Chockterapi (ekonomi)
Med den nationalekonomiska termen chockterapi avses ett plötsligt frigörande av pris- och valutakontroll, kraftigt nedskurna statliga subventioner och en omedelbara privatiseringar av landets gemensamma resurser. Den mest kända ekonomen som förespråkat denna metod är Jeffrey Sachs.
Innehåll |
Ursprung [redigera]
Enligt Professor Sachs har chockterapi rötter som går tillbaka till de ekonomiska liberaliseringsprogrammen som antogs av efterkrigstidens Västtyskland i slutet på 1940-talet. Detta ekonomiska tänkande fick emellertid ge vika för tankar utformade av den brittiske ekonomen John manard Keynes i bl.a. skandinavien under den stora högkonjukturen under 50- 60-talet,och "välæfärdsbygget". Men 1947 och 1948 drogs priskontrollen I Västtysklande emellertid och det statliga stödet in under en kort period. Anmhängare av chockterapin är ofta av åsikten att det resulterade i en "nytändning" i Västtysklands ekonomi. Detta ska antagligen ses mot bakgrund av att Tyska statens försök att kontrollera landets ekonomi ur nyliberalt perspektiv sett, var problematisk. Det som från exempelvis socialliberalt, och socialistiskt håll betraktades som jämlikkhetssträvanden, och välfärd upfattas ofta blir ofta ur nyliberalt perspektiv autoritärt. Med chockterapi omkullkastades det ekonomiska tänkandet över en natt i Tyskland och blev därmed en marknadsekonomi. Dessa fria marknadsreformer blev plattformen för nyliberal ekonomisk teori, som sattes på prov i Latinamerika under 1980-talet efter den enorma skuldkrisen som började i augusti 1982.
Under tidiga 1990-talet rekommenderade Sachs de nya ekonomierna i Östeuropa, före detta Sovjetunionen och Latinamerika att även de skulle släppa priskontrollen, statligt stöd, sälja statliga tillgångar och låta valutan flyta för att skaka av sig det som rubricerats som " kommunisttidens ekonomiska utarmning". Chockerna tog form av plötsliga radikala förändringar i den ekonomiska strukturen och dess incitamenten. Skilnaden mellan fattig och rik mtilltog , och en djupgående prolitarisering tog fart.
Resultat [redigera]
Chockterapin har kritiserats från såväl socialliberalt, och ekosofiskt, som socialistiskt håll. Kritiker pekar på problem som Omfattande arbetslöshet, fattigdom, ökade klasskillnader och (därav följande)kriminalitet som konsekvenser av marknadskrafternas fria spel i en oreglerad ekonomi, med en starkt begränsad gemensam sektor. Det är också fullt förenligt med socialistisk teori att föreställa sig en intensifierad klasskamp som ytterligare en möjlig konsekvens av en snabbt genomförd liberalisering av ett lands ekonomi, vilket i och för sig inte behöver uppfattas som problematiskt, ur ett socialistiskt perspektiv, även om chockterapin eller nyliberalismen som sådan ur socialistisk synvinkel givetvis måste avfärdas.
Anhängare av Nyliberalismen anser dock att effekten har varit främst positiv eller att teorin inte har använts på rätt sätt.
Vad som däremot inte råder någon tvekan om är att plötsliga förändringar i den ekonomiska strukturen och dess incitamenten kräver förändringar i beteende, finansiella strömmar och ekonomins struktur som inte är lika snabba som chocken som fick dem att påbörjas. Det tar tid för företag att skapas och byggas upp. Det tar även tid att få människor att utveckla nya överlevnadsstraqtegier, och att anpassa sig till de nya förhållandena. Kritiker menar[vem?] att en utvecklad ekonomi i väst vilar på och förväntar sig ett ramverk där lag, förordningar, utarbetad erfarenhet (inkluderande inhemsk och internationell ekonomi) redan finns. Dessa förutsättningar finns ofta inte i ett samhälle som tidigare varit auktoritärt, centraliserat och där staten vilar på sina tillgångar.
Den kanske kändaste förespråkaren för chockterapin, är Den amerikanske ekonomen Milton Friedman, som medverkade till att hyllades av Margreth Tacher och som medverkade till att designa Chiles ekonomi under Pinochet-regiomen.
Källor [redigera]
Hela eller delar av denna artikel är översatt från engelska Wikipedia.
Se även [redigera]
- Jeffrey Sachs, en av de kändaste som applicerat chockterapi i många länder
- Anatolij Tjubajs känd för chockterapin i Ryssland tillsammans med Jegor Gajdar
- Gonzálo Sánchez de Lozada arkitekt för Bolivias chockterapi i Bolivia
- Chockdoktrinen
