Charlotte Kalla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Charlotte Kalla
Charlotte Kalla, 2012.
Charlotte Kalla, 2012.
Land  Sverige
Sport Längdskidåkning
Klubb Piteå Elit
Tränare Magnus Ingesson
Skidor Fischer
Född 22 juli 1987 (27 år)
Tärendö
Längd 162 cm
Världscupdebut 15 mars 2006
Aktiva år 2006-
Webbplats Charlotte-kalla.se
Olympiska spelen
Medverkande 2 (2010, 2014)
Medaljer 5
Guldmedaljer 2
Världsmästerskap
Medverkande 5
Medaljer 5
Guldmedaljer 1
Världscupen
Säsonger 9 (2013/2014 inräknat)
Vinster 3
Pallplatser 23
Senast uppdaterad: 2014-03-04

Marina Charlotte Kalla, född 22 juli 1987 i Tärendö i Pajala kommun, är en svensk längdskidåkare. Hennes främsta merit är guld på 10 km fristil vid OS i Vancouver 2010. Hon körde även Sverige till ett historiskt guld i damstafetten vid OS i Sotji 2014. År 2008 belönades hon med Jerringpriset efter att ha vunnit tävlingen Tour de Ski. Hon är den enda svenska längdskidåkaren som någonsin gjort det. På Idrottsgalan 2011 utsågs Charlotte Kalla till Årets kvinnliga idrottare 2010.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Charlotte Kalla lärde sig åka skidor som sjuåring, hemma i norrbottniska Tärendö.[1]

Juniorkarriären[redigera | redigera wikitext]

I februari 2006 vann Kalla sitt första guld vid junior-VM, där hon vann skiathlon på 10 km.[2] Från samma mästerskap vann hon även ett silver på stafetten[3] och ett brons i 5-kilometersloppet.[2]

I mars 2007 på junior-VM i Tarvisio i Italien tog Kalla guld på såväl 5 kilometer fristil[4] som 5 + 5 kilometer skiathlon[5] samt silver i sprint.[6] Hon ingick även i Sveriges damlag i stafett, som tog silver.[5]

Fristilsåkaren Kalla kämpar här mot Riitta-Liisa Roponen och Ingrid Aunet Tyldum vid ett världscuplopp i Falun 2008.

2007–2009[redigera | redigera wikitext]

I februari 2007 gjorde Kalla sin VM-debut i seniorsammanhang vid VM i Sapporo i Japan. Där kom hon 7:a på den tuffa skiathlonbananShirahatayama-stadion. Efter det inledande klassiska loppet växlade Kalla först av alla. Kalla följde upp sjundeplatsen med en femte plats på 10 km fristil och blev därmed ånyo bästa svenska.

Sitt stora internationella genombrott på seniornivå fick Kalla då hon vann Tour de Ski 2007/2008 före finländskan Virpi Kuitunen.[7] I den totala världscupen säsongen 2007/2008 slutade hon på fjärde plats. Hon tilldelades Jerringpriset 2008[8] och var en av huvudkandidaterna till att få Svenska Dagbladets guldmedalj.[9]

Säsongen 2008/2009 vann hon världscuppremiären i Gällivare. Inför Tour de Ski 2008/2009 drog hon på sig en förkylning och missade därmed chansen att försvara sin titel.[10] I VM i Liberec 2009 körde hon sista sträckan i damernas stafettlag som tog brons. På sin sträcka körde hon upp Sverige från en sjätteplacering. Hennes främsta individuella placering blev en 7:e-placering i sprint efter två fall i semifinalen. Kalla hade stora förväntningar på sig inför den avslutande 3-milen men slutade på 18:e plats.

OS-året 2010[redigera | redigera wikitext]

Olympiska vinterspelen 2010 i Vancouver var Kallas första OS i karriären. Mästerskapet inleddes med 10 km fristil, ett lopp som Kalla vann, sex sekunder före estländskan Kristina Šmigun-Vähi.[11] Fyra dagar senare slutade hon åtta i dubbeljakten. Kalla tog några dagar senare ytterligare en medalj. Tillsammans med Anna Haag vann Kalla silver i sprintstafetten.[12] I det avslutande loppet på 30 km klassisk stil slutade Kalla på sjätte plats, knappt 18 sekunder efter Aino-Kaisa Saarinen som knep bronset. Sommaren 2010 avtäcktes en staty av OS-mästarinnan i Tärendö.[13]

Stafett- och sprintstafettlag med Kalla som deltagare har totalt (till och med 2014) erövrat sju OS- och VM-medaljer. Här är silverlaget i stafett från VM 2011.

2011–2013[redigera | redigera wikitext]

6 maj 2012 skrev Charlotte Kalla på för Piteå Elit som hon kommer att tävla för från och med säsongen 2012/13.[14] Hennes tidigare klubb var IFK Tärendö.

Efter OS förväntade sig många att Kalla skulle utvecklas till en åkare som skulle ta många guldmedaljer i kommande mästerskap. Det blev dock inga individuella medaljer i vare sig VM 2011 eller VM 2013. Däremot deltog hon i stafettlag och sprintstafettlag som i de båda VM-turneringarna sammanlagt nådde ett guld och tre silver.

Kalla stakar under Royal Palace Sprint, mars 2013. Efter svensk-norsk samträning vintern 2013 ändrade hon sitt träningsupplägg, med positivt resultat.

I februari 2013 tränade Kalla med det norska landslaget. Hon insåg då att hon tränade för lite och inte tillräckligt omfattande. Kalla tränade 830 timmar per träningsår medan norskorna låg på mellan 900 och 950. Detta kom som en överraskning för såväl Kalla som hennes tränare. Ingesson menade också att Kalla måste träna mer på stakning.[15]

Säsongen 2013/2014 blev säsongen då det lossnade i den klassiska åkningen. Den 7 december slutade hon tvåa i ett världscuplopp, före de norska stjärnorna Therese Johaug och Marit Bjørgen.[16]

OS-året 2014[redigera | redigera wikitext]

Olympiska vinterspelen 2014 i Sotji inleddes med skiathlon över 15 km, och liksom under föregående OS så vann Kalla en medalj på det inledande loppet, denna gång ett silver. Hennes klassiska stil hade förbättras under säsongen, varför hon stod som en stark medaljkandidat innan loppets start. Hon genomförde loppet på ett taktiskt sätt där hon i den sista backen gjorde ett ryck. Den som kunde följa var norskan Marit Bjørgen, och det var till slut hon som skulle utmana Charlotte om guldmedaljen. I den sista kurvan svepte norskan förbi och gick i mål, två sekunder före Kalla.[17]

Vid samma OS tog Kalla även 13 februari silver i 10 km klassisk stil, efter polskan Justyna Kowalczyk.[18]

Kalla deltog två dagar senare vid stafetten, som skulle sluta än bättre för Kalla och Sverige. Kalla påbörjade sin avslutningssträcka nästan 26 sekunder efter ledning och knappt åtta sekunder före jagande Norge med Marit Bjørgen.[19] Kalla, som efter bland annat Emma Wikéns starka andrasträcka märkt att det svenska laget för dagen hade utmärkta skidor, tittade dock aldrig bakåt utan började metodiskt ta upp jakten på tätkvinnorna från Finland (Krista Lähteenmäki) och Tyskland (Denise Herrmann). Hon hjälptes också av att alla svenska funktionärer placerat ut sig längs banan och byggde upp hennes självförtroende med diverse tillrop.[20] Efter första varvet av två var halva avståndet upphämtat, och vid vallen strax före skidstadion hade Kalla hunnit upp ledarduon. Samtidigt hade avståndet bakåt till Norge och Frankrike utökats med 20-30 sekunder. Vid den sista hästskokurvan skejtade Kalla förbi Lähteenmäki och Herrmann i innerspår, och tog sig sedan i mål en knapp sekund före tvåan Finland och trean Tyskland. Sveriges första damstafettguld i OS sedan 1960 (och första medaljen sedan 1968) var därmed ett faktum.[21]

Familj och privatliv[redigera | redigera wikitext]

Kalla är numera bosatt i Sundsvall, där hon är sambo med skidåkaren Anders Svanebo.[22] Hon har tidigare även bott i Östersund och studerat idrottsvetenskap.

Charlotte Kalla
Längdåkning, damer

Nation: Sverige Sverige

Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Guld Vancouver 2010 10 km fristil
Guld Sotji 2014 Stafett
Silver Vancouver 2010 Sprintstafett
Silver Sotji 2014 Skiathlon
Silver Sotji 2014 10 km klassiskt
Världsmästerskap
Guld Holmenkollen 2011 Sprintstafett
Silver Holmenkollen 2011 4 x 5 km stafett
Silver Val di Fiemme 2013 4 x 5 km stafett
Silver Val di Fiemme 2013 Sprintstafett
Brons Liberec 2009 4 x 5 km stafett
Svenska mästerskap
Guld Sundsvall 2009 Skiathlon
Guld Piteå 2010 10 km fristil
Guld Sundsvall 2011 Sprint prolog
Guld Sundsvall 2011 Jaktstart
Guld Östersund 2012 10 km fristil
Guld Östersund 2012 Skiathlon
Guld Falun 2013 10 km fristil
Guld Umeå 2014 Skiathlon
Guld Umeå 2014 Stafett
Guld Umeå 2014 10 km klassiskt
Silver Piteå 2010 Skiathlon
Silver Piteå 2010 Sprint
Silver Sundsvall 2011 Sprint
Silver Sundsvall 2011 10 km klassiskt
Silver Östersund 2012 Sprint
Världsmästerskap för juniorer
Guld Kranj 2006 10 km skiathlon
Guld Tarvisio 2007 10 km skiathlon
Guld Tarvisio 2007 5 km fristil
Silver Kranj 2006 4 x 3,3 km stafett
Silver Tarvisio 2007 Sprint
Silver Tarvisio 2007 4 x 3,3 km stafett
Brons Kranj 2006 5 km klassiskt

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Världscupen, individuellt[redigera | redigera wikitext]

Datum Land Ort Disciplin
6 januari 2008  Italien Val di Fiemme Tour de Ski 2007/2008
22 november 2008  Sverige Gällivare 10 km fristil
15 februari 2010  Kanada Canmore 10 km fristil

Världscupen, stafett[redigera | redigera wikitext]

Datum Land Ort Disciplin
4 februari 2007  Schweiz Davos 4x5 km
28 oktober 2007  Tyskland Düsseldorf Lagsprint
22 november 2009  Norge Beitostölen 4x5 km

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Charlotte". Charlotte-kalla.se. Läst 18 december 2013.
  2. ^ [a b] ”Charlotte Kalla åkte hem JVM-guld”. SVT Sport. 3 februari 2006. http://www.svt.se/sport/vintersport/charlotte-kalla-akte-hem-jvm-guld. Läst 11 februari 2014. 
  3. ^ ”Svenskt silver i JVM-stafetten”. SVT Sport. 5 februari 2006. http://www.svt.se/sport/vintersport/svenskt-silver-i-jvm-stafetten-1. Läst 11 februari 2014. 
  4. ^ ”Charlotte Kalla tog guld vid junior-VM”. Sydsvenskan. 14 mars 2007. http://www.sydsvenskan.se/sport/charlotte-kalla-tog-guld-vid-junior-vm/. Läst 11 februari 2014. 
  5. ^ [a b] TT (18 mars 2007). ”JVM-guld och silver till Sverige”. SVT Sport. http://www.svt.se/sport/vintersport/jvm-guld-och-silver-till-sverige. Läst 11 februari 2014. 
  6. ^ Jansson, Ingemar (12 mars 2007). ”Kalla inledde JVM med silver”. SVT Sport. http://www.svt.se/sport/vintersport/kalla-inledde-jvm-med-silver. Läst 11 februari 2014. 
  7. ^ Kalla vinnare i Tour de ski”. Sydsvenskan. 25 januari 2008. http://www.sydsvenskan.se/sport/kalla-vinnare-i-tour-de-ski/. Läst 11 februari 2014. 
  8. ^ Samuelsson, André (19 januari 2009). ”Jerringpriset till Kalla”. Norrbottens-Kuriren. http://www.kuriren.nu/nyheter/jerringpriset-till-kalla-4512863.aspx. Läst 11 februari 2014. 
  9. ^ Ahlberg, Ingela (22 september 2009). ”Jacobsson favorit till Bragdguldet”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/sport/1.63863-jacobsson-favorit-till-bragdguldet. Läst 11 februari 2014. 
  10. ^ ”Kalla sjuk - missar Tour de Ski”. Nyheter24.se. http://nyheter24.se/sport/79641-kalla-sjuk-missar-tour-de-ski. 
  11. ^ Skött, Bengt (15 februari 2010). ”Kalla krossade motståndet - tog första guldet sen 1968”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3681&artikel=3445540. Läst 11 februari 2014. 
  12. ^ ”Silver till Kalla och Haag i stafetten”. Norrländska Socialdemokraten. 22 februari 2010. http://www.nsd.se/nyheter/silver-till-kalla-och-haag-i-stafetten-5198264.aspx. Läst 11 februari 2014. 
  13. ^ TT (22 juli 2010). ”Nu är Charlotte Kalla staty”. kuriren.nu. http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=5470537. 
  14. ^ Johansson, Staffan E. (7 maj 2012). ”Kalla klar för Piteå Elit”. Piteå-Tidningen. http://www.pitea-tidningen.se/sport/kalla-klar-for-pitea-elit-6896186-default.aspx. Läst 11 februari 2014. 
  15. ^ DN, Peter Wikström/TT, Kallas tuffa träningsmål, publicerad 2013-02-18, läst 2014-02-15, http://www.dn.se/sport/kallas-tuffa-traningsmal/
  16. ^ http://www.sydsvenskan.se/sport/sensationellt-lopp-av-kalla/
  17. ^ Alexander Lundholm; Andreas Lundin (8 februari 2014). ”Charlotte Kalla tog OS-silver”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4649&grupp=20531&artikel=5779585. Läst 11 februari 2014. 
  18. ^ Andrén Susanna (2014-02-13): ”Silver-Kalla: "Det kändes inte som jag åkte fort"”. Sverigesradio.se. Läst 14 februari 2014.
  19. ^ ”Laura Cross-Country Ski & Biathlon Center - Ladies' 4 x 5km Relay” (på engelska, ryska, franska). FIS-ski.com. 15 februari 2014. http://data.fis-ski.com/pdf/2014/CC/3061/2014CC3061RL.pdf. Läst 15 februari 2014. 
  20. ^ Lindström, Johannes (2014-02-15): "Magisk Kalla spurtade hem guldet". Svt.se. Läst 16 februari 2014.
  21. ^ TT (2014-02-15): "Kalla kände sig bäst i världen". Svd.se. Läst 16 februari 2014.
  22. ^ "Här får Kalla koll på kartan". Sundsvalls tidning, 16 juli 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Zlatan Ibrahimović
Jerringpriset
Charlotte Kalla

2008
Efterträdare:
Helena Jonsson
Företrädare:
Helena Jonsson
Victoriastipendiet
Charlotte Kalla

2010
Efterträdare:
Daniel och Henrik Sedin