Datormoln
Datormoln, även kallat molnet, är en teknik baserad på användning av datorer över internet.[1][2][3][4] Det är en teknik där stora skalbara[förtydliga] resurser, exempelvis processorkraft, lagring och funktioner, tillhandahålls som tjänster på Internet[5][6][7][8] till användare som inte behöver ha den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen.[9]
Innehåll |
Datormoln omfattar programvara på nätet (SaaS, software as a service)[5], Web 2.0 och annan teknisk utveckling där Internet används för att tillgodose slutanvändarnas IT-behov, exempelvis genom att använda en webbläsare och via den köra ett program som finns på en främmande server. Fördelar med molntjänster är att användaren inte själv behöver uppdatera, installera eller ta säkerhetskopior av sin data. Detta sköter leverantören av molntjänsten åt användaren.[10]
Utlokaliseringen av datatjänsterna innebär att organisationen delvis förlorar kontrollen över dem. Datasäkerheten beror då inte enbart på den egna verksamheten, utan också på den som erbjuder tjänsterna. Lagstiftningen i landet där organisationen verkar och i landet där tjänsterna producerar kan ställa olika, oförenliga krav. Till exempel varnar datasäkerhetsexperten Caspar Bowden[11] att företag i USA kan vara förpliktigade att utelämna skyddade uppgifter om EU-medborgare till de lokala myndigheterna.
Exempel på molntjänster [redigera]
- Google Apps (kontorsprogram)
- Microsoft Exchange Online (mail)
- Gmail (mail)
- Salesforce (CRM)
- Flickr (bilder)
- Dropbox (fillagring)
- Icloud (fillagring mm)
- Diino (fillagring, backup)
- MailBackup (E-postbackup och tillgänglighet för e-postkonton)
- Office 365 (Microsoft Office 365, en kontorslösning)
- Soundcloud (musik)
- CloudMe (fillagring)[12]
Källor [redigera]
- Internetdagarna - Om molntjänster
- Delvis översatt version från Engelskspråkiga Wikipedia
- Lista med leverantörer från Engelskspråkiga Wikipedia
- Datormoln, Språktidningen
Noter [redigera]
- ^ Wall Street & Technology - Cloud Computing Begins to Gain Traction on Wall Street, av Penny Crosman, läst 21 januari 2009
- ^ Computers Journal - Utility Based Cloud Computing Power!, läst 21 januari 2009
- ^ Micro Focus - Enterprise Cloud Services: Deriving Business Value from Cloud Computing, av Mark Haynie, läst 21 januari 2009
- ^ The Internet Cloud, av Jessie Holliday Scanlon och Brad Wieners, läst 21 januari 2009
- ^ [a b] Dataföreningen - Datormoln nästa tillväxtområde, läst 21 januari 2009
- ^ InfoWorld - What cloud computing really means, av Galen Gruman och Eric Knorr, läst 21 januari 2009
- ^ Gartner - Gartner Says Cloud Computing Will Be As Influential As E-business, läst 21 januari 2009
- ^ Web 2.0 Journal - What's the difference Between Cloud Computing and SaaS?, läst 21 januari 2009
- ^ Ebisq - Distinguishing Cloud Computing from Utility Computing, av Krissi Danielson, läst 21 januari 2009
- ^ IDG: Så gör du bokföringen via webben - 6 smarta tjänster
- ^ Toni Lehtinen: EU:n kansalaisia varoitetaan käyttämästä amerikkalaisia pilvipalveluja. Turun Sanomat 2.2.2013, sid 14.
- ^ http://www.cloudme.com/en läst 2012-08-12
