Ciutat Vella

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 41°22′51″N 2°10′23″Ö / 41.38083°N 2.17306°Ö / 41.38083; 2.17306
Ciutat Vella
Stadsdel
Land Spanien
Stad (tätort) Barcelona
Delområden
Koordinater 41°22′51″N 2°10′23″Ö / 41.38083°N 2.17306°Ö / 41.38083; 2.17306
Högsta punkt Mont Tàber
 - höjdläge 16 m ö.h.
Area 4,37 km²
Folkmängd 109 846 (2009)
Befolkningstäthet 25 136 invånare/km²
Läge i Barcelona.
Läge i Barcelona.
Districte de Ciutat Vella.svg

Ciutat Vella, katalanska 'Gamla staden', är Barcelonas historiska centrum och det första av stadens tio administrativa distrikt. Gamla staden i Barcelona är indelad i de fyra kvarteren Barri Gòtic, El Raval, Sant Pere, Santa Caterina i la Ribera och la Barceloneta vilka motsvarar Barcelonas utsträckning innan den stora expansionen 1863 när den nya stadsdelen Eixample började bebyggas. Stadsdelen avgränsas av ett flertal ringvägar vilka ersatte stadsmurarna när dessa revs under 1850 och 1860-talet. Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av äldre hus uppförda under 1700 och 1800-talet varav många är resultatet av påbyggnationer av äldre bebyggelse från främst 1300 och 1400-talet.

I gamla staden återfinns flera av Barcelonas äldsta byggnader, till exempel Katedralen, Bankettsalen, Börsen, det gamla sjukhuset, skeppsvarvet, stadshuset och regeringspalatset. Genom gamla staden sträcker sig två av Barcelonas mest kända gator, den ena är boulevarden La Rambla som är ett av stadens främsta promenadspråk medan den andra är via Laietana vilken förbinder hamnen med Eixample.

Delområden[redigera | redigera wikitext]

Stadsdel invånare Yta Befolkningstäthet
el Barri Gòtic 21 045 0,84 km² 24 997 inv/km²
el Raval 49 315 1,10 km² 44 897 inv/km²
Sant Pere, Santa Caterina i la Ribera 23 136 1,11 km² 20 763 inv/km²
la Barceloneta 16 351 1,31 km² 12 445 inv/km²

Barcelonas medeltida stadskärna[redigera | redigera wikitext]

Barcelonas medeltida stadskärna motsvaras av kvarteret el Barri Gótic som är resultatet av en sammanslagning av de mindre kvarteren la Catedral, el Call, Sant Felip Neri, Sant Just, el Palau, el Pi, Santa Anna och la Mercè vilka var för sig motsvarar en församling. Även kvarteren Sant Pere, Santa Caterina och la Ribera hör till den medeltida staden som tillkom under högmedeltiden och senmedeltiden. Av Barcelonas medeltida stad finns inte mycket kvar bortsett från ett tiotal byggnader som överlevt, dock har vägnätet bevarats i det närmaste intakt trots storslagna planer under 1800-talet när det planerades för ett flertal stora avenyer varav bara via Laietana samt den mer blygsamma calle Ferran realiserades. I samband med att staden växte till en köpmans och handelsstad under 1100 och 1200-talet tillkom gatunamnen som indikerar vilken sorts verksamhet som bedrevs vid varje gata, exempelvis svärdsmedsgatan Carrer de l'Espaseria.

Gator och torg i Gamla staden[redigera | redigera wikitext]

  • La Rambla, det huvudsakliga promenadspråket genom gamla staden som kommunicerar Plaça Catalunya med hamnen är en bred boulevard anlagd ovanpå flodfåran Cagalell bajsvägen som allt sedan stadens tillkomst fungerat som avlopp.
  • Plaça Reial, det kungliga torget beläget bredvid la Rambla tillkom efter att Kapucinordens konvent bränts ner 1835, fortfarande lever dock namnet kvar i form av rambla dels Caputxins som anlades innan klostret försvann.
  • Carrer de la Portaferrissa, katalanska 'järnportsgatan' är en gata som kommunicerar La Rambla med Katedralen. Gatan är uppkallad efter en kraftig stadsport som byggdes på 1200-talet och var under medeltiden kantad av högreståndshus.
  • Via Laietana sträcker sig från Plaça Urquinaona i Eixample genom gamla staden fram till Plaça d'Antonio López vid hamnen. Den anlades åren 1908-1913 och var den enda som realiserades av flera stora gator som skulle dras genom gamla staden. För att kunna anlägga gatan var man tvungna att riva 2199 byggnader varav flera medeltida palats och gilleshus, något som var mycket kontroversiellt. I deras plats uppfördes kontorsbyggnader och bankpalats.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]