Cozumelsmaragd

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Chlorostilbon forficatus)
Cozumelsmaragd
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteCynanthus
ArtCozumelsmaragd
C. forficatus
Vetenskapligt namn
§ Cynanthus forficatus
AuktorRidgway, 1885
Utbredning
Ön Cozumel ligger mitt i den markerade rutan

Cozumelsmaragd[2] (Cynanthus forficatus) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Hane cozumelsmaragd är en praktfull liten fågel, helt smaragdgrön med en lång och djupt kluven stjärt. Honan har en tydlig mörk mask över ögat och liksom hanen en rätt lång kluven stjärt. Inga liknande arter finns i dess utbredningsområde.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer på ön Cozumel utanför sydöstra Mexikos kust.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Chlorostilbon, men genetiska studier[4] visar att den är nära släkt med arterna i Cynanthus och har därför flyttats dit.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Cozumelsmaragden är vanligen den oftast påträffade kolibrin i sitt utbredningsområde. Den ses i skogsbryn, trädgårdar och andra halvöppna områden. Fågeln födosöker på alla nivåer efter nektar från blommor.

Status[redigera | redigera wikitext]

Cozumelsmaragden har ett mycket begränsat utbredningsområde, men beståndet anses vara stabilt. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 20 000 til 50 000 vuxna individer.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Cynanthus forficatus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]