Chiloépungråtta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Chiloépungråtta
Status i världen: Nära hotad[1]
Monito del Monte ps6.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Microbiotheria
Ameghino, 1889
Familj Microbiotheriidae
Ameghino, 1887
Släkte Dromiciops
Thomas, 1894
Art Chiloépungråtta
D. gliroides
Vetenskapligt namn
§ Dromiciops gliroides
Auktor Thomas, 1894
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Chiloépungråtta (Dromiciops gliroides) är en art i infraklassen pungdjur som lever i sydvästra Sydamerika. Det är den enda nu levande arten i familjen Microbiotheriidae som i sin tur är den enda familjen i ordningen Microbiotheria.

Djuret lever i Chile, i angränsade regioner av Argentina och på den chilenska ön Chiloé.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten liknar en råtta och har en gråbrun päls. Kroppens längd ligger mellan 9 och 13 cm och svansen är ungefär lika lång. Djuret har tydliga svarta ringar kring ögonen i det annars ljusgråa ansiktet. Vikten ligger mellan 16 och 42 gram.[3] På svansen finns tätt sittande hår med undantag av ett ställe vid spetsens undersida som är naken.[2] Öronen är bar glest täckt med hår. Honor har en liten men synlig pung med fyra spenar.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Habitatet utgörs av kyliga skogar. Chiloépungråttan är aktiv på skymningen och natten och lever främst på träd. Den bygger runda bon av bambublad som polstras med gräs och mossa och som har en diameter på cirka 20 centimeter.[2] Arten håller i kalla regioner vinterdvala, därför fick den i det vetenskapliga namnet epitet gliroides, liknande sovmössens vetenskapliga namn. Den kan även falla i dvala (torpor) över några timmar vid födobrist.[2]

Dromiciops gliroides är det enda pungdjuret utanför familjen dvärgpungsovare som håller vinterdvala. För vilan skapas fettreserver i svansens främre del.[3] Under parningstiden lever individerna i par och ibland även utanför parningstiden.[2]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan utgörs främst av insekter och deras larver. Dessutom äter djuret olika växtdelar som frukter och i sällsynta fall små ryggradsdjur som ödlor.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Chiloépungråttan parar sig en gång per år under våren. Efter dräktigheten föder honan ett till fyra ungdjur. Efter tiden i pungen håller sig ungarna fast på moderns rygg (vid utflykter) eller stannar i bon. Efter att honan slutar ge di har ungarna en tid lös kontakt med föräldrarna. Efter cirka två år är de könsmogna.[2]

Chiloépungråttan och människor[redigera | redigera wikitext]

Enligt chilensk vidskepelse är chiloépungråttan ett olycksbådande tecken när den hittas i huset. Sägner berättar om bostäder som brunnit ned efter att djuret observerats i hemmet.[3]

Arten hotas av skogsavverkningar samt av levnadsområdets omvandling till jordbruksmark. IUCN antar att beståndet minskar och listar arten därför som nära hotad (near threatened).[1]

I utbredningsområdet kallas djuret för monito del monte - "liten apa från berget".[3]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Familjens vetenskapliga namn kommer från det utdöda släktet Microbiotherium som var nära besläktad med chiloépungråttan. Släktet förekom redan under oligocen och miocen i Sydamerika. Förvånansvärd är de närmare släkt med arter från överordningen Australidelphia, alltså med pungdjur från Australien, än med de sydamerikanska pungråttorna.[4][2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 6 maj 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Dromiciops gliroidesIUCN:s rödlista, auktor: Diaz M. & Teta, P. 2008, besökt 7 september 2009.
  2. ^ [a b c d e f g h i] Nowak, R. N. (1999) sid. 39-40 online
  3. ^ [a b c d] McDonald (2009) sid. 15
  4. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, MICROBIOTHERIA

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0801857899.
  • Kent H. Redford, John F. Eisenberg: The Southern Cone. University of Chicago Press, Chicago 1992, ISBN 0226706826 (Mammals of the Neotropics. Band 2).
  • McDonald, David W. (red.) (2009) (på engelska). The Encyclopedia of Mammals. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-956799-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]