Cirkulationssvikt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cirkulationssvikt
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 bl.a. R57
ICD-9 785
DiseasesDB 12013
MedlinePlus 000039
eMedicine emerg/531  med/285 emerg/533
MeSH svensk engelsk

Cirkulationssvikt, även kallad medicinsk chock, skadechock eller ofta bara chock, uppstår när den cirkulerande blodmängden av olika anledningar blir otillräcklig, vilket kan leda till syrgasbrist i kroppens celler. Orsakerna till cirkulationssvikt kan vara exempelvis kraftiga yttre eller inre blödningar, uttorkning vid exempelvis fysisk aktivitet i hetta, brännskador eller kraftiga allergiska reaktioner.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer på olika typer av chock:

  • Hypovolemisk chock. Då mängden blod minskar så pass mycket att hjärtat inte klarar av att fylla ut kärlträdet. Oftast pga inre eller yttre blödning.
  • Kardiogen chock, hjärtsvikt. Då hjärtat sviktar av olika anledningar och på så sätt inte kan försörja kroppen med syrerikt blod.
  • Anafylaktisk chock. Då ett allergen stimulerar kärlträdet till att dilatera till den grad att blodmängden inte längre räcker till. Volymen på kärlträdet blir för stor i förhållande till mängden cirkulerande blod.
  • Neurogen chock. Då en skada på nervsystemet leder till en dilatation av kärlen via det autonoma nervsystemet.Tillståndet kan också uppkomma vid alltför djup narkos.
  • Septisk chock. Då produkter från bakterier och kroppens eget försvar mot dessa leder till en så kraftig vasodilatation att blodmängden inte längre räcker till. Volymen i kärlsystemet blir, som vid anafylaktisk chock, så stor att mängden cirkulerande blod inte räcker till.

Tecken[redigera | redigera wikitext]

Kliniska tecken på att en person befinner sig i chock är till exempel:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]