Vitbrynad busksparv

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Chlorospingus pileatus)
Ej att förväxla med vitbrynad sparv.
Vitbrynad busksparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteChlorospingus
ArtVitbrynad busksparv
C. pileatus
Vetenskapligt namn
§ Chlorospingus pileatus
AuktorSalvin, 1864
Utbredning
Synonymer
Strimhuvad busktangara

Vitbrynad busksparv[2] (Chlorospingus pileatus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vitbrynad busksparv är en liten och knubbig tangaraliknande sparv. Ovansidan är matt olivgrön och undersidan ljusare gulgrön. På huvudet syns svartaktigt på kind och hjässa, vitaktig strupe, ett tydligt vitt ögonbrynsstreck och tjock näbb. Könen är lika. Arten är överlag mycket lik vanlig busksparv, men denna har en vit fläck bakom ögat och inget ögonbrynsstreck.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Vitbrynad busksparv förekommer i bergstrakter i Centralamerika och behandlas antingen som monotypisk eller delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[4][5][6][7] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[7] Samma studier visar också att busksparvarna i Chlorospingus, tidigare placerade i familjen tangaror (Thraupidae), är en del av familjen.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Vitbrynad busksparv hittas i skogar och skogsbryn. Där rör den sig i små men ljudliga grupper i undervegetationen, ofta som en del av artblandade kringvandrande flockar.

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Chlorospingus pileatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  5. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  6. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  7. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]