Citroën DS

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Citroën DS/ID
Citroen DS 19.JPG
Även kallad Gudinnan
Paddan
Märke Citroën
Tillverkning 1 456 115 st, 1955-1975
Föregångare Citroën 15 CV
Efterträdare Citroën CX
Karosseri 4-d sedan
5-d kombi (Break)
2-d cabriolet
Motor 4-cyl radmotor
Drivning Framhjulsdrift
Växellåda 4-vxl halvaut
4/5-vxl manuell
3-stegs automat
Hjulbas 312 cm
Längd 483 cm
499 cm (Break)
Bredd 179 cm
Höjd 146 cm
154 cm (Break)
Liknande Lancia Flavia
Mercedes-Benz W110
Rover P6
Designer Flaminio Bertoni

Citroën DS och den enklare varianten Citroën ID är en personbil, producerad av den franska biltillverkaren Citroën mellan 1955 och 1975.

Historik[redigera | redigera wikitext]

franska utläses "DS" som déesse, det vill säga gudinna. I Sverige kallades bilen ofta för Paddan på grund av sin likhet med groddjuret. DS-modellen rönte stor uppmärksamhet när den presenterades på Bilsalongen i Paris 1955 och fick en lång lista över väntande kunder - 12 000 kontrakt skrevs bara under salongen. DS var extremt modern för sin tid, både tekniskt och designmässigt. 1963 resp 1968 förnyades fronten utvändigt med bl.a. bättre aerodynamik. 1968 kom de svängande fjärrljusen. 1966 försvann fälgarna med centrummutter och nya motorer ersatte de gamla. 1957 kom ID, en betydligt förenklad DS som bara hade fjädringen som var gashydraulisk medan DS använde hydrauliksystemet för att även kontrollera styrning, koppling och växling. 1963 kom även en manuell växellåda som tillval till DS. Bilen fanns även i Break- och Familaleversioner; båda kombiversioner. Familiale hade 3 stolsrader medan Break hade 2 stolsrader och 2 fällbara säten i bakluckan där passagerarna satt omlott tvärs färdriktningen. Det fanns också en modell Prestige som hade mellanruta. Dessutom tillverkades en uppsjö specialmodeller som ambulanser och cabrioleter, de senare ofta signerade karossmakaren Henri Chapron.

Citroën DS modellerna har i många kretsar uppnått kultstatus och än idag kan en välhållen "padda" väcka stor uppmärksamhet.

Fjädringen består av sfäriska gasklockor fyllda med kvävgas. Komprimering av denna gas medelst till hjulupphängningen anslutna hydraulcylindrar och länkstag ger själva fjädringsrörelsen. Bilens spårvidd är olika mellan fram och bakaxel med 15 cm större spårvidd fram. Detta innebär att bilen gör fyra spår i nysnö.

I bilens originalutrustning saknas domkraft. Vid hjulbyte använder man bilens hydraulsystem för att lyfta det punkterade hjulet. För att kunna ta loss bakhjulet måste man demontera bakskärmen (på sedanmodellerna), men detta är lätt gjort då skärmen endast sitter fast med en mutter i samma dimension som hjulmuttrarna. I nödfall går bilen att köra med endast ett bakhjul. Detta görs genom att ställa hydraulsystemet i högsta läget, varvid hjulupphängningen blir stel och bilen balanserar på båda framhjulen och det kvarvarande bakhjulet. Bakaxeln saknar nästan helt bromsverkan då bilen är olastad eftersom en bromsvåg känner av lastens tyngd och fördelar bromskraften. Vid högre lastvikt blev bromsverkan på bakhjulen större. Framhjulens bromskivor sitter monterade på drivaxlarna alldeles invid växellådan. Dessa bromsskivor är ovanligt stora, likaså bromsoken.

Patentet på fjädringssystemet har köpts av andra biltillverkare, däribland Mercedes-Benz till sin toppmodell 450 SEL 6.9 från 1975 till 1980, samt som tillval till efterföljaren 500-560sel. Systemet såldes till Rolls-Royce som alternativ och komplement till vanliga spiralfjädrar. På många modeller av Mercedes och BMW används systemet som nivåreglering på bakvagnen och dessa bilar har alltså både spiral- och gasvätskefjädring samtidigt. Ingen av dessa har dock samma komfort som en Citroën.

Konstruktionen är inalles rätt så komplicerad och en förbryllad bilmekaniker med erfarenhet av många bilmärkan lär ha sagt följande:

  • -Citroëns tekniker har konstruerat lösningar på tekniska problem som knappast existerar.[källa behövs]

Kronologi[1][redigera | redigera wikitext]

Citroën DS[redigera | redigera wikitext]

Citroën DS 19
  • 1955: Citroën DS19 visades första gången på bilsalongen i Paris den 5 oktober 1955. Bilen hade en 1,9 liters motor på 75 hk.
  • 1956: Manuell höjdinställning av den gashydrauliska fjädringen via en spak under instrumentbrädan infördes. Markfrigången kunde därigenom varieras mellan 9 och 28 cm.
  • 1959: Den lyxiga Prestige-modellen med bland annat mellanruta och läderklädsel introducerades.
  • 1960: Bilen fick nya, längre bakskärmar och luftutsläpp på framskärmarna.
  • 1961: 12 V elsystem infördes. I februari ökade motoreffekten till 83 hk. Samtidigt togs Chaprons cabriolet-modell upp på programmet och började säljas via Citroëns återförsäljare.
  • 1962: Ny instrumentbräda.
  • 1963: Bilen fick modifierad front. Manuell växellåda från ID-modellen erbjöds som alternativ.
  • 1965: Pallas-modellen med mer påkostad inredning och mer kromutsmyckning på karossen introducerades.
  • 1966: Bilen fick en ny kortslagig motor med femlagrad vevaxel. DS19 fick en tvålitersmotor på 83 hk, DS21 en 2,2-litersversion på 109 hk.
  • 1968: Ny front med fyra strålkastare infördes. De inre fjärrlyktorna följde rattutslaget. Funktionen var standard på Pallas- och Prestige-modellerna, tillval på övriga.
  • 1969: DS19 ersattes av DS20 med motor på 103 hk. Samtidigt höjdes motoreffekten i DS21 till 115 hk. Nya framstolar infördes.
  • 1970: DS21 IE med insprutningsmotor på 139 hk introducerades. Ny instrumentbräda med runda instrument infördes.
  • 1971: Femväxlad växellåda erbjöds som tillval.
  • 1972: Trestegs automatlåda från Borg-Warner erbjöds som tillval.
  • 1973: DS21 ersattes av DS23 med 2,3-liters motor. ID21 Break ersattes av DS23 Break, den enda kombi-versionen i DS-serien.
  • 1975: Tillverkningen avslutades i juni 1975.

Citroën ID[redigera | redigera wikitext]

  • 1956: På Paris-salongen i oktober 1956 introducerades den enklare Citroën ID19 som ersättare till Traction Avant-modellen. Bilen behöll den gashydrauliska fjädringen från DS-modellen, men saknade övrig hydraulmanövrerad komfortutrustning som servostyrning och servobromsar. Växellådan manövrerades med rattväxel och hade konventionell koppling. Den svagare motorn på 66 hk hämtades från Traction Avant. ID-modellen hade enklare inredning och instrumentbräda och karossen saknade all kromutsmyckning.
  • 1959: Kombimodellen ID19 Break introducerades.
  • 1960: Bilen fick nya, längre bakskärmar.
  • 1961: 12 V elsystem infördes.
  • 1963: Bilen fick modifierad front. Servostyrning erbjöds som tillval.
  • 1964: Motoreffekten ökades till 70 hk.
  • 1965: Motoreffekten ökades återigen, nu till 74 hk. Ny instrumentbräda infördes.
  • 1966: Bilen fick en ny kortslagig motor med femlagrad vevaxel på 81 hk. 2,2-litersmotorn på 109 hk erbjöds endast i kombimodellen ID21 Break.
  • 1968: Ny front med fyra strålkastare infördes. Fjärrlyktor som följde rattutslaget erbjöds som tillval.
  • 1969: Motoreffekten i ID19 ökades till 91 hk. ID20 med 103 hk motor från DS-modellen introducerades. Samtidigt höjdes motoreffekten i ID21 Break till 115 hk.
  • 1970: Sedan-modellerna av ID19 ersattes av DSpecial och ID20 av DSuper, endast kombi-modellerna behöll ID-namnet. Ny instrumentbräda med runda instrument infördes.
  • 1971: Femväxlad växellåda erbjöds som tillval.
  • 1973: ID21 Break ersattes av DS23 Break.
  • 1974: Tillverkningen av kombi-modellen upphörde i september 1974.

Citroën DSpecial/DSuper[redigera | redigera wikitext]

  • 1970: Citroën DSpecial ersatte ID19 och Citroën DSuper ersatte ID20.
  • 1971: Femväxlad växellåda erbjöds som tillval på DSuper.
  • 1973: DSpecial fick samma motor med tvåportsförgasare som DSuper. DSuper 5 med 2,2-liters motor och femväxlad växellåda introducerades.
  • 1975: Tillverkningen upphörde i januari 1975.

Motorer[2][redigera | redigera wikitext]

Modell Årsmodell Motor Cylindervolym Effekt Bränslesystem
DS19 1956-61 4-cyl radmotor ohv 1911 cm³ 75 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DS19 1962-65 4-cyl radmotor ohv 1911 cm³ 83 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DS19 1966-68 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 83 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DS21 1966-68 4-cyl radmotor ohv 2175 cm³ 109 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DS20 1969-72 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 103 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DS21 1969-72 4-cyl radmotor ohv 2175 cm³ 115 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DS21 IE 1970-72 4-cyl radmotor ohv 2175 cm³ 139 hk (SAE) Bränsleinsprutning
DS20 1973-75 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 98 hk (DIN) Tvåportsförgasare
DS23 1973-75 4-cyl radmotor ohv 2347 cm³ 110 hk (DIN) Tvåportsförgasare
DS23 IE 1973-75 4-cyl radmotor ohv 2347 cm³ 126 hk (DIN) Bränsleinsprutning
ID19 1957-63 4-cyl radmotor ohv 1911 cm³ 66 hk (SAE) Enkel förgasare
ID19 1964-65 4-cyl radmotor ohv 1911 cm³ 70-74 hk (SAE) Enkel förgasare
ID19 1966-69 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 81-91 hk (SAE) Enkel förgasare
ID21 Break 1966-68 4-cyl radmotor ohv 2175 cm³ 109 hk (SAE) Tvåportsförgasare
ID20 1969-74 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 103 hk (SAE) Tvåportsförgasare
ID21 Break 1969-72 4-cyl radmotor ohv 2175 cm³ 115 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DSpecial 1970-72 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 91 hk (SAE) Enkel förgasare
DSuper 1970-72 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 103 hk (SAE) Tvåportsförgasare
DSpecial 1973-75 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 98 hk (DIN) Tvåportsförgasare
DSuper 1973-75 4-cyl radmotor ohv 1985 cm³ 98 hk (DIN) Tvåportsförgasare
DSuper 5 1973-75 4-cyl radmotor ohv 2175 cm³ 106 hk (DIN) Tvåportsförgasare

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Citroën DS.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”www.dsidclubdefrance.net, hämtad 09-09-02”. http://www.dsidclubdefrance.net/pages/mevolution.htm. 
  2. ^ ”www.histomobile.com, hämtad 09-09-02”. http://www.histomobile.com/dvd_histomobile/fr/10/menu.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]