Chuck Lorre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Chuck Lorre
Chuck Lorre i september 2008.
Chuck Lorre i september 2008.
Född Charles Michael Levine
18 oktober 1952 (61 år)
Bethpage, Long Island, New York
Andra namn Chaim (hebreiskt namn)
År som aktiv 1984 - idag
Webbplats www.chucklorre.com
Betydande verk Situationskomedierna Dharma & Greg, 2 1/2 män, The Big Bang Theory, Mike & Molly
IMDb

Chuck Lorre, född Charles Michael Levine[1] 18 oktober 1952 i Bethpage, Long Island, New York, är en amerikansk författare, regissör, producent och kompositör som har arbetat på många amerikanska sitcoms, inklusive Inte bara morsa, Dharma & Greg, 2 1/2 män, The Big Bang Theory och den kanadensiska TV-serien My Secret Identity, som visades under 1980- till 1990-talet.

Han skrev Deborah Harrys radiosingel French Kissin' in the USA för hennes album Rockbird från 1986. Han skrev också tv-serien Teenage Mutant Ninja Turtles signaturmelodi tillsammans med Dennis C. Brown.

Meddelanden[redigera | redigera wikitext]

Efter eftertexterna på teveserieavsnitt brukar samtliga inblandade produktionsbolag visa sina logotyper under en kort tid och i följd. Chuck Lorre har via sitt bolag Chuck Lorre Productions använt platsen för meddelanden till tittarna. De har valt att kalla dessa meddelanden Vanity Cards, ungefär fåfängekort eller förgänglighetskort. Dessa meddelanden har funnits på alla avsnitt av Dharma & Greg, Två och en halv män, The Big Bang Theory och Mike & Molly. Meddelandena kan vara allt från kortare berättelser med anknytning till inspelningen, avsnittet, allmänna betraktelser eller klagomål på tevebolaget till en bild med en hälsning. Meddelandena visas under så kort tid att de bara går att läsa genom att frysa bilden när meddelandet visas och det görs enklast på ett inspelat avsnitt. Flera av dessa Vanity Cards har censurerats, antingen av tevebolaget eller av Chuck Lorre Productions själva. På Chuck Lorre Productions hemsida har samtliga kort samlats och gjorts läsbara, inklusive de som censurerats och det Vanity Card som visades istället för det censurerade.[2][3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ It Hurts to Laugh Entertainment Weekly, 8 januari 2007
  2. ^ ”The Official Vanity Card Archives”. Chuck Lorre Productions. http://chucklorre.com/. Läst 2011-03-08. 
  3. ^ Shawna Malcolm (10 mars 2009). ”Vanity cards let Lorre sound off”. Variety. http://www.variety.com/article/VR1118001051.html?categoryId=3567&cs=1. Läst 2011-03-08. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]