Christian Pineau
| Christian Pineau | |
 | |
| Född | 14 oktober 1904[1][2][3] Chaumont, Frankrike |
|---|---|
| Död | 5 april 1995[1][2][3] (90 år) Paris |
| Begravd | Père-Lachaise och Grave of Christian Pineau |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Politiker, barnboksförfattare, nationalekonom[4], fackföreningsperson, diplomat, författare[4] |
| Befattning | |
| Ledamot av Frankrikes nationalförsamling Frankrikes ekonomi-, finans- och industriminister regeringen Schuman II (1948–1948) Frankrikes utrikesminister regeringen Mollet (1956–1957) Frankrikes utrikesminister regeringen Bourgès-Maunoury (1957–1957) Frankrikes utrikesminister regeringen Gaillard (1957–1958) | |
| Politiskt parti | |
| Franska sektionen av Arbetarinternationalen | |
| Utmärkelser | |
| Companion av Franska befrielseorden Médaille de la Résistance | |
| Redigera Wikidata | |
Christian Pineau, född 14 oktober 1904 i Chaumont-en-Bassigny, Haute-Marne, Frankrike, död den 5 april 1995 i Paris, var en fransk socialistisk politiker och aktivist i motståndsrörelsen under andra världskriget.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Pineau växte upp med sin mor och sin styvfar, författaren Jean Giraudoux, och han förklarade senare i livet att det var Giraudoux som inspirerat honom till att skriva.
Som en ledare under andra världskriget i franska motståndsrörelsens och nära allierad till Charles de Gaulle, greps Pineau av Gestapo 1943 och placerades i koncentrationslägret i Buchenwald som han överlevde.
Pineau representerade Sartheavdelningen som socialist i franska nationalförsamlingen från 1946 till 1958. Efter kriget tjänstgjorde han som minister i de franska regeringarna, 1945-1958. Han var minister för försörjning i Charles de Gaulles regering (1945) och inrikesminister (1947-1950) i olika regeringar.
Han var finansminister under en kort tid 1948 och utsågs till Frankrikes premiärminister av president René Coty efter Pierre Mendès-Frances avgång i februari 1955, men nationalförsamlingen vägrade att ratificera hans kabinett med 312 röster mot 268. Hans uppdrag som premiärminister varade i bara två dagar mellan 17 och 19 februari 1955.
Som utrikesminister (februari 1956 - aug 1958), ansvarade Pineau från fransk sida för handläggningen av Suezkrisen och för undertecknandet av Romfördraget. Tillsammans med Guy Mollet, besökte han Moskva och i oktober 1956 undertecknade han Sèvresprotokollet för Frankrike tillsammans med Storbritannien och Israel.
Pineau var under hela sin tid som politiker förespråkare för den europeiska integrationen.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Pineau gav i sitt författarskap ut flera politiska böcker och memoarer:
- La enkel Verite, beaktande sur la periode 1940-1945 (den enkla sanningen, en översikt över perioden 1940-1945), Editions Julliard,
- Khrouchtchev (Chrusjtjov) Perrin, 1964,
- Suez, Robert Laffont 1976,
- Mon cher Depute, Julliard 1959,
- Le Grand pari, l'Aventure du Traité de Rome (med Christiane Rimbaud).
Han skrev också barnböcker:
- Plume et le saumon,
- L'ourse aux Pattons verts,
- Histoire de la Forêt de Berce,
- La Planète aux enfants perdus.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Christian Pineau, 5945, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Christian Pineau, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Bra Böckers lexikon, 1978
|