Cheopspyramiden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cheopspyramiden
Cheopspyramiden på nära håll
Cheopspyramiden på nära håll
Plats Egypten Gizaplatån, Egypten
Högsta höjd 138,8 (ursprungligen 146,5) meter
Färdigställd 2540 fvt
Bruttoarea 230,4 x 230,4 meter
Byggherre Cheops
Arkitekt Hemiunu
Koordinater: 29°58′44.54″N 31°8′2.45″Ö / 29.9790389°N 31.1340139°Ö / 29.9790389; 31.1340139
Cheopspyramiden i Giza
Gammalt stereopticon-kort från 1800-talet

Cheopspyramiden eller KhufuspyramidenGizaplatån vid Giza i utkanten av Kairo, byggdes under Egyptens fjärde dynasti cirka 2560–2540 f.Kr. och är med sina 138,8 meter den största av de fler än hundra pyramiderna i Egypten. Den är äldst och störst av de tre stora pyramiderna i Giza och utgör tillsammans med Chefrens pyramid och Menkauras pyramid samt Sfinxen några av världens mest berömda byggnadsverk. Pyramiden var ursprungligen täckt av ett slätt yttre lager av vitpolerad täcksten som dock har rasat av genom åren. Det finns tre kända större kamrar inuti pyramidenstrukturen, den Ofullbordade kammaren i berggrunden under pyramiden samt Konungens kammare och Drottningens kammare.

Pyramiden består av 2,3 miljoner stenblock som vardera väger cirka 2 500 kg och är byggd med en imponerande precision där det enbart skiljer 58 millimeter i längd mellan dess 230 meter långa sidor vid basen, en bas som dessutom är helt horisontell med en nogrannhet av ±15 millimeter.

Vid Cheopspyramiden finns även tre mindre pyramider för Cheops hustrur samt gravar, mastaba, för adelsmän.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Cheopspyramiden tros vara byggd som gravmonument[1] av och för den egyptiske faraon Khufu (Cheops) omkring år 2600 f.Kr. Till skillnad från många andra pyramider och gravkamrar saknar Cheops dock helt inskriptioner och övriga detaljer som brukar finnas i gravar varför det råder osäkerhet kring vad pyramiden haft för funktion. Pyramiden är den äldsta av det som anses vara Världens sju underverk och även det enda som fortfarande finns kvar. När den byggdes var den världens högsta byggnad med sina 146,5 meter och fortsatte att vara det i över 3 800 år, fram till när Katedralen i Lincoln färdigställdes på 1300-talet och därmed blev den högsta byggnaden i världen. Pyramiden har förlorat 9 meter eller 15 av 215 stenlager av sin ursprungliga höjd på grund av att det yttre täcklagret frigjorts och rasat från sina fästen på grund av flertalet jordbävningar under medeltiden.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Byggmaterialet[redigera | redigera wikitext]

Pyramiden består av cirka 2,3 miljoner stenblock av kalksten varav de flesta tros ha transporterats från närliggande stenbrottGizaplatån. Det yttre lagrets täcksten (av kalksten) bröts från stenbrott vid Tura på andra sidan Nilen. De största stenar som hittats inuti pyramiden är av granit och hittades i Kungens kammare, väger mellan 25 och 80 ton och har transporterats dit från Assuan, mer än 800 kilometer söderut. Traditionellt bröts sten på den tiden genom att slå in kilar av trä i bergsklippor, därefter blöttes kilarna med vatten, de svällde därmed vilket fick klipporna att spricka och stenblocken kunde brytas loss. Stenblocken transporterades därefter på Nilen till pyramiden. Det beräknas att cirka 5,5 miljoner ton kalksten, 8 000 ton granit (från Assuan) samt 500 000 ton murbruk användes för byggandet av Cheopspyramiden.[2][3]

Täcksten[redigera | redigera wikitext]

Täcksten från pyramidens ursprungliga yttre lager

Det yttre lager som vi idag ser av pyramiden var inte det ursprungliga yttre lagret då pyramiden ursprungligen var täckt av ett slätt yttre lager av täcksten i form av vitpolerad kalksten från Tura som dock har rasat av genom åren. Genom detta har pyramiden förlorat 9 meter eller 15 av 215 stenlager av sin ursprungliga höjd på 146,5 meter då det yttre täcklagret frigjorts och rasat från sina fästen på grund av flertalet jordbävningar genom åren, främst under medeltiden. De raserade täckstenarna har till stor del samlats upp, forslats bort och återanvänts vid byggandet av moskéer och fästningar i det närliggande Kairo. De tidiga utforskarna av pyramiderna hittade dock stora högar av nedfallen täcksten utefter pyramidens sidor vilka till största delen fraktats bort i samband med utgrävningarna.

Dimensioner och byggteknik[redigera | redigera wikitext]

Planskiss över pyramidens innandöme som tydligt visar kamrarna och ingångarnas placering

2,3 miljoner stenblocken utgörs av stenar där de flesta väger runt 2 500 kg[4]. Det största blocket uppskattas väga cirka 15 ton och pyramidens totalvikt beräknas vara 5 750 000 ton.[4] Pyramiden var ursprungligen 146,5 meter hög men har sedan den byggdes minskat med cirka 9 meter i höjd på grund av de saknade yttre lagren och är idag 138,8 meter hög och dess sidor mäter 230,4 meter vardera. Den är byggd med sådan precision att det endast skiljer 58 millimeter i längd mellan sidorna, basen är dessutom helt horisontell med en nivåskillnad på ±15 millimeter.[5].

På några av de stenar som användes står texter inristade, exempelvis "Cheops skapar kärlek" och "Cheops vita krona är stark". Enligt den grekiska författaren Herodotos samt vissa nutida historiker var det ca 100 000 man som byggde pyramiden[6], men de flesta av dagens historiker anser att det var alldeles för många; man hade inte kunnat sysselsätta mer än 10 000 personer samtidigt under konstruktionen. En nutida studie uppskattar att i genomsnitt användes cirka 15 000 personer att bygga pyramiden, med upp till 40 000 personer samtidigt under vissa perioder, och byggandet kunde tagit cirka 10 år.[7]

Cheopspyramidens hörnblock är förankrade djupt ner i marken för att få så stor stabilitet som möjligt. För att ytterligare öka stabiliteten är fasadens block snett huggna inåt, så tyngden pressas mot pyramidens mitt. Enligt vissa teorier byggdes Cheopspyramiden med hjälp av bland annat ramper, kranar och hävstänger. Ramperna påbyggdes hela tiden och blev högre och längre ju högre upp man kom i bygget. På den största rampen släpade man upp det allra tyngsta materialet och den bör ha varit enkelriktad där det var uppåtgående arbetare med stenblock. De mindre ramperna användes av arbetarna när de skulle ner igen eller hämta verktyg.

För att verkligen förstå pyramidens storlek samt vilket enormt arbete som ligger bakom kan man betänka att om det tog t.ex. 20 år att bygga den så innebär det att den byggdes på med 800 ton sten varje dag, vilket i sin tur innebär att 12 stenblock om 2,5 ton tillfördes varje timme, 24 timmar om dygnet i 20 års tid.

Enligt vissa forskare bildades pyramiden genom att sand forslades till tidigare uppnådd nivå för att undvika kranar, det vill säga ett lager byggdes varefter det begravdes i sand för att lättare kunna lägga nästa lager ovanpå det första.

Hur pyramiden verkligen har byggts och hur lång tid den tagit att uppföra råder det fortfarande delade meningar om bland historiker.[8][9][2]

Pyramidens innandöme[redigera | redigera wikitext]

Turisternas ingången till pyramidens innanmäte

Det finns tre kända större kamrar inuti pyramiden. Den lägst belägna, Ofullbordade kammaren är i den berggrund på vilken pyramiden är byggd, de två övriga, Konungens kammare respektive Drottningens kammare, ligger högre upp i pyramidstrukturen.[10][2]

Ingångar[redigera | redigera wikitext]

Dagens turister går in i pyramiden via Rånarnas tunnel som ursprungligen skapades av arbetare tillhörande kalif al-Mamun cirka år 820. Tunneln går 27 meter rätt genom murverk och svänger därmed skarpt till vänster fram till ett blockerande stenblock i den "Uppåtstigande passagen.

Den ursprungliga ingången till pyramiden ligger 17 meter ovan markytan och cirka 7 meter öster om pyramidens vertikala mittlinje. Från denna ingång går en 96 cm hög och 104 centimeter bred nedstigande tunnel i 26 graders lutning genom murverket ned i berggrunden under pyramiden. Efter 105 meter planar tunneln och fortsätter ytterligare 9 meter till en ofullbordad kammare cirka 30 meter under marknivån.[11]

Konungens kammare[redigera | redigera wikitext]

Konungens kammare med Cheops granitsarkofag

Konungens kammare ligger 43,03 meter över marknivån och mäter 10,47 meter från öst till väst och 5,23 meter nord till syd och den har en takhöjd av 5,97 meter. 91 cm över golvet finns det två smala luftgångar i den norra och södra väggen vilkas exakta funktion är okänd.[2]

Drottningens kammare[redigera | redigera wikitext]

Drottningen kammare ligger exakt halvvägs mellan de norra och södra sidorna av pyramiden och mäter cirka 5,75 meter nord till syd samt 5,23 meter öst till väst. Den har ett spetsigt tak vars högsta punkt är 6,23 meter över golvet.

Även Drottningens kammare har två smala gångar i nordlig och sydlig riktning som först leder horisontellt för att sedan vika av snett uppåt, men dessa gångar leder till skillnad från de i Konungens kammare inte till pyramidens utsida. Gångarnas tvärsnitt mäter ungefär 20 x 20 cm. Båda dessa gångar leder till ett utrymme blockerat av en dörrlik sten som är prydd med två metallobjekt. Efter att med en robot borrat hål genom stenen i det södra schaktet och med kamera inspekterat utrymmet har man funnit ytterligare en sten som blockerar fortsättningen på gången. I det lilla utrymmet mellan de båda stenarna har man även funnit hieroglyfer målade med röd färg[12].

Stora galleriet[redigera | redigera wikitext]

Det Stora galleriet

Det Stora galleriet är en passage som förlänger den Uppstigande passagen och är 8,6 meter i höjd samt 46,68 meter lång och leder fram till Konungens kammare. Vid basen är den 2,06 meter bred men smalnar efter 2,29 meter av cirka 7 centimeter på var sida. Det finns sju sådana avsmalningar så att galleriets bredd vid toppen endast är 1,04 meter.

Ofullbordade kammaren[redigera | redigera wikitext]

Den Ofullbordade kammaren ligger i berggrunden under pyramiden cirka 30 meter under marknivån och mäter 14,06 meter från öst till väst och 8,28 meter nord till syd. Den kunde nås från den ursprungliga ingången på pyramidens ena sida via en 105 meter lång, 96 cm hög och 104 centimeter bred nedstigande tunnel i 26 grader lutning genom murverket.[11][13]

Schakt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Cheopspyramidens schakt

Från både Konungens och Drottningens kammare utgår schakt i både nordlig och sydlig riktning. Dessa fyra schakt löper inledningsvis ca 2 meter horisontellt innan de viker av snett uppåt. De båda schakten från Konungens kammare går hela vägen till utsidan av pyramiden, medan de båda från Drottningens kammare är blockerade efter ca 64 meter av förslutningsstenar med metallbeslag på. De båda schakten i Drottningens kammare var från början dolda bakom släta stenar integrerade i kammarens vägg, men hittades 1872 av Waynman Dixon.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

[12]

  1. ^ ”Die Große Pyramide des Königs Cheops in Giza (samt tillhörande referenser)” (på tyska). www.benben.de. http://www.benben.de/Architektur/Cheops/Cheops01.html. Läst 10 sep 2013. 
  2. ^ [a b c d] Löhner, Franz (2006). ”Building the Great Pyramid” (på engelska). www.cheops-pyramide.ch. http://www.cheops-pyramide.ch/pyramid-building.html. Läst 15 sep 2013. 
  3. ^ Romer, John (på engelska). The Great Pyramid: Ancient Egypt Revisited. Cambridge: Cambridge University Press. Sid. 157. ISBN 978-0-521-87166-2 
  4. ^ [a b] Tore Kjeilen. ”Giza/Khufu Pyramid” (på engelska). LookLex. http://lexicorient.com/egypt/giza02.htm. Läst 10 september 2013. 
  5. ^ Lehner, Mark (på engelska). The Complete Pyramids. London: Thames and Hudson. Sid. 107. ISBN 0-500-05084-8 
  6. ^ Verner, Miroslav (på engelska). The Pyramids: Their Archaeology and History. Atlantic Books. Sid. 75-82. ISBN 1-84354-171-8 
  7. ^ ”Civil Engineering Magazine - Program management B.C.” (på engelska). www.pubs.asce.org. Jun 1999. http://web.archive.org/web/20070608101037/http://www.pubs.asce.org/ceonline/0699feat.html. Läst 10 sep 2013. 
  8. ^ ”Pyramiderna vid Giza”. www.alltomhistoria.se. 31 maj 2010. http://www.alltomhistoria.se/artiklar/pyramiderna-vid-giza/. Läst 11 sep 2013. 
  9. ^ ”Building the Great Pyramid” (på engelska). www.bbc.co.uk. 3 februari 2006. http://www.bbc.co.uk/history/ancient/egyptians/great_pyramid_01.shtml. Läst 10 september 2013. 
  10. ^ Lehner, Mark (på engelska). The Complete Pyramids. London: Thames and Hudson. Sid. 8. ISBN 0-500-05084-8 
  11. ^ [a b] ”Unfinished Chamber” (på engelska). Public Broadcasting Service. http://www.pbs.org/wgbh/nova/pyramid/explore/khufuunfhi.html. Läst 11 sep 2013. 
  12. ^ [a b] ”NewScientist”, First images from Great Pyramid's chamber of secrets
  13. ^ ”Illustrated facts about the pyramid of Khufu” (på engelska). www.khufu.dk. 8 aug 2008. http://www.khufu.dk/index.htm. Läst 11 sep 2013. 

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]