Claes Annerstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Dalatrafiks VD, se Claes Annerstedt (näringsliv)
Claes Annerstedt (1839–1927)

Claes Annerstedt, född 7 juni 1839 i Uppsala, död 20 november 1927 i Uppsala, var en svensk historiker och biblioteksman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Claes Annerstedt var son till rektorn vid Uppsala högre allmänna läroverk, Rudolf Annerstedt och Carolina Tersmeden; hans farbror var biskopen Thure Annerstedt och hans kusin på fädernet politikern Ludvig Annerstedt; hans morbror var diplomaten, riksdagsmannen med mera Jacob Nils Tersmeden.

Claes Annerstedt blev 1858 student vid Uppsala universitet, 1866 filosofie kandidat, 1869 filosofie doktor, efter att ha försvarat avhandlingen Grundläggningen af svenska väldet i Livland 1558–1563 samt deraf alstrade stridigheter inom Vasahuset [1] (belönad med "Geijerska priset"), och blev samma år docent i historia. Annerstedt var tillförordnad adjunkt i historia 1869–1874, tillförordnad extra ordinarie professor 1879–1881, vice bibliotekarie 1882, därefter ordinarie dito samt överbibliotekarie 1883–1904 vid Uppsala universitetsbibliotek. Han fungerade därmed i praktiken som universitetsbibliotekets chef. Han författade då flera betydande verk om Uppsala universitets historia fram till 1914, vilkets första del låg klar till universitetes 400-årsjubileum, 1877. År 1904 fick han avsked med universitetsbibliotekaries titel och ägnade sig åt sitt universitetshistoriska verk, där han fullbordade de tre återstående delarna, med de sista utgivningarna på våren 1914. Dessa verk anses av många som "ett av den svenska litteraturens mest högtstående verk".

Svenska Akademien tilldelade honom 1877 Karl Johans pris för litterära förtjänster och kallade honom 1901 till ledamot efter Gunnar Wennerberg. Sedan 1881 var han ledamot Vitterhetsakademien, ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1884, ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala 1889 och sedan 1897 ledamot av Vetenskapsakademien. År 1917 blev Annerstedt teologie hedersdoktor i Uppsala.

Åren 1883–1890 satt Annerstedt i Uppsala stadsfullmäktige samt var ledamot av landstinget 1885–1907, från 1901 som dess ordförande.

Claes Annerstedt är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Uppsala universitets historia. 5 vol. 1877–1914
  • Uppsala universitets konstitutioner av år 1655. 1890
  • Schefferus och Verelius: en litterär fejd i sjuttonde seklet. 1891
  • Brev av Olof Rudbeck d.ä. rörande Uppsala universitet. 1893–1930
  • Uppsala universitetsbiblioteks historia.  1894
  • Illustrerad världshistoria. Del 5/6. 1895
  • Om samhällsklasser och levnadssätt under förra hälften av 1600-talet. 1896
  • Olaus Martini: minnesteckning. 1904
  • Olof Rudbeck den äldre: kort levnadsteckning. 1905
  • Fältmarskalken greve Magnus Stenbock: minnesteckning. 1906
  • Mémoires de Stenbock: kritisk studie. 1906
  • Några anteckningar om våra dagars folklitteratur. 1914
  • Om Karl Johans beröring med Uppsala universitet och besök i Uppsala. 1918

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Annerstedt, Claes (1868). Grundläggningen af svenska väldet i Livland 1558-1563 samt deraf alstrade strider inom Vasahuset. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1868. Uppsala: Edquist & Berglund. Libris 390497 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Gunnar Wennerberg
Svenska Akademien,
Stol nr 2

1901-1927
Efterträdare:
Martin Lamm