Claudia Procula

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sankta Procula (Claudia Procula)
Sankta Procula (Claudia Procula)
Pontius Pilatus hustru
Född Okänt
Död Okänt
Vördas inom Östligt ortoxa kyrkor
Etiopisk-ortodoxa kyrkan
Helgondag 27 oktober (Östligt ortoxa kyrkor)
25 juni (Etiopisk-ortodoxa kyrkan)

Claudia Procula (eller Procla) var enligt den kristna traditionen Pontius Pilatus hustru, vilket dock inte framgår av Bibeln[1]. Hon nämns en enda gång i Matteusevangeliet (27:19). Hon ska ha varit judisk proselyt vid tiden för Jesu död och senare ska hon ha blivit kristen. Inom de östligt ortoxa kyrkorna och etiopisk-ortodoxa kyrkan är hon helgonförklarad. Hennes minnesdag firas den 27 oktober.

I Bibeln[redigera | redigera wikitext]

Den enda referensen till Pilatus hustru i Nya Testamentet finns i en enda mening av Matteus. Enligt Matteusevangeliet 27:19 sände hon ett bud till sin make och bad honom att inte döma Jesus till döden:[2] "Medan han [Pilatus] satt på domartribunen fick han detta bud från sin hustru: 'Du skall inte ha med den där rättfärdige mannen att göra. Jag har haft mardrömmar i natt för hans skull'". Pilatus lyssnade inte till hennes uppmaning.

Namnet "Claudia" förekommer bara en gång i Nya Testamentet, i Andra Timotheosbrevet 4:21, skrivet av Paulus strax innan han avrättades: 'Försök att komma före vintern. Euboulos och Pudens, Linos, Claudia och alla bröderna hälsar dig'. Hur som helst finns det inget som stödjer att denna Claudia var Pontius Pilatus hustru.

Tidiga kristna referenser och teologiska tolkningar[redigera | redigera wikitext]

Origenes tidiga verk Homilies om Matteus (100-talet) säger att Procla blev kristen[3][4] eller åtminstone att Gud sände henne en dröm (jfr. Matt. 27:19) för att hon skulle bli kristen.[5][6] Denna tolkning delades av många av antikens och medeltidens teologer. Andra teologer hävdade dock att drömmen sändes av Satan i ett försök att omintetgöra den frälsning som skulle bli följden av Kristi död.[5][6]

Pontius Pilatus hustru nämns i det apokryfa Nikodemusevangeliet (Acta Pilati, troligen författat på 300-talet),[7] som ger en noggrannare version av händelsen med drömmen än Matteus.[8] Namnet Procula härrör från översatta versioner av denna text. Krönikan av Pseudo-Dexter (1619) är den första kända där hon kallas Claudia.[6]

Helgonskap[redigera | redigera wikitext]

Procula (Procla) vördas som helgon inom två östligt kristna kyrkor: den östligt ortodoxa kyrkan och den etiopisk-ortodoxa kyrkan. Inom den östligt ortodoxa kyrkan firas hennes minnesdag den 27 oktober. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan firar både Pilatus och Procula den 25 juni.[3]

Pilatus hustru i konsten[redigera | redigera wikitext]

Författarinnan Charlotte Brontë skrev år 1811 en dikt, "Pilatus hustrus dröm", där hon låter Claudia beskriva sin dröm.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pilatus, Pontius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
  2. ^ Dr F.W. Farrar. Jesu lif. Jesus inför Pilatus. Översättning och bearbetning av Fredrik Fehr. Med förord av domprosten D:r H.M. Melin. Stockholm. Fahlcrantz & C:o. Ivar Hæggströms boktryckeri, 1978
  3. ^ [a b] Catholic Encyclopedia: Pontius Pilate
  4. ^ Paul L. Maier. Pontius Pilate: A Biographical Novel. Kregel Publications, 1995, ISBN 0-8254-3296-0, s. 370 (noter till kapitel 26)
  5. ^ [a b] Sandro Sticca. The Latin Passion Play: Its Origins and Development. SUNY Press, 1970, ISBN 0-87395-045-3, s. 98
  6. ^ [a b c] Ulrich Luz, Helmut Koester (bidragsgivare), James E. Crouch (översättare). Matthew 21-28: A Commentary. Fortress Press, Minneapolis, 2005, ISBN 0-8006-3770-4, s. 499
  7. ^ Catholic Encyclopedia: Acta Pilati
  8. ^ The Gospel of Nicodemus, or the Acts of Pilate ur The Apocryphal New Testament, M.R. James (översättning och noter). Oxford: Clarendon Press, 1924
  9. ^ Pilate's Wife's Dream av Charlotte Brontë

10. Pontius Pilatus, den räddhågsne riddaren från Rom, Bengt Jansson Medusa nr 3/2003