Christian Friedrich Schönbein
| Christian Friedrich Schönbein | |
 | |
| Född | 18 oktober 1799[1][2][3] Metzingen[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 29 augusti 1868[1][2][5] (68 år) Baden-Baden |
| Begravd | Wolfgottesacker |
| Medborgare i | Schweiz och Kungariket Württemberg |
| Utbildad vid | Tübingens universitet Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg  |
| Sysselsättning | Kemist, politiker, universitetslärare |
| Befattning | |
| Rektor vid Universität Basel | |
| Arbetsgivare | Universität Basel |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Vasaorden Hedersdoktor vid Universität Basel Hedersdoktor vid Freiburgs universitet Medlem av Royal Society of Edinburgh | |
| Redigera Wikidata | |
Christian Friedrich Schönbein, född 18 oktober 1799 i Metzingen, död 29 augusti 1868 i Baden-Baden, var en tysk kemist.
Schönbein studerade i Tübingen och Erlangen, var 1826 på en studieresa i Storbritannien och Frankrike samt utnämndes 1828 till professor i Basel, där han även blev hedersborgare och medlem av Stora rådet.
Genom flera viktiga upptäckter gjorde Schönbein sig ett berömt namn i kemins historia. Sålunda upptäckte han 1838 principen bakom bränslecellen, vilken publicerades i tidskriften "Philosophical Magazine" i januari 1839. Vidare upptäckte han ozon 1839 samt nitrosackarin, kollodium och bomullskrut 1845.
Schönbein fann också, att ammoniumnitrat uppkommer vid förbränningsprocesser. Han studerade senare (1860) oxidationsprocesser och väteperoxids sönderdelning under inflytande av katalysatorer. Resultaten av sin forskning framlade han i tidskrifter och samlingsverk.
Georg Wilhelm August Kahlbaum utgav Schönbeins brevväxling (20 brev 1836-47) med Jöns Jacob Berzelius (1898), tillsammans med Francis Darbishire Letters of Faraday and Schönbein (1899) och jämte Eduard Thon Briefwechsel Schönbeins mit Liebig (1900).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Schönbein, Christian Friedrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Christian Friedrich Schonbein, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Christian Friedrich Schönbein, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Christian Friedrich Schönbein, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шёнбейн Кристиан Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Store norske leksikon, Christian Friedrich Schönbein.[källa från Wikidata]
|