärde sig dessutom att tala danska, vilket uppskattades.

Senare liv[redigera | redigera wikitext]

Charlotta Amalia vann stor popularitet hos sitt folk genom sitt försvar av Köpenhamn mot Sverige, under Karl XII:s invasion av Själland 1700. Under denna incident stärkte hon beslutsamheten hos huvudstadens befolkning och organiserade försvaret, för vilket hon hyllades som en hjältinna.

Hon gav också den danska adelsdamen Marie Grubbe och dennas före detta älskare, Søren Sørensen Möller, beskydd. Marie Grubbe väckte på sin tid stor uppmärksamhet med sitt vilda kärleksliv; hon hade flera älskare vid sidan av äktenskapet. Efter skandalen med Möller blev hon tvungen att skilja sig ifrån maken, sattes i husarrest och blev arvlös. Änkedrottning Charlotta Amalia ville hjälpa den utstötta Grubbe och gav henne och Möller tillflykt på sina egna domäner på Falster.

Efter makens död ägnade Charlotta Amalia huvudsakligen tid åt skötseln av sina stora gods. Hon avled 1714 i scharlakansfeber i sin bostad Charlottenborgs slott, döpt efter henne själv.[2] Även staden Charlotte Amalie på ön Saint Thomas i ögruppen Amerikanska Jungfruöarna är uppkallad efter henne.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Fredrik (1671-1730), kung av Danmark och Norge 1699-1730
  2. Christian Vilhelm (1672-1673)
  3. Christian (1675-1695)
  4. Sofia Hedvig (1677-1735)
  5. Karl (1680-1729)
  6. Christiane Charlotte (17 juli 1683, avliden samma dag)
  7. Vilhelm (1687-1705)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Moritz av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm V av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Agnes av Solms-Laubach
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm VI av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Filip Ludvig II av Hanau-Münzenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina Belgica av Nassau
 
 
 
Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Sigismund av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg Vilhelm av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
Hedvig Sofia av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik IV av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabeth Charlotta av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Juliana av Oranien
 
 
 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia