Claes Rålamb (riksråd)
Claes Rålamb, född 8 maj 1622 i Stockholm, död 14 mars 1698 i Stockholm, var en svensk friherre och ämbetsman. Han är gravsatt i Klara kyrka. Åke Rålamb (1651-1718), var son till Claes Rålamb och arrendator till Rålambshovs gård på Kungsholmen.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Tidiga år [redigera]
Claes Rålamb föddes i Stockholm som son till generalguvernören i Finland Bror Andersson Rålamb och Anna Claesdotter Tott. Han studerade i Leiden, Saumur och Paris. År 1674 blev han friherre och var åren 1673-1678 överståthållare i Stockholm. Rålamb var en av stormaktstidens mäktigaste kulturpersonligheter.[1] Han anförtroddes olika diplomatiska uppdrag, bland annat vid fredsförhandlingarna i Brömsebro år 1645.
Tiden i Konstantiopel [redigera]
År 1657 sändes han av Karl X Gustav på ett uppdrag till Konstantinopel. Syftet var att förmå sultanen att vidta ett antal åtgärder som låg i svenskt intresse i samband med det pågående kriget i Polen. Rålamb hade dock inget att erbjuda i utbyte och uppdraget misslyckades därför. Rålamb kom att tillbringa närmare ett år i Konstantinopel och hemförde en dräktbok och förlagor till stora målningar av en av sultanens processioner, som nu hänger på Nordiska museet.
Senare år [redigera]
Vid riksdagen 1655 framträdde Rålamb, som ännu inte blivit friherre, som talesman för lågadeln och försvarade deras rättigheter gentemot den titulerade adeln i rangordningsfrågan. Frågan gällde om rangordningen skulle gå efter förtjänst och ämbete eller efter börd. Det senare, som gällde vid tiden, innebar att grevar och friherrar alltid hade högre offentlig rang än den otitulerade adeln, även om en otitulerad adelsman hade högre tjänst.[2] Han rönte dock inga framgångar utan fick träda tillbaka som överståthållare och lämnade så småningom helt politiken.
Ägande [redigera]
Han ägde bland annat Bysta i Askers socken (Örebro län) och Brogård i Bro samt Länna i Almunge. Han förlorade all sin egendom till följd av reduktionen och enväldets räfsepolitik. Det storslagna Rålambska biblioteket skänktes av Karl XI till Uppsala universitet. Mindre känt är att han byggde ett stenhus på sin tomt vid Karduansmakargatan i Stockholm på 1660-talet. Det var planerat som ett italienskt palats med en kolonnomgärdad gård enligt en ritning i Granhammarssamlingen i Nordiska museet, tillskr. J. de la Vallée. Det kom att byggas i förminskat skick och dess pilasterindelade fasad finns att beskåda än i dag.
Uppdrag [redigera]
- 1660-1664 Landshövding i Uppland (nuvarande Uppsala län och Stockholms län)
- 1664-1673 Riksråd och hovrättsråd i Åbo samt rikskammarråd
- 1674 Grundade Stockholms Auktionsverk
- 1680 lagman i Finland
Referenser [redigera]
- Staffan Högberg (1981). Stockholms historia, del 1. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 91 34 42950 6
- ^ Högberg(1981), sida 263
- ^ http://runeberg.org/svhistfry/14/0136.html
C. Ellehag "Clas Rålamb och arkitekturen" Artikel i Konsthistorisk tidskrift 2012, Routledge, Taylor & Francis Group.
