Clas Eriksson Fleming

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra personer med samma namn, se Klas Eriksson eller Claes Fleming

Clas Eriksson Fleming, född cirka 1530, död 13 april 1597, var en svensk (föddes och dog i Finland) friherre (från 1569), riksråd (1569), riksamiral (1571–1595), riksmarsk och lagman i Uppland (1590). Son till Erik Joakimsson Fleming, gift med Ebba Stenbock, syster till Gustav Vasas tredje hustru Katarina Stenbock.

Fleming upphöjdes i samband med Johan III:s kröning till friherre, blev 1570 amiral och fick 1591 ledningen över kriget mot Ryssland som hövitsman över Finland och Estland. Då Johan III avled 1592, slöt sig Fleming, som redan tidigare trätt i motsatsförhållande till hertig Karl till Sigismund, som 1594 gjorde honom till riksmarsk. Han kom nu att spela en högst betydande roll i stridigheterna mellan kungen och hertigen på 1590-talet och torde kunna betraktas som Karls främste motståndare, i varje fall den som vållade honom de största svårigheterna. Stött på sina trupper och sin flotta, som han bibehöll befälet över, trots att kriget med Ryssland upphört genom 1593 års stillestånd och senare av freden i Teusina 1595, kunde han trotsa Karl och rådets order och lydde endast kung Sigismund.

1593 överförde han Sigismund till Sverige och följde honom 1594 till Polen, varefter han återvände till Finland. Han uppträdde här med stor självrådighet utan att bekymra sig om hertigen och ständerna i Sverige. I Finland uppstod emellertid stort missnöje med Fleming, då han efter freden i Teusina lät inkvartera soldaterna i borgläger hos de finska bönderna. Inga klagomål hjälpte, och slutligen reste sig allmogen i Österbotten till uppror, det så kallade klubbekriget. Fleming krossade resningen i slaget vid Nokia 1596 och slaget vid Ilmola 1597. Han gjorde sig därefter beredd att föra tillbaka armén till Sverige och där tåga mot hertig Karl då han hastigt avled.[1]

I Finland gjorde han sig ytterst hatad genom sin hårda framfart mot de underlydande på sina vidsträckta domäner, och blev till motiv för en rad folksägner om "Svidje-Klas" (efter hans gård Svidja) och hans strider med bönderna.[1]

En sägen berättar att hertig Karl – efter att ha fört trupper till Finland och intagit Åbo slott, som försvarats av Flemings änka – hade hört att Clas Fleming ännu levde och att likkistan endast förvarade hans silver och guld. Han begav sig då till slottskapellet för att undersöka likkistan. När han såg Fleming i kistan, drog han honom i skägget och sa: "Om du nu levat hade ditt huvud icke suttit mycket säkert." På detta ska Ebba Stenbock ha svarat: "Om min salige herre levat, så hade Hans Nåd aldrig kommit härin!"[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Berättelser ur den Svenska historien, C. G. Starbäck
Föregångare:
Förste ämbetsinnehavaren
Sveriges riksamiral
1571–1595
Efterträdare:
Axel Ryning
Föregångare:
Gustaf Olofsson
Sveriges riksmarsk
1590–1597
Efterträdare:
Anders Lennartsson