Chevrolet Corvair

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Chevrolet Corvair
Chevrolet Corvair av olika årgångar.
Även kallad Chevrolet Greenbrier (minibussen), the poor man's Porsche (Chevrolet Corvair Monza) (USA)
Fabrikat Chevrolet
Tillverkning 1960-1969
Efterträdare Chevrolet Vega
Klass Kompaktklass
Karosseri 4-d sedan, 2 hardtop/coupé, 2-d cabriolet, 5-d herrgårdsvagn 1961-62, 2-d flakpickup, skåpbil, 6-8-dörrars minibuss (kallad Greenbrier)1960-65
Plattform Svansmotor, bakhjulsdrift.
Motor 2,3-liters, från 1964 2,7 liters Luftkyld 6-cylindrig boxermotor med eller utan turbo
Effekt 80-180 hk
Växellåda 3/4-vxl manuell, 2-stegs automat
Besläktade Pontiac Tempest, Oldsmobile Cutlass, Buick Special
Liknande Ford Falcon, Studebaker Lark, Plymouth Valiant, VW 1500/1600, Volvo Amazon

Chevrolet Corvair var en amerikansk kompaktbil med svansmotor byggd av General Motors 1960-1969. Den hade en sexcylindrig luftkyld boxermotor med stötstänger som levererade från 80 till 180 hästkrafter beroende av årsmodell och utförande. Modellen var helt ny och hade motorn bak till många trogna Chevrolet-köpares förvåning. Bilen hade bra framkomlighet i terräng eftersom tyngden låg över drivhjulen. Med cirka 63% av vikten på bakaxeln blev bilen också kraftigt överstyrd vid hård kurvtagning i hög hastighet och det var många ovana förare som körde ihjäl sig i Chevrolet Corvair. Detta ledde till att den amerikanske advokaten Ralph Nader började att såga Chevrolet Corvair i sin bok "Den livsfarliga bilen" (Unsafe at Any Speed) där han pekade på dåliga vägegenskaper.

Chevrolet Corvair hade bensintanken fram precis som VW typ 1 men liggande på längden istället för stående, vilket resulterade i att den lätt kunde skadas vid en kollision och därmed var inte Corvair speciellt krocksäker, trots att den hade en passagerarbur av "säkerhetstyp". När det gällde väghållning så ryktas trots allt att det bara var Corvetten som slog Corvairen i GM:s interna väghållningstester. I och med boken Unsafe at any speed försämrades ryktet ordentligt på modellen och försäljningen stagnerade.

På slutet gjordes ett mycket litet antal "specialmodeller" med motorn fram och framhjulsdrift som alternativ till de svansmotorförsedda modellerna. Inför årsmodell 1970 (hösten 1969) ersattes Chevrolet Corvair med den konventionellt uppbyggda Chevrolet Vega.

Efter Ralph Naders bok diskuterades eventuella beslut att förbjuda svansmotorer i USA. Detta var delvis en anledning till att Porsche 911s tänkta efterföljare Porsche 928 som lanserades 1978 skulle ha motorn fram. NHTSA (National Highway Traffic Safety Administration) i USA startade en utredning angående Corvairens vägegenskaper och kom 1973 fram till att egenskaperna inte var sämre än andra bilar från samma era. Modellen Corvair var då redan nerlagd. Ursprungligen var det tänkt att 1966 skulle vara sista årsmodellen men för att visa att endast Chevrolet bestämmer över Chevrolet beslutades livslängden att förlängas till 1969. De som köpte en Corvair sista året fick med en check på $1000 som gällde vid köp av en annan bil från GM.

Chevrolet Corvair var en av de första personbilarna som använde turbodrift och cirka 50 000 Corvair Monza Spyder turbo tillverkades med ett avgasdrivet turboaggregat mellan åren 1962 och 1966. Det var inte förrän SAAB flera år senare tog fram sin 99 turbo som turbodriften verkligen blev känd, och därav sägs det felaktigt ibland att SAAB 99 var först med turbodrift.

Chevrolet Corvair fanns i många karossvarianter, allt ifrån 2-dörrars coupé till 8-dörrars minibuss. Den enkla bottenplattan som inte var i behov av någon kardantunnel var lätt att använda till många karossvarianter i de flesta utföranden. Minibussen var Chevrolets första och kallades Greenbrier. Den var tydligt inspirerad av Volkswagen Typ 2 som tillverkades samtidigt. Med de stora överhängen över framhjulen, för att förbättra viktfördelningen, förväxlades de ganska lätt med varandra. Greenbrier följdes 1964 upp av Chevrolet SportVan och GMC Handi Van som hade mittmotor.

Relaterat[redigera | redigera wikitext]