Claes Adelsköld

Från Wikipedia
Claes Adelsköld
Claes Adelsköld
FöddClaes Adolf Adelsköld
7 september 1824
Alingsås landsförsamling[1][2][3], Sverige
Död1 oktober 1907 (83 år)
Engelbrekts församling[1][3][4], Sverige
BegravdAlingsås stadskyrkogård[5]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidChalmers tekniska högskola
SysselsättningArkitekt, riksdagsman
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1862–1863 (1859–1863)[6][4]
Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1876–1884)[6][7][4]
Förstakammarledamot, Blekinge läns valkrets (1885–1893)[6][4][8]
Noterbara verkGamla bron och Kristianstads centralstation
Politiskt parti
Första kammarens minoritetsparti (–)[4]
FöräldrarJean Anders Adelsköld[4]
Redigera Wikidata
Adelsköldska villan på Karlavägen i Stockholm.
Nolhaga.

Claes Adolf Adelsköld, född 7 september 1824 på Nolhaga vid Alingsås, död 1 oktober 1907 i Stockholm, var en svensk järnvägsbyggare, arkitekt, militär, riksdagsman, skriftställare, kompositör och målare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till ryttmästaren Jean Anders Adelsköld och Sofia Ulrika Tham samt bror till Carl Gabriel Adelsköld. Adelsköld studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och tjänstgjorde samtidigt vid Göta artilleriregemente och blev 1844 underlöjtnant vid Värmlands fältjägarregemente. År 1852 blev han löjtnant i den samma år bildade Väg- och vattenbyggnadskåren. Han tog 1849 såsom nivellör vid Frykstabanan i Värmland det första spadtaget till den första svenska järnvägen för allmän trafik.

Under 26 års verksamhet som järnvägsbyggare verkställde han undersökningar för och uppgjorde förslag till mer än 300 mil av Sveriges enskilda järnvägar och byggde själv över 70 mil av dessa samt utförde stationsbyggnader, bro- och hamnbyggnader, sjöavtappningar, kanaliseringsarbeten med mera (en del även i Finland). År 1857 blev han tillförordnad chef och 1862 chef i norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet samt major vid kåren, 1865 chef i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet. Han tog avsked 1875. År 1865 blev han statens ombud vid Hjälmare kanal och 1891 även ordförande i kanaldirektionen.

Åren 1875-93 var Adelsköld ledamot av riksdagens första kammare, först för Västerbottens läns valkrets och senare för Blekinge läns valkrets. Han visade stort intresse för försvarsfrågan och avgav vid urtima riksdagen 1892 en motion om ett kombinerat lant- och sjöförsvar. Han visade dock även sympatier för freds- och skiljedomsidén. Han valdes 1878 till ledamot av bevillningsutskottet samt 1877 och 1878 till statsrevisor. I ekonomiskt avseende var han frihandlare.

År 1867 köpte han Steninge slott (i nuvarande Sigtuna kommun). Där idkade han ett omfattande sällskapsliv tillsammans med gäster som prins Oscar (blivande Oscar II). Slottet sålde han 1873. I stället återförvärvade han 1876 familjeegendomen Nolhaga (Alingsås kommun), där han uppförde en byggnad i italiensk villastil. Han invaldes 1870 i Vetenskapsakademien, där han 1891 utsågs till preses (ordförande), och 1879 i Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg. År 1887 flyttade han med familjen till Stockholm till den nyuppförda Adelsköldska villan i Villastaden på Östermalm.

Han ritade bland annat Kristianstads centralstation (senare tillbyggd). Adelsköldsgatan nära järnvägsstationen i Alingsås är uppkallad efter Claes Adolf Adelsköld. Adelsköld kallade sig själv för "Sveriges rallarbuse Nr.1". Han är begravd på Stadskyrkogården i Alingsås.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • En resa till Nordkap (1889)
  • Äventyr under en resa till Bornholm (1892)
  • Lefnadteckning öfver John Ericsson (1894)
  • Utdrag ur mitt dagsverks o. pro diverse konto (2:a uppl. i fyra band, totalt 1764 sidor, Albert Bonniers Förlag, 1899-1901).
  • Karl den tolfte och svenskarne. En historisk studie (del 1-2, 1903)
  • Uttalanden i malmfrågan (1907)
  • Konung Gustaf Eriksson Wasa (1907)
  • Ett flertal riksdagsbroschyrer.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] A. B. Carlsson, Claes A Adelsköld, s. 79, läst: 26 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Adelsköld, Claes Adolf, f. 1824 i Alingsås Älvsborgs län, Major, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges dödbok, 18240907 Adelsköld, Claes Adolf, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 43, Adelsköld i Nolhaga o Stockholm, Claes A, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Adelsköld, Claes Adolf, Svenskagravar.se, läs online, läst: 13 april 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Claes A Adelsköld, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 1, Claes Adolf Adelsköld, läs online, läst: 6 september 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 1, Adelsköld, Claes Adolf, läs onlineläs online, läst: 27 april 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f] Sveriges Statskalender för år 1905. Stockholm: Norstedts. 1904. Libris 8261599 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Claes_Adelsköld&oldid=50597763”